Sömnproteiner i ny mekanism för DNA-reparation

Report this content

Forskare vid Karolinska Institutet och universitet i Hongkong har i en studie hittat en ny molekylär mekanism för reparation av DNA, där proteinet PARP-1 på ett oväntat sätt samverkar med sömnreglerande protein hos människa. Upptäckten presenteras i vetenskapstidskriften Molecular Cell.

Det är väl känt att sömn är viktigt för kroppens återhämtning och läkning. Kunskapen om de molekylära mekanismer som får detta att fungera är dock ofullständig. I den nu aktuella studien visar forskarna att ett protein kallat PARP-1 binder till och samverkar med ett annat protein kallat Timeless hos människa och att de tillsammans styr reparationen av DNA i cellkärnan.

– Timeless är involverad i regleringen av dygnsrytmen i kroppen. Man vet sedan tidigare att både PARP-1 och Timeless var och en för sig har betydelse för cellöverlevnad. Men att de samverkar på det här intressanta sättet är nytt, säger Thomas Helleday, forskningsledare och professor i kemisk biologi vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik vid Karolinska Institutet och även knuten till SciLifeLab i Stockholm. 

Tillsammans med sin forskargrupp har han sedan länge specialiserat sig på de så kallade PARP-proteinerna och deras roll i DNA-reparation, kunskaper som är viktiga för att hitta sätt att förhindra uppkomst av cancer. I arbetet med så kallade PARP-hämmare har gruppen bland annat tagit fram en ny behandlingsprincip för ärftlig bröst- och äggstockscancer.

– Den här behandlingsprincipen har nu blivit godkänd som läkemedel i USA och Europa vid ärftlig avancerad äggstockscancer, vilket är väldigt glädjande. Genom den nya behandlingen dödas endast de muterade cancercellerna utan att skada normala celler, säger Thomas Helleday.

På vilket sätt det senaste fyndet om PARP-kopplingen till sömncykeln kan bidra till nya cancerbehandlingar är dock ännu oklart.

– Kanske kan resultaten ligga till grund för att förklara vissa biverkningar som kan uppträda hos patienter. Men i vårt laboratorium arbetar vi förutsättningslöst och jag blir ständigt överraskad av PARP-proteinernas många funktioner och roller i cellen, säger Thomas Helleday.

Den aktuella studien har finansierats med anslag från Vetenskapsrådet, Cancerfonden, AXA Foundation, Helledaystiftelsen, Göran Gustafssons stiftelse, Wenner-Gren Stiftelserna, Söderbergstiftelserna och Hong Kong Research Grants Council.

Mer om Thomas Helledays forskning

Publikation: Timeless interacts with PARP-1 to promote homologous recombination repair”, Xie S, Mortusewicz O, Tang Ma H, Herr P, Poon RRY, Helleday T, Qian C, Molecular Cell, 1 October 2015 issue, online first 3 September 2015, doi:10.1016/j.molcel.2015.07.031.

För frågor om forskningen, kontakta:
Professor Thomas Helleday
Tel: 08-524 815 30 eller 070 - 024 84 53
E-post: thomas.helleday@scilifelab.se

Kontakta presstjänsten och hämta porträttbild

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. 

Taggar:

Prenumerera

Media

Media