Vanliga hjärtsviktsmediciner kan hjälpa fler patienter
En ny studie från Karolinska Institutet talar för att vanligt förekommande läkemedel mot hjärtsvikt och högt blodtryck kan ha ett bredare användningsområde än man känt till och även fungerar mot så kallad HFPEF – en typ av hjärtsvikt som tidigare inte gått att behandla. Studien, som publiceras i vetenskapstidskriften JAMA, visar att dödligheten i den grupp HFPEF-patienter som använde de aktuella medicinerna minskade.
Hjärtsvikt drabbar cirka 3 procent av befolkningen och förkommer i två former: minskad förmåga hos hjärtmuskeln att dra ihop sig respektive minskad förmåga hos hjärtat att slappna av igen efter en sammandragning. Den första formen drabbar yngre patienter, oftast män, och kan behandlas. Den andra formen av hjärtsvikt, HFPEF (heart failure with preserved ejection fraction), drabbar främst äldre och kvinnor, och har fram till nu varit omöjlig att behandla.
I den nu publicerade studien har forskare vid Karolinska Institutet, i samarbete med kollegor vid Linköpings universitet, Södersjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset, analyserat data från cirka 40000 patienter i det nationella hjärtsviktsregistret, RiksSvikt. Resultatet visar att patienter med HFPEF som behandlats med så kallade ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare – vanliga blodtryckssänkande läkemedel – hade en högre överlevnad än patienter som inte fick denna behandling. Skillnaderna kvarstod efter statistisk justering, där forskarna tog hänsyn till andra riskfaktorer så som patienternas ålder och allmänna hälsotillstånd, och den slutgiltiga ökningen i överlevnad var 10 procent.
Vid hjärtsvikt utsöndras stresshormoner som långsiktigt är skadliga för hjärtat. Både ACE-hämmare och angiotensinreceptorblockerare hindrar effekterna av dessa stresshormoner. Tidigare forskning inom området har inte kunnat påvisa någon effekt av dessa läkemedel på hjärtsvikt där felet ligger i nedsatt förmåga att slappna av efter sammandragning. Forskarna bakom den nu publicerade studien tror dock att dessa tidigare undersökningar kan ha varit för små. Samtidigt konstaterar de att det fortfarande behövs mer forskning för att säkerställa dessa nya resultat.
– Eftersom vi inte har gjort en så kallad randomiserad studie, där man lottar patienter till antingen behandling eller en kontrollgrupp som får placebo, måste vi fortfarande vara försiktiga med att dra alltför långtgående slutsatser av resultaten. Men det stora antalet patienter som ingick i vår studie talar för att fler hjärtsviktspatienter skulle kunna få hjälp genom behandling med de här förhållandevis billiga läkemedlen, säger Lars Lund, docent vid Karolinska Institutet, som lett studien.
Arbetet har genomförts med ekonomiskt stöd av Härt-Lungfonden, Stockholms läns landsting och organisationen Sveriges kommuner och landsting.
Publikation: “Association between use of renin-angiotensin system antagonists and mortality in patients with heart failure and preserved ejection fraction – a prospective propensity score-matched cohort study”, Lars H Lund, Lina Benson, Ulf Dahlström och Magnus Edner, Journal of the American Medical Association, JAMA, 28 November 2012, Vol 308, No 20.
För mer information, kontakta:
Lars Lund, docent, biträdande överläkare
Institutionen för medicin, Solna
Mobil: 070-441 56 87
E-post: Lars.Lund@ki.se eller Lars.Lund@alumni.duke.edu
Kontakta presstjänsten och hämta ett foto: ki.se/pressrum
Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Sedan 1901 utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin.
Taggar: