Karolinska Universitetssjukhuset redovisar framtagna riktlinjer efter rapport om luftstrupsoperationer
Idag, fredagen den 17 mars arrangerar Karolinska Universitetssjukhuset ett seminarium kring åtgärdsprogrammet efter Kjell Asplunds rapport om Paolo Macchiarinis luftstrupsoperationer.
- Vi vill sprida kunskap och lärdomar om vårt förbättringsarbete på seminariet. Det är komplext med många dimensioner – alltifrån rekryteringsrutiner och hur man använder olika begrepp till rutiner för hur man använder obeprövade metoder. Vi måste hitta sätt att garantera säkerheten för patienten samtidigt som vi också flyttar fram positionerna för den kliniska vetenskapen och skapar ny evidens, säger Melvin Samsom, sjukhusdirektör.
Några av de delar som presenteras på seminariet är nya riktlinjer för användning av obeprövade metoder samt för multidisciplinära konferenser.
Riktlinjerna för användning av obeprövade metoder
Riktlinjerna för användning av obeprövade metoder innehåller information om vilka steg man måste följa, vem som behöver vara involverad i olika beslut, hur patienten ska informeras och hur man ska dokumentera.
- Vi har konstaterat att det inte finns någon etablerad definition för vitalindikation, men vi behöver ha tydliga riktlinjer för när man som vårdpersonal eller forskare arbetar med obeprövade metoder. De nya riktlinjerna är ett stöd för vårdpersonalen i de svåra beslut de står inför när de ska använda ännu ej beprövade metoder. Vi gör det också tydligt för patienten vad gäller förutsättningar och riktlinjer när det gäller obeprövade metoder säger Kvalitets- och Patientsäkerhetsdirektör Nina Nelson Follin som lett arbetet med riktlinjerna.
Riktlinjer för multidisciplinära konferenser
En annan del i åtgärdsprogrammet är riktlinjer kring multidisciplinära konferenser. Nu pilot-testas de nya riktlinjerna på bland annat tema Hjärta och Kärl.
- Vi har tittat på rekommendationerna i Kjell Asplunds rapport och konstaterat att det fanns oklarheter tidigare, till exempel kring vem som initierade en multidisciplinär konferens, vilka som skulle delta och vem som ansvarade för dokumentationen. Nu har vi tagit fram förlag till nya rutiner som testas praktiskt i flera pilotprojekt, säger Harald Blegen chef för Tema Cancer som ansvarat för denna del av åtgärdsprogrammet.
Under seminariet har också Karolinska ett samtal med KI om hur vi ska integrera forskning och vård bättre samtidigt som vi behåller våra respektive särarter och ansvar. Bland annat förbereder nu Karolinska och KI en gemensam enhet – en så kallad ”joint unit” mellan Scilife lab och Karolinska Universitetslaboratoriet i syfte att snabbare överföra forskningsresultat till patientnytta i vården.
Bakgrund
Förbättringsprogrammet till följd av Kjell Asplunds externa utredning om Paolo Macchiarinis verksamhet på Karolinska Universitetssjukhuset handlar i korthet om att strama upp centrala regelverk och processer där det behövs, samt att arbeta för en öppnare och mer transparent kultur.
Samtliga deluppdrag har lämnats in enligt tidplan och Karolinskas ledningsråd (KLR) följer programmet och tar beslut successivt om nya riktlinjer och åtgärder.
Se även bifogat dokument med Förbättringsprogrammet med de 13 deluppdragen.
Kim Sjölund
Presschef
072-598 13 88
kim.sjolund@karolinska.se
Karolinska Universitetssjukhuset är ett av Europas största sjukhus och tillsammans med Karolinska Institutet leder vi den medicinska utvecklingen i Sverige. För oss är sjukvård, forskning och utbildning lika viktiga delar i arbetet för att förlänga och förbättra människors liv.