Menskopp bidrar till bättre skolgång för tjejer i Tanzania

På måndag den 28 maj är det internationella mensdagen. I Tanzania undviker tjejer att gå i skolan när de har mens och deras möjligheter till utbildning påverkas. En ny studie från Lunds universitet visar att menskoppen kan vara ett steg mot en bättre skolgångoch ett friare och mer jämlikt liv. Den kan också bidra till att minska landets sopavfall.

TV: Se filmad intervju om studien här https://youtu.be/tHyBXGX-ayM

Att ha mens som ung kvinna i Tanzania är förknippat med stora utmaningar, mytbildning och hemlighetsmakeri. 

– Du får inte prata om mens eller visa blod eftersom det är tabu. Du får heller inte bära vatten eller plocka vissa grödor. Under mensen använder du ibland samma binda i flera dagar, och du får ofta infektioner i underlivet, säger Sara Gabrielsson, forskare vid Lund University Centre for Sustainability Studies som länge studerat frågor om sanitet i landet. 

Starkt tabu

Mens är starkt tabubelagt och innebär ofta att tjejer uteblir från skolan, halkar efter och presterar sämre. Vissa hoppar till och med av.

– I skolan är det svårt att byta binda och du kan läcka blod. Vissa dagar har du inget mensskydd alls utan får använda blad, madrasstoppning eller kartongbitar. Det finns ingenstans att slänga dina bindor och inget vatten på toaletten så att du kan tvätta händerna om du vill byta mensskydd. Om pojkarna får reda på att du har mens så blir du retad, speciellt om du har blodat ner din skoluniform, säger Sara Gabrielsson.

Hon fick en idé om att undersöka om det fanns mensskydd som kunde underlätta tjejernas tillvaro. Tillsammans med masterstudenten Bertha Mhepela och en lokal tanzanisk organisation i området Shirati på landsbygden, genomförde hon ett test av tre olika skydd: menskoppen, engångsbindor och tvättbara tygbindor. Varje mensskydd testades av tre grupper bestående av trettio tjejer i åldrarna 11–18 under tre månader.

Menskopp gav frihetsskänsla

Utvärderingen, som är den första i sitt slag, visade att menskoppen var det mensskydd som upplevdes mest positivt. Tjejerna vittnade om en stor frihetskänsla: 

”Jag kan till och med spela fotboll”, ”Jag kan gå i skolan” och ”Jag känner mig fri. Jag kan gå ut”, är några av omdömena.

– Detta är bara en första utvärdering men resultaten är jätteviktiga. Menskoppen kan verkligen göra en skillnad för tjejers hälsa och möjligheter till utbildning. Den ger dem en chans att inte halka efter och fortsätta prestera efter det att de får mens, säger Sara Gabrielsson.

Den största vinningen var att ingen i flickornas omgivning behövde veta att de hade mens: nu kunde de gå i skolan utan att behöva vara rädda för att läcka blod och få fläckar på kläderna. Eftersom menskoppen bara behöver tömmas var åttonde timme kunde tjejerna också hantera sin mens hemma, utan att behöva byta binda i skolan. De slapp också att behöva göra sig av med sitt mensskydd, något som ofta sker i stor hemlighet.

Stora miljövinster

Att menskoppen har en livslängd på flera år gör dessutom att den har en mycket mindre miljöpåverkan än exempelvis engångsbindor. 

– Den här dimensionen är extra viktig i ett land som Tanzania, som inte har någon utbyggd infrastruktur för att ta hand om sopor. Bindor och andra mensskydd får större miljöpåverkan än i länder i Väst. Men idag räknar man inte ens in bindor i sopavfallet eftersom det finns ett så stort tabu kring menstruation. Och det i sig är ett problem.

Nästa steg för Sara Gabrielsson är att skala upp sin forskning kring hur mensskyddet för tjejer och kvinnor i Tanzania kan förbättras. De arbetar med andra organisationer för att få till stånd en distribution av menskoppen i landet och med en informationskampanj som kommer att spridas till unga tjejer.

– Men först måste vi bryta tystnaden. Allt handlar att prata, utbilda och diskutera mens med tjejer, pojkar och män, beslutsfattare och organisationer. Annars kommer vi inte vidare, avslutar hon.

Forskningen genomfördes inom ramen för det SIDA finansierade kapacitetsutvecklingsprogrammet Sustainable Sanitation in Theory and Action (SUSTAIN) i samarbete med University of Dar es Salaam, Tanzania. 

Kontakt:

Sara Gabrielsson

Sara.gabrielsson@lucsus.lu.se  

Tel: +46 76 780 1144

Om oss

Lunds universitet grundades 1666. Universitetet rankas idag som ett av världens 100 bästa och är samtidigt Sveriges mest internationella lärosäte. Här finns 47 000 studenter och 7 200 medarbetare i Lund, Helsingborg och Malmö. Vi förenas i vår strävan att förstå, förklara och förbättra vår värld och människors villkor.

Prenumerera

Media

Media