Flyktingbarn i familj hamnar mellan stolarna

Report this content

Barn som kommer med sina asylsökande föräldrar till Sverige riskerar att hamna mellan stolarna och inte få någon självklar hjälp till skola, hälsovård och annan omsorg. Något fungerande system för dem finns inte, till skillnad från de ensamkommande unga där samhället tar ett tydligare ansvar.

Det visar en färsk rapport av LiU-forskare som gjorts på uppdrag av Forte, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.

– För barnen som kommer med sin asylsökande familj till Sverige baseras omsorgen på hur kompetenta och drivande föräldrarna är. Det finns ingen offentlig aktör som värnar deras rätt. Det blir därför lite slumpartat vilka av de barnen som till exempel får gå i skola. För de ensamkommande barnen, däremot, finns ett system där socialtjänsten, god man med flera har ett ansvar, säger Karin Zetterqvist Nelson, professor vid Tema Barn och en av två rapportförfattare.

Rapporten är en kunskapsöversikt över hur den svenska mottagningen fungerade hösten 2015 och med blickar framåt hur mottagningsstrukturen ska kunna utvecklas.

Sju punkter sammanfattar de viktigaste resultaten. De visar – utöver risken att barn i familj riskerar att hamna mellan stolarna – bland annat att den långa väntan och osäkra tidsramen skapar en stress även hos barnen och att nyanlända unga lever ett parallellt liv jämfört med jämnåriga i Sverige. De hamnar lätt vid sidan av på grund av en fördröjd och försvårad integrationsprocess.

Slutsatserna i rapporten pekar också på vikten av samverkan mellan civilsamhället och offentliga sektorn, men även på följderna av att respektive verksamhet har mål som regleras av olika lagar och regler.

– Civilsamhället kan spela en stor roll för att förbättra integrationen och motverka utanförskap, till exempel i idrottssammanhang. Men mottagningsstrukturen är komplicerad, det finns en lång rad aktörer i den offentliga, privata och civila sektorn. Det gör det svårt att identifiera vem som har ansvaret och det kan försvåra insatser och samverkan. Här behövs en tydlig ansvarsfördelning, annars finns en risk för handlingsförlamning, påpekar Karin Zetterqvist Nelson.

I rapporter har intervjuer gjorts bland annat med kommunala företrädare i Laxå, Boden och Botkyrka som alla tagit emot stora flyktinggrupper.

De är delvis kritiska till katastrofbilden som målades upp från politikerhåll och i medier hösten 2015. Problemen var stora men de hanterades och de som jobbat med frågorna efterlyser för framtiden istället mer flexibilitet och öppenhet för nytänkande lösningar, säger Karin Zetterkvist Nelson.

Den andra rapportförfattaren heter Mirjam Hagström, forskare vid Tema Barn, Linköpings universitet.

Rapporten heter Nyanlända barn och den svenska mottagningsstrukturen. Röster om hösten 2015 och en kunskapsöversikt 

Kontakt: Karin Zetterqvist Nelson, tel: 013-285893, 0703-212586. E-post: karin.zetterqvist.nelson@liu.se

Pressmeddelandet har skickats av:
Eva Bergstedt, redaktör
Linköpings universitet
eva.bergstedt@liu.se, 013-28 89 96

Taggar:

Prenumerera