Den andra vågen – en studie av naturfolk i tsunamins fotspår

I tsunamins fotspår satsade Thailands regering och hjälporganisationer stora pengar på reformer som skulle gynna turismen. Vad man inte tänkte på var hur satsningarna skulle påverka de havsnomader som befann sig i området.  Antropologen Lotta Granbom vid Lunds universitet har studerat naturkatastrofens konsekvenser för havsfolket Urak Lawoi som lever på Ko Lanta, en populär turistö bland svenskar.

Efter tsunamin år 2004 strömmade hjälpinsatserna till Thailand. På ön Ko Lanta pågick sedan tidigare en dragkamp mellan havsfolket Urak Lawoi och myndigheterna om de strandnära områdena där havsnomaderna haft sina hus, båtar och heliga platser.

- Om tsunamin var den första vågen som sköljde över Urak Lawoi så blev de hjälpinsatser och reformer som sattes in efter tsunamin den andra vågen som kommit att medföra enorma förändringar i havsfolkets livsstil, säger Lotta Granbom. Under sammanlagt tre år har hon bedrivit fältstudier hos Urak Lawoi. Sin första fältstudie gjorde hon innan tsunamin inträffade och på så sätt har hon kunnat följa hur deras traditioner och levnadssätt på kort tid har förändrats.

När turistindustrin fick återuppbyggnadsmedel för att expandera blev Urak Lawoi erbjudna hus i inlandet, långt ifrån havet och sina båtar. På flera platser har de berövats mark i anslutning till vattnet och många av deras begravningsplatser har exploaterats. I vissa fall har havsnomaderna inte ens rätt att besöka sina heliga platser.

- Urak Lawoi är animister, vilket bland annat innebär att de tror på sina döda förfäder. De tror att relationen till förfäderna påverkar deras nuvarande liv och därför är gravplatserna oerhört viktiga för dem, säger Lotta Granbom.

Den expanderande turistindustrin har även fått som konsekvens att havsfolket har börjat exploateras som turistattraktion. Ett besök hos ”the sea gypsies” i deras byar har blivit ett populärt utflyktsmål.

Men tsunamin och turismen har inte bara fått negativa konsekvenser för Urak Lawoi, även om de i rask takt förändrar deras sätt att leva.

- De har också blivit mer varse om vilka rättigheter de har och bättre på att göra sina röster hörda, säger Lotta Granbom.

Hennes studier visar att det har varit en framgångsfaktor för havsfolket är att äga land, vilket kan tyckas motsägelsefullt med tanke på att deras kultur bygger på ett liv till havs.

- Det har visat sig att de Urak Lawoi som äger mark har lättare att acklimatisera sig i det Thailändska samhället, men de har också lättare att bevara och upprätthålla sin kultur.

Lotta Granbom hoppas att hennes fallstudie av havsnomaderna kan fördjupa förståelsen av vad naturkatastrofer kan få för konsekvenser för naturfolk och hur förändringsprocesser som i själva verket är planerade redan före katastrofen kan fungera som draghjälp för myndigheter.

Fakta om Urak Lawoi

Urak Lawoi räknas som ursprungsbefolkning på bl.a. numera kända turist öar Phuket, Ko Lanta, Phi Phi och Lipe utanför Thailands västkust, men först på senare delen av 50-talet blev de blev Thailändska medborgare och i vissa fall ännu senare. Idag utgör de ungefär 5,500. De har sitt eget språk och traditioner skilt från det thailändska samhället. Att bo på eller vid havet är centralt för deras identitet; det är där de fiskar, samlar föda på stränder och utför sina ritualer. De kallar sig själva för Urak Lawoi, vilket betyder ”folket från havet”, men ofta benämns de med de västerländska namnen; ”Sea Gypsies” eller ”havsnomader”, eller det thailändska namnet ”Chao Ley”, vilka brukas delas in i tre undergrupper: Moken, Moklen och Urak Lawoi. Det finns olika havsfolk över hela Sydostasien. Lite oklart hur de är besläktade med varandra.

Mer information:

Lotta Granbom disputerar den 13 oktober med avhandlingen The Second Wave : The Urak Lawoi After the Tsunami in Thailand

Hon nås på lotta.granbom@soc.lu.se eller 073-0872008

Ulrika Oredsson
Pressansvarig, Lunds universitet
ulrika.oredsson@kommunikation.lu.se, 0701-47 27 40, 046-222 70 28

Lunds universitet rankas återkommande som ett av världens 100 främsta lärosäten. Här finns 42 000 studenter och 7 400 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor. Nu firar vi vårt 350-årsjubileum med ett späckat program. Läs mer på lu.se/350