Svaga muskler hos tonåringar riskmarkör för tidig död
Tonåringar som i enkla muskeltester visar sig vara svaga i händer, knän och armar löper en ökad risk att dö tidigare i livet. Muskelsvaghet kan alltså användas som en självständig riskfaktor för att bedöma risken för till exempel allvarlig hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Det visar en studie gjord av spanska, finska och svenska forskare, ledd från Karolinska Institutet.
Det är tidigare känt att det finns kopplingar mellan muskelsvaghet tidigt i livet och ökad risk för dödliga sjukdomar. Nu visar en omfattande långtidsuppföljning, ledd av forskare från Karolinska Institutet, hur sambanden ser ut – vilka sjukdomar som går att koppla till muskelsvagheten. I undersökningen ingår över 1,1 miljon tonåringar, vilket gör den till den största i sitt slag. Tonåringarna var pojkar/unga män mellan 16 och 19 år, och uppgifter om deras muskelstyrka i armar, händer och ben har hämtats från svenska militärtjänstens mönstringsundersökningar.
Tonåringarna har följts via Socialstyrelsens dödsorsaksregister under i genomsnitt cirka 24 års tid. Vid uppföljningstidens slut hade 26 145 av studiedeltagarna dött. Den totala dödligheten per 100 000 levnadsår varierade mellan 86,9 respektive 122,3 för de starkaste respektive de svagaste ungdomarna, vilket uttryckt på ett annat sätt innebär att de starkare löpte en 20-35 procent lägre risk att dö under uppföljningstiden. De dödsorsaker som gick att koppla till muskelsvaghet var självmord och hjärt-kärlsjukdom. Däremot fanns inget samband med dödlighet i cancer.
– Det är välkänt att fysisk aktivitet har en gynnsam effekt för att förebygga både hjärt-kärlsjukdom och depression. Men vi har inga uppgifter om tonåringarnas fysiska aktivitet, utan endast om deras muskelstyrka. I vilken utsträckning de muskelstarka tonåringarna också var fysiskt aktiva, och om det här finns en förklaring till våra resultat, det kan vi alltså inte svara på, säger Finn Rasmussen, professor i socialmedicin vid institutionen för folkhälsovetenskap vid Karolinska Institutet.
Enligt studien är sambandet så starkt att svaga muskler hos tonåringar går att använda som en självständig riskmarkör för död till följd av självmord eller hjärt-kärlsjukdom.
– Som riskmarkör är muskelsvaghet lika tillförlitlig som BMI eller förhöjt blodtryck när det gäller värderingen av framtida hjärt-kärlsjukdom eller för tidig död, säger Finn Rasmussen.
Studien är finansierad med pengar från Vetenskapsrådet samt från Spanska ministeriet för vetenskap och innovation.
Publikation: ”Muscular strength in male adolescents and premature death: cohort study of one million participants”, Francisco B Ortega, Karri Silventoinen, Per Tynelius och Finn Rasmussen, BMJ 2012;345:e7279 doi: 10.1136/bmj.e7279.
För mer information, kontakta:
Finn Rasmussen, professor i socialmedicin
Institutionen för folkhälsovetenskap
Tel: 08-524 801 81 eller 070-737 09 84
E-post: finn.rasmussen@ki.se
Kontakta presstjänsten och hämta bild: ki.se/pressrum
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar: