Viktökning mellan graviditeter kan påverka barnets möjlighet till överlevnad

Ny forskning från Karolinska Institutet och University of Michigan visar att mammans viktökning mellan graviditeter kan öka risken för dödföddhet och spädbarnsdöd för det andra barnet. Resultaten publiceras i vetenskapstidskriften The Lancet och bygger på information om över 450 000 kvinnor i Sverige.

– Den här typen av dödsfall är mycket sällsynta även hos barn till kvinnor med hög viktökning. Då viktökning mellan graviditeter är vanligt är våra resultat viktiga framförallt ur folkhälsosynpunkt, säger Sven Cnattingius, professor i reproduktionsepidemiologi vid Karolinska Institutet, som lett studien.

I sitt arbete använde forskarna det medicinska födelseregistret, som innehåller information om nästan alla barn som föds i Sverige. Totalt inkluderades nästan 457,000 kvinnor som födde sitt första och andra barn i Sverige mellan 1992 och 2012. Vikt och längd bestämdes i början av graviditeterna. Resultaten visar bland annat att kvinnor som ökade sitt BMI med minst 4 enheter (motsvarande ungefär 11 kg hos en normallång kvinna) från första till andra graviditeten hade 50 procent högre risk för dödföddhet som utgång av sin andra graviditet, jämfört med kvinnor som behöll vikten.

För de kvinnor som var normalviktiga vid sin första graviditet innebar ökande BMI från första till andra graviditet också ökande risk för spädbarnsdöd (död under det första levnadsåret) för det andra barnet. Om mamman ökade sitt BMI med minst 4 enheter var risken 60 procent högre jämfört med om hon behöll sin vikt. Men resultaten visar också på det omvända förhållandet. För kvinnor som var överviktiga vid första graviditeten (definierat som ett BMI på minst 25, motsvarande 70 kg för en normallång kvinna) innebar en viktminskning en minskad risk för spädbarnsdöd efter andra graviditeten.

Ungefär var femte kvinna i studien gick upp så mycket från första till andra graviditet att det påverkade riskerna för dödföddhet och spädbarnsdöd (minst 2 BMI-enheter, motsvarande 5,5 kg för en normallång kvinna). Forskarna understryker dock att dödföddhet och spädbarnsdöd är mycket ovanligt i Sverige; i underlaget till den aktuella studien förekom dödföddhet vid andra graviditeten endast vid 2,4 av 1000 födslar och spädbarnsdöd vid 2,1 av 1000 födslar. Totalt föds cirka 100 000 barn i Sverige varje år.

– De här resultaten bekräftar tidigare studier där vi visar att barnets risk för dödföddhet, spädbarnsdöd och sjuklighet i nyföddhetsperioden ökar med moderns vik. Den underliggande orsaken är dock fortfarande oklar. Vi vet exempelvis inte vet om det är viktökning under själva graviditeten eller mellan graviditeterna som är av betydelse, säger Sven Cnattingius.

Studien har finansierats med anslag från Forskningsrådet för Hälsa, Arbetsliv och Välfärd (FORTE) och genom Karolinska Institutet Distinguished Professor Award till Sven Cnattingius.

Publikation: “Weight gain between successive pregnancies and risks of stillbirth and infant mortality: a nation-wide cohort study”, Cnattingius S, Villamor E., The Lancet, online 2 December 2015, http://dx.doi.org/10.1016/ S0140-6736(15)00990-3.

För frågor, kontakta:
Sven Cnattingius, professor
Institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet
Tel: 08-51776181 eller 076 2820997
E-post: sven.cnattingius@ki.se

Kontakta presstjänsten och hämta bilder

Karolinska Institutet är ett av världens ledande medicinska universitet med visionen att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. I Sverige står Karolinska Institutet för drygt 40 procent av den medicinska akademiska forskningen och har det största utbudet av medicinska utbildningar. Varje år utser Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet mottagare av Nobelpriset i fysiologi eller medicin. 

Taggar: