Schizofreni kopplas till mammans vikt under graviditeten
För liten viktuppgång under graviditeten kan öka risken för schizofreni och andra icke-affektiva psykossjukdomar hos barnet senare i livet. Det visar en registerstudie med över en halv miljon deltagare, som genomförts vid Karolinska Institutet. För normalviktiga kvinnor som gått upp mindre än åtta kilo under sin graviditet ökade risken för att barnet skulle utveckla schizofreni med 30 procent, rapporterar forskarna i tidskriften JAMA Psychiatry.
Vintern 1944-1945 var svälten stor i Nederländerna och det satte spår hos de ännu ofödda barnen. Flera decennier senare skulle det visa sig att risken för schizofreni och andra icke-affektiva psykossjukdomar hos barnen till de svältande mödrarna var fördubblad. Svält förklarar dock inte förekomsten av schizofreni och andra icke-affektiva psykossjukdomar i en population där tillgången på mat är tillräcklig. Även om dessa diagnoser delvis kan förklaras av genetik har forskning visat att miljön under vissa känsliga stadier i uppväxten kan spela en stor roll för dessa sjukdomars uppkomst.
Forskare vid Karolinska Institutet bekräftar hur tidig miljöpåverkan kan påverka hjärnans utveckling. I studien undersökte forskarna om det fanns ett samband mellan näringsintag under graviditet och icke-affektiva psykoser hos barnet senare i livet. Genom det svenska nationella hälsoregistret fick forskarna tillgång till ett stort populationsunderlag. De tittade på barn som föddes mellan 1982 och 1989 och deras mödrar i en studie där alla personer anonymiserats. Över en halv miljon patienter ingick i studien, varav 3000 personer utvecklade icke-affektiva psykoser.
För att undersöka näringsintaget hos deras mammor under graviditeten fokuserade forskarna på hur mycket mammorna hade gått upp i vikt under graviditeten. För kvinnor som haft en mycket låg viktuppgång, mindre än åtta kilo för normalviktiga kvinnor, var risken för schizofreni och andra icke-affektiva psykoser hos barnen 30 procent högre jämfört med om viktuppgången varit normal.
– Även för överviktiga och mödrar med fetma såg vi ett liknande samband. En viktökning på mindre än fem kilo ökade risken för icke-affektiva psykossjukdomar hos barnet, säger Euan Mackay, masterstudent vid institutionen för folkhälsovetenskap och studiens förstaförfattare.
Eftersom viktuppgång under graviditeten delvis har ärftliga orsaker, precis som psykisk sjukdom, jämförde forskarna också huruvida syskonen drabbats av icke-affektiva diagnoser, men även då såg forskarna den förhöjda risken om mödrarna gått upp för lite i vikt.
– Den här studien visar att de rådande riktlinjerna kring ideal viktuppgång har fördelar som inte bara handlar om att förebygga komplikationer under graviditet, som graviditetsdiabetes eller förlossningskomplikationer som kejsarsnitt. Riktlinjerna har positiva effekter för barnet under flera decennier. Intressant nog fann vi inga samband mellan för hög viktuppgång och risken för icke-affektiva diagnoser hos barnet, säger Renee Gardner, forskare vid institutionen för folkhälsovetenskap.
Även i välnärda och rika länder som Sverige kan vissa kvinnor ha svårt att gå upp i vikt under graviditeten.
– Detta kan det finnas medicinska förklaringar till, men det skulle också kunna bero på social press som kräver att mammor ska ”behålla sin kropp” även när de är gravida. Därmed finns fortsatt anledning att förespråka medicinska riktlinjer för viktuppgång under graviditet, säger Renee Gardner.
Studien har finansierats av Stanley Medical Research Institute och Vetenskapsrådet.
Publikation: ”Gestational weight gain, maternal body mass index in early pregnancy, and offspring risk of non-affective psychosis”, Euan Mackay, Christina Dalman, Håkan Karlsson, Renee M. Gardner, JAMA Psychiatry, online 22 February 2017,doi:10.1001/jamapsychiatry.2016.4257.
För mer information, kontakta:
Renee Gardner, forskare
Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet
Tel: 070 355 5756
E-post: renee.gardner@ki.se
Kontakta presstjänsten och hämta bilder
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar:
