"Seniorlån" med tillräckligt bra villkor saknas på marknaden

Att möjliggöra för pensionärer att ytterligare belåna sina bostäder för att på så sätt frigöra kapital behöver inte nödvändigtvis vara en dålig idé – men en sådan produkt måste ha avsevärt lägre räntor och bättre villkor än vad som erbjuds och tidigare har erbjudits på marknaden. Det slår Pensionsmyndigheten fast i en ny rapport. 

Pensionsmyndigheten anser att utgångspunkten för ett sunt seniorlån bör vara att det finns tillräckligt med kapital bundet i bostaden, att pensionären önskar att använda en del av kapitalet till konsumtion och att det inte är någon risk att pensionären förlorar sitt hus eller lämnar en skuld till efterlevande.

Pensionsmyndigheten har tidigare uppmärksammat att det funnits aktörer som erbjudit så kallade seniorlån – med villkor som varit både svåra att se igenom och som i vissa fall blivit en usel affär för den pensionär som nappat på erbjudandet. Sedan dess har dessa produkter försvunnit från marknaden. Det finns endast en aktör kvar som erbjuder seniorlån. Det skulle dock kunna finnas efterfrågan på fler sådana produkter – men då med avsevärt lägre räntor och bättre villkor än tidigare.

-    En pensionär med en medelinkomst på 17 000 kronor per månad har idag svårt att teckna ett vanligt bostadslån, oavsett vilken förmögenhet som ligger i bostaden, säger Monica Zettervall, pensionsexpert på Pensionsmyndigheten.  

Sju av tio personer mellan åldrarna 60 och 79 år bor i ägd bostad. De flesta av dem har en belåningsgrad som är lägre än 50 procent. Det finns en stor förmögenhet bundet i boende, främst i storstadsregionerna, i genomsnitt 1,9 miljoner netto. Kvinnor har, i större utsträckning än män, svårt att teckna lån, då deras pensioner är lägre än männens. 

-    För att Pensionsmyndigheten fullt ut ska kunna rekommendera seniorlån, behöver räntan närma sig nivåerna på vanliga bostadslån. Man skulle kunna tänka sig att bankerna kom med nya varianter av seniorlån, med en generösare kreditprövning för äldre personer med lågt belånade bostäder. Produkterna måste också vara konsumentvänligt utformade med villkor och upplägg som är lätta att ta till sig, säger Erik Ferm, analytiker på Pensionsmyndigheten.  

Om den enskilde pensionären inte kan teckna ett vanligt bostadslån kan alternativ till det vara:

•    Att sänka eller avbryta amortering på bostadslån i god tid innan pension och spara pengarna i till exempel en billig indexfond
•    Låta en borgenär vara med som låntagare på ett vanligt bostadslån (t.ex. barn som inte själva behöver utnyttja sitt låneutrymme)
•    Teckna ett dyrare seniorlån
•    Sälja fastigheten och därigenom frigöra kapitalet
•    Hyra ut del av bostaden för att både öka månadsinkomsten och möjligheten till bostadslån. 

För mer information
Monica Zettervall, pensionsexpert, 072-210 22 37
Erik Ferm, analytiker, 072-210 25 66
Jimmy Larsson-Hagberg, pressekreterare, 0722-10 22 87
jimmy.larsson.hagberg@pensionsmyndigheten.se

Pensionsmyndigheten ansvarar för den allmänna pensionen och informerar om hela pensionen. Varje år betalar vi ut drygt 300 miljarder kronor till 2,1 miljoner pensionärer, genomför drygt 800 000 fondbyten och skickar ut 7,2 miljoner orange kuvert. Vi är omkring 1 100 medarbetare på 8 orter. Vi gör pensioner enklare — för att alla ska kunna leva i nuet

Pressrum med korta pensionsfakta och bildbank: www.pensionsmyndigheten.se/nyheter-och-press 
Pensionsmyndigheten på Twitter: www.twitter.com/Pensionsmynd
Kontorsväxel: 0771-771 771
Postadress: Pensionsmyndigheten, Box 38190, 100 64  STOCKHOLM
Besöksadress i Stockholm: Hornsgatan 168 (gårdshuset)
Kundservice: 0771-776 776, e-post via webben eller www.facebook.com/fragaompension