Generna bakom hönskammen kan förklara domesticering
Tuppars och hönors röda kammar är välkända exempel på sexuella ornament, utsmyckningar som ska locka en partner att fortplanta sig med. Men för att strategin ska fungera på sikt måste ornamentet vara kopplat till en egenskap som ger en fördel i kampen för tillvaron.
Ju större kam, desto större framgång på hönsens parningsmarknad. En forskargrupp i evolutionsgenetik vid Linköpings universitet har tidigare pekat ut två gener som ger präktiga kammar och samtidigt kraftiga ben – en egenskap som i sin tur ökar hönans förmåga att lägga många ägg eftersom benen också fungerar som en kalkkälla till äggskalen.
När forskarna med lektor Dominic Wright i spetsen gick vidare med en så kallad microarray-analys upptäckte de att betydligt fler gener var inblandade i regleringen.
– Vi fann att betydligt flera gener som ligger nära varandra i genomet påverkade såväl kammens vikt som bentäthet och fertilitet. Troligen ärvs dessa gener i ett enda block, säger Dominic Wright.
I studien som publiceras i tidskriften Molecular Ecology korsades kycklingar av den ursprungliga rasen röd djungelhöna med vanliga värphöns i åtta generationer. Metoden gör det möjligt att kartlägga enskilda geners funktion.
– Resultaten visar att flera av generna är pleiotropiska, de har inflytande över flera egenskaper samtidigt, men att de är omgivna av ett kluster av länkade gener som medverkar i processen, säger Dominic Wright.
Hans fynd skulle också kunna förklara hur domesticering i allmänhet utvecklas på genetisk nivå, där flera gener som påverkar det domesticerade djurets synliga egenskaper sitter klustrade i bestämda regioner av genomet.
Under domesticeringens gång har den genetiska variationen gradvis minskat. Hos hönsen är nu ett antal regioner i arvsmassan kända, med stabila gener som styr tamhönsens typiska egenskaper. Ett exempel är just kammarna som är betydligt större hos tamhönsen jämfört med deras vilda urmoder. Genom att reglera produktionen av brosk påverkar generna kammens storlek men även bentillväxten och till slut även äggproduktionen.
Artikel: The role of pleiotropy and linkage in genes affecting a sexual ornament and bone allocation in the chicken av M Johnsson, C-J Rubin, A-S Sahlqvist, K B Jonsson, S Kerje, O Ekwall, O Kämpe, L Andersson, P Jensen och D Wright. Molecular Ecology accepted March 2014. doi: 10.1111/mec.12723
Kontakt:
Dominic Wright domwright@gmail.com, 073-6975074
Pressmeddelandet skickat av:
Åke Hjelm, vetenskapsredaktör
013-281395
Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här!
Taggar: