Professor Hans Hertz ny ordförande för MAX IV

Hans Hertz har nu utsetts till ny ordförande för MAX IV:s styrelse. Han efterträder Lars Börjesson. Hans Hertz är professor i biomedicinsk fysik vid Kungliga tekniska högskolan, KTH, och är även ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien och Ingenjörsvetenskapsakademien.

Hertz har bred erfarenhet inom tillämpad fysik och hans forskning spänner från röntgenfysik till biologiska tillämpningar. Hans forskargrupp har bl.a. tagit fram det första kompakta röntgenmikroskopet för att studera hela celler. Hertz är väl förtrogen med Lunds universitet då han har sin civilingenjörsexamen från Lunds tekniska högskola, LTH, och han disputerade i fysik vid Lunds universitet där han även drivit en egen forskargrupp.

- Investeringen i MAX IV är omfattande och förankringen i det svenska och nordeuropeiska vetenskapssamhället är viktig för att MAX IV verkligen ska komma till sin rätt. Vi måste se till att universiteten i Sverige och våra grannländer känner att detta är deras ljuskälla. Hur vi når dit kommer jag och styrelsen tillsammans med ledningen för MAX IV-laboratoriet att arbeta med framöver, säger professor Hans Hertz.

- Hans Hertz blir en utmärkt ordförande. Hans erfarenhet och kompetens kommer väl till pass och det är dessutom extra roligt att han har sina rötter här i Lund, säger Per Eriksson, rektor för Lunds universitet.

- Jag har mycket stort förtroende för Hans Hertz, han har den rätta erfarenheten och det kontaktnät som krävs för att leda MAX IV-styrelsen. Som huvudfinansiär till MAX IV är vi angelägna om ett ha ett nära och fortsatt gott samarbete med styrelsen och dess ordförande, säger Sven Stafström, tf generaldirektör för Vetenskapsrådet.

Även professor Marianne Sommarin, vicerektor vid Umeå universitet, har valts till ny ledamot i styrelsen för MAX IV-laboratoriet. Sedan tidigare har Lunds universitets styrelse utsett följande ledamöter för styrelsen: generaldirektör Helmut Dosch, Deutsches Elektronen-Synchrotron, professor Kristina Edström, Uppsala universitet, professor Anne L´Huillier, Lunds universitet, Extern forskningssamordnare Helena Malmqvist, ABB, professor Richard Neutze, Göteborgs universitet, Fd direktör Michel van der Rest, SOLEIL, professor Ulf Olsson, Lunds universitet. Styrelsen sitter till och med 31 oktober 2016.

För mer information kontakta:

Professor Hans Hertz, tel: 0706 -766 337, hans.hertz@biox.kth.se

Per Eriksson, rektor för Lunds universitet, 0708-24 71 06 per.eriksson@rektor.lu.se

Sven Stafström, tf generaldirektör Vetenskapsrådet, 08-546 44 161, sven.stafstrom@vr.se

Christoph Quitmann, direktör MAX IV-laboratoriet, tel: 0766-323 314, christoph.quitmann@maxlab.lu.se

Kort om MAX IV-laboratoriet:

• Den första juli 2010 bildades en gemensam nationell organisation under namnet MAX IV-laboratoriet. I denna organisation ingår två anläggningar: MAX IV som är under uppförande och nuvarande MAX-lab.

• MAX IV-laboratoriet öppnade för användare 1987 (då under namnet MAX-lab). Idag består laboratoriet av tre s.k. lagringsringar, MAX I-III, som är i drift. Samtidigt byggs nästa generations anläggning, MAX IV, som bygger på ny teknik och vetenskapliga teorier som utvecklats vid MAX-lab under årtiondena. MAX IV blir den modernaste synkrotronljusanläggningen i världen och här kommer man att kunna undersöka många olika material och ämnen mer detaljrikt än vad man tidigare kunnat göra. Det ger möjlighet till nya upptäckter och ny kunskap inom många forskningsområden, exempelvis inom materialvetenskap, medicin och miljöforskning.

• Idag kommer årligen knappt 1 000 forskare från hela Sverige och internationellt, för att göra experiment på laboratoriet. När MAX IV är fullt utbyggd räknar man med att anläggningen kan ta emot drygt 2000 forskare om året.

• På MAX IV kommer det finnas två lagringsringar, en stor och en mindre. Den stora ringen kommer att ha en omkrets på 528 meter, dvs. i storlek med Colosseum i Rom. Den mindre ringen kommer ha en omkrets på 96 meter. Fullt utbyggd kommer hela MAX IV-anläggningen att ha plats för 26 strålrör.

• I linjäracceleratorn sätter man fart på elektroner så de närmar sig ljusets hastighet. De förs sedan in i lagringsringen där man böjer deras bana med hjälp av magneter. Vid avböjningen avger elektronerna synkrotronljus som är ett oerhört intensivt ljus över ett brett våglängdsintervall. Ljuset leds ut till forskningsstationerna genom särskilda strålrör och det är här som själva experimenten sker.

• Invigning av den nya anläggningen sker den 21 juni 2016, den ljusaste dagen på året för att inviga det skarpaste ljuset i världen.