Spridning av det skadliga proteinet tau mätt i hjärnan hos alzheimerpatienter
I en ny studie som presenteras i Molecular Psychiatry har forskare vid Karolinska Institutet mätt hur ansamlingar av det patologiska proteinet tau sprids i hjärnan under förloppet av Alzheimers sjukdom. Resultaten visar att ansamlingen och spridningshastigheten varierar påtagligt mellan olika individer och att stora mängder tau i hjärnan kan kopplas till ett sämre episodiskt minne.
Redan i ett mycket tidigt skede av Alzheimers sjukdom finns det ansamlingar av proteinet tau inne i hjärncellerna. Tau försämrar cellernas funktion med sämre minne som följd och är därför en attraktiv måltavla för vaccinforskare. Professor Agneta Nordberg vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle på Karolinska Institutet har tillsammans med sin doktorand Konstantinos Chiotis och övrig forskargrupp använt den hjärnavbildande tekniken positronemissionstomografi (PET) för att mäta spridning av tau-ansamlingar. De har även mätt de amyloida placken som förekommer vid Alzheimers sjukdom och kartlagt hjärncellernas energiomsättning med PET.
I den aktuella studien har forskarna bland annat undersökt hur dessa tre parametrar förändras under sjukdomsförloppet.
– Det har varit en internationell kamp om att kunna mäta tau-spridning och troligen är vi först. Ingen har tidigare rapporterat hur tau-ansamling sprids efter 17 månader i sjukdomsförloppet. Resultaten kan öka förståelsen av tau-ansamling i Alzheimers sjukdom, hjälpa den pågående forskningen om att mäta effekten av vacciner mot tau, men också möjliggöra tidig diagnostik, säger Agneta Nordberg.
I studien ingick 16 patienter i olika stadier av Alzheimers sjukdom från Minnesmottagningen, Karolinska Sjukhuset Huddinge. Patienterna genomgick förutom neuropsykologiska tester av minnet även flera PET-undersökningar med 17 månaders mellanrum. Alla 16 i studien hade riklig förekomst av amyloida plack i hjärnan. Men när det gäller tau varierade det påtagligt mellan individerna och även med vilken hastighet tau-ansamlingen hade brett ut sig i hjärnan.
– Vi såg också en stark koppling mellan ökad tau-ansamling i hjärnan och ett sämre episodiskt minne. Det skulle kunna vara en förklaring till att förloppet av Alzheimers sjukdom varierar så mycket mellan olika patienter. Däremot tycktes tau inte ha så stor betydelse för det globala generella minnet som bättre kan relateras till hjärnans energiomsättning, säger Agneta Nordberg.
Studien har gjorts i samarbete med Uppsala Universitet där PET-undersökningarna har utförts.
Forskningen har finansierats av Vetenskapsrådet, Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF), Stockholms läns landsting (SLL) ALF-projektmedel, Strategiska forskningsområdet neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Stiftelsen För Gamla Tjänarinnor, Axel Linders Stiftelse, Gun och Bertil Stohnes Stiftelse, KI:s fonder, Hjärnfonden, Alzheimerfonden, Demensfonden, Wenner-Gren Stiftelserna, KTH – SLL forskningsanslag och EU:s forskningsprojekt INMiND.
Publikation: ”Longitudinal changes of tau PET imaging in relation to hypometabolism in prodromal and Alzheimer’s disease dementia”. K Chiotis, L Saint-Aubert, E Rodriguez-Vieitez, A Leuzy, O Almkvist, I Savitcheva, M Jonasson, M Lubberink, A Wall, G Antoni och A Nordberg. Molecular Psychiatry, online 16 maj 2017.
För mer information, kontakta:
Agneta Nordberg, professor i klinisk neurovetenskap
Institutionen för Neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle
Tel: 08-585 854 67
Mobil: 0705-107 685
E-post: Agneta.K.Nordberg@ki.se
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för den enskilt största andelen medicinsk akademisk forskning och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar:
