Nyanländas möte med Sverige – att stöpas till en ”god” medborgare

 När en nyanländ migrant får uppehållstillstånd i Sverige påbörjas en tvåårig introduktionsperiod. Syftet är att underlätta etablering i det nya hemlandet. Men istället kan etableringsinsatserna ibland leda till att migranterna får det svårare att komma in i det svenska samhället. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.

Introduktionsprogrammet är en av de första kontakterna många migranter har med det svenska samhället. Programmet består främst av tre delar; kursen i samhällsorientering för nyanlända, SFI (svenska för invandrare), och olika insatser för att påskynda etablering på arbetsmarknaden, exempelvis praktik. Arbetsförmedlingen har det samordnande ansvaret för introduktionsprogrammet, men det är olika aktörer i kommunerna som ansvarar för själva genomförandet av aktiviteterna samhällsorientering och SFI.

– De intryck och det meningsskapande som de nyanlända gör av introduktionen hjälper till att forma bilden av det land de nu ska leva i. Uppfattar migranterna att de exempelvis måste omforma sin identitet för att bli ”svensk” finns det risk för att de istället tar avstånd från samhället, säger Afrah Abdulla, nybliven doktor på institutionen för beteendevetenskap och lärande vid Linköpings universitet samt adjunkt vid Högskolan Väst.

Afrah Abdulla har i sin doktorsavhandling studerat hur tolv arabisktalande nyanlända uppfattar etableringsinsatserna, hur deras lärande under dessa två år ser ut och tolkningarna av de nya erfarenheterna. Hon har också studerat vad olika policydokument säger om etablering samt gjort observationer i samhällsorienteringskursen för nyanlända.

Den goda medborgaren och arbetet

Avhandlingen visar att etablering till stor del handlar om att forma de vuxna nyanlända till ”goda medborgare”. Bland annat i kursmaterial från samhällsorienteringskursen framträder bilden av den goda medborgaren som självständig, sekulariserad, jämlik, ärlig, ”god” förälder och laglydig. I kursen ställs detta ”svenska” ibland mot det som uppmålas som ”arabiska tankesätt”.

En god medborgare är också en medborgare med arbete. Migranterna i studien instämmer i att arbete är ytterst viktigt för att komma in i det nya samhället, men nästan samtliga tycker att Arbetsförmedlingen är en myndighet som försvårar för dem. De upplever att de tvingas ta ”paketerbjudanden” som inte tar hänsyn till exempelvis hälsa eller tidigare utbildning. En man exempelvis berättar i en intervju om att han fått rådet att gå en mekanikkurs trots att han är elektriker. En annan har blivit starkt avrådd av sin handläggare att starta egen dataservicefirma, trots att han har lång erfarenhet av detta från hemlandet och brinner för sitt yrke.

En del av etableringen går ut på att ”fostra självständiga människor som deltar i formandet av sin egen framtid” (SOU 2008:58), men de nyanländas mening är att Arbetsförmedlingen inte låter dem göra detta. Migranternas mening om Arbetsförmedlingen är att den försummar deras kompetens, behov och önskemål, vilket de anser vara en förlust både för sig själva och för det svenska samhället.

Den goda medborgaren och barnuppfostran

I introduktionsprogrammet förmedlas också svenska värderingar kring barnuppfostran. Det är ett område som många nyanlända identifierar som svårt av flera anledningar. Dels för att deras syn på barnuppfostran inte alltid stämmer överens med det de får höra på introduktionen. Vissa av de nyanlända efterfrågar exempel på hur man ska uppfostra sina barn ”rätt” om det de gör anses som fel.

Det som förvånade Afrah Abdulla var att vissa av de nyanlända har skapat sig bilden av att svenska myndigheter direkt kan ta barnen ifrån dem om de som föräldrar agerar fel. En rädsla som inte gynnar den som försöker bli en del av ett nytt samhälle.

– Barnen, som ofta är anledningen till att man flytt, är en stor oroskälla för föräldrarna i det nya landet. Efter att ha gjort de här intervjuerna ser jag att det kan finnas ett behov av att, istället för att bara utgå från individen, också ta ett helhetsgrepp kring familjen, säger Afrah Abdulla.

Kontakt:

Afrah Abdulla, afrah.abdulla@hv.se, tel: 0520-223754

Avhandling:

Readiness or resistance? Newly arrived adult migrants' experiences, meaning making, and learning in Sweden, Afrah Abdulla, Linköping Studies in Behavioural Science, No 203

Pressmeddelandet skickat av:
Therese Ekstrand Amaya
Vetenskapsredaktör, Linköpings universitet
www.liu.se
013-282251 eller 073-2701814
therese.ekstrand.amaya@liu.se

Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här!

Taggar:

Prenumerera

Multimedia

Multimedia

Snabbfakta

När en nyanländ migrant får uppehållstillstånd i Sverige påbörjas en tvåårig introduktionsperiod. Syftet är att underlätta etablering i det nya hemlandet. Men istället kan etableringsinsatserna ibland leda till att migranterna får det svårare att komma in i det svenska samhället. Det visar en avhandling från Linköpings universitet.
Twittra det här

Citat

De intryck och det meningsskapande som de nyanlända gör av introduktionen hjälper till att forma bilden av det land de nu ska leva i. Uppfattar migranterna att de exempelvis måste omforma sin identitet för att bli ”svensk” finns det risk för att de istället tar avstånd från samhället
Afrah Abdulla