Sköldkörtelhormon kan spela nyckelroll i vaskulär reglering av kroppsvärme

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en möjlig förklaring till varför personer med rubbningar i sköldkörtelfunktionen ofta är extra temperaturkänsliga. Fynden publiceras i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Enligt den nya studien har forskarna hittat en tidigare okänd koppling mellan sköldkörtelhormoners effekt på blodkärl och ämnesomsättningen. Sköldkörteln, eller tyreoidea, producerar hormoner som kan påverka kroppens termostat och reglerar hur mycket värme som via blodet leds ut genom blodkärlen. Körteln sitter på halsens framsida och det finns många varianter av störningar i dess funktion. Patienter med överfunktion (hypertyreoidism) eller underfunktion (hypotyreoidism) upplever ofta att de känner sig för varma respektive frusna. Orsaken till detta fenomen har varit okänd, men antagits bero på tyreoideahormoners allmänna effekt på ämnesomsättningen.

– Vår studie visar däremot att temperaturkänsligheten som patienter upplever kan bero på effekter på blodkärlen, säger Amy Warner, postdoktor vid Institutionen för cell- och molekylärbiologi och försteförfattare till publikationen.

I den nya studien har forskarna studerat möss som har en defekt tyreoideahormonreceptor, det mottagarprotein i cellkärnan som förmedlar hormonets effekter. Det är sedan tidigare känt att dessa möss har högaktiv metabolism, något som kan tyckas motsägelsefullt eftersom de har sämre tyreoideahormonfunktion. De alstrar kroppsvärme genom att förbränna mer brunt fett än normala möss. När forskarna bakom den aktuella studien tog värmekamerabilder av mössen la de märke till att djuren förlorade mycket värme genom svansen. Det visade sig att mössen med defekt hormonreceptor inte kan reglera hur blodkärlen drar ihop sig.

– Mössen i studien kan inte kontrollera blodflödet i kärlen, vilket leder till värmeförluster. Därför behöver de en back up-plan för att hålla sig varma och bränner då brunt fett, säger Amy Warner.

Fynden kan öka kunskapen kring den överkänslighet mot temperaturer som patienter med störningar i sköldkörtelns funktion ofta upplever. I förlängningen kan upptäckten leda till behandlingar som rättar till rubbningar i kärlregleringen, även om människor har lättare än möss att reglera temperaturen med kläder och uppvärmda hus.

Den aktuella studien har finansierats genom anslag från Vetenskapsrådet, Cancerfonden, Torsten Söderbergs stiftelse, Karolinska Institutet fonder samt Lillian Sagens och Curt Ericssons stiftelse. 

Publikation: “Inappropriate heat dissipation ignites brown fat thermogenesis in mice with a mutant thyroid hormone receptor alpha1”, Amy Warner, Awahan Rahman, Peter Solsjö, Kristina Gottschling, Benjamin Davis, Björn Vennström, Anders Arner and Jens Mittag, Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), online 16-20 September 2013.

För frågor, kontakta:

Amy Warner, postdoktor
Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet
Telefon: 076-233 1227
E-post: amy.warner@ki.se

Jens Mittag, docent
Institutionen för cell- och molekylärbiologi, Karolinska Institutet
Telefon: 08-524 873 53
E-post: jens.mittag@ki.se

Kontakta presstjänsten och hämta bilder: ki.se/pressrum

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.

Taggar: