Transfusioner med lagrat blod säkert för hjärtopererade

Report this content

En ny registerstudie ledd från Karolinska Institutet bringar klarhet i den omdiskuterade frågan kring lagring av blod till transfusioner. Studien som är gjord på hjärtpatienter och publiceras i vetenskapstidskriften JAMA visar att lagrat blod är lika säkert som färskt.

I Sverige och större delen av västvärlden tillåter man att blodenheter lagras i upp till 6 veckor innan de används för transfusioner. Stor oro och osäkerhet uppstod dock på sjukvårdsklinker runt om i världen efter en studie som publicerades 2008, där det hävdades att hjärtopererade patienter som fått blod som lagrats så kort tid som 2 veckor hade en ökad dödlighet.

– Trots att flera hundra studier publicerats kring lagring av blod de senaste åren så har vi stått och stampat utan ett tydligt svar på hur länge blod kan lagras utan att äventyra patentsäkerheten, säger Gustaf Edgren, läkare och docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik som lett den nu aktuella studien i JAMA.

För att gå till botten med frågan om eventuella negativa hälsoeffekter av lagrat blod genomförde forskarna den hittills största studien på området. Genom att länka ihop en rad register kunde de inkludera närmare 50 000 patienter som fått en blodtransfusion i samband med hjärtkirurgi i Sverige under en 16-årsperiod. Bland dessa ingick patienter som fått transfusioner med blod som lagrats mellan 14 och 42 dagar.

– Slutsatsen är att inte hittar några som helst tecken på negativa hälsoeffekter av transfusioner med lagrat blod för hjärtopererade patienter, säger studiens förstaförfattare Ulrik Sartipy, hjärtkirurg och docent vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi.

– Tack vare de unika svenska registren har vi på ett tydligt sätt kunnat visa att den nuvarande praxisen för blodhantering är säker, säger Gustaf Edgren.

Forskningen har finansierats av Svenska Läkaresällskapet, Karolinska Institutet stiftelser och fonder, Mats Klebergs stiftelse, Vetenskapsrådet, Hjärt-Lundfonden och Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning. Forskare som medverkat i studien är knutna även till Karolinska Universitetssjukhuset och Statens Serum Institut, Danmark. De register som använts är bland annat SWEDEHEART, med information om patienter som genomgått hjärtoperationer i Sverige, och SCANDAT2, ett nationellt register över blodtransfusioner.  

Publikation:Red Cell Concentrate Storage and Survival after Cardiac Surgery”, Ulrik Sartipy, Martin J. Holzmann, Henrik Hjalgrim, Gustaf Edgren, JAMA, online 20 October 2015.

För ytterligare frågor, kontakta:
Gustaf Edgren, läkare, docent
Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet
Tel: 0708-18 68 62
E-post: gustaf.edgren@ki.se

Kontakta presstjänsten och hämta bilder

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. 

Taggar: