Åtta barn födda efter livmodertransplantation

Åtta barn födda – och den första robotassisterade operationen genomförd. Det är en del av facit efter 18 års forskning vid Sahlgrenska akademin kring livmodertransplantationer. I Göteborg samlas nu världseliten av forskare på området till sin första kongress.

På tre år, från september 2014 till i dag, har åtta barn i världen fötts av mödrar som fått befruktade ägg återförda efter genomgången livmodertransplantation. Allt har skett inom ramen för den forskning som sedan 1999 pågår på Sahlgrenska akademin.

Den första födseln rönte stor internationell uppmärksamhet. När barn sju och åtta kom till världen med en veckas mellanrum i somras var inramningen betydligt lugnare. En av mammorna var dessutom omföderska, hon hade genomgått två graviditeter med samma donerade livmoder.

I ett nytt projekt fokuserar nu forskarna i Göteborg på robotassisterade operationer. Syftet är att enklare hantera utmaningen att operera inuti kvinnans skålformade bäcken. Grundtekniken är den samma som vid vissa canceroperationer, exempelvis operation vid livmoderhalscancer.

Enklare operation

– Hypotesen i vår forskning är att vi på det här sättet ska kunna göra det betydligt snabbare och med en tidig hemgång för patienterna, säger Mats Brännström, professor i obstetrik och gynekologi vid Sahlgrenska akademin, och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

En operation skedde i maj, fyra väntar i oktober och december och resterande fem görs kommande år. Precis som tidigare inleds försöken att göra kvinnorna gravida ett år efter att de fått livmodern inopererad, då läget kring medicineringen mot bortstötning stabiliserats.

Vid sidan om de robotassisterade operationerna, även i Kina har en sådan gjorts, är donationer från avlidna en fråga som är aktuell. Inte för de svenska forskarna, här har det hela tiden handlat om levande och närstående donatorer, men tankarna finns på andra håll i världen.

Snart klinisk realitet

Mats Brännström beskriver livmodertransplantationer som ett internationellt växande fält med behov av ett gemensamt obligatoriskt register över alla ingrepp som görs, för att forskarna ska få överblick. Registret blir en viktig fråga när den årsgamla organisationen International Society for Uterus Transplantation (ISUTx) håller sin första kongress den 18-19 september.

Mats Brännström tror att livmodertransplantationer inom några år görs även utanför forskningssfären. Han är väl medveten om diskussionen om prioriteringar i vården och vill egentligen inte ha åsikter om annat än just det medicinska.

– I framtiden kommer den här metoden att bli än mer effektiv, och en klinisk realitet. Om det sedan blir i Sverige det vet man inte. Medicinskt är det fullt realitsikt inom fem år, men det finns många andra beslut som vi inte råder över, säger han.

FAKTA OM LIVMODERTRANSPLANTATIONER:

Livmodersinfertilitet är den typ av kvinnlig infertilitet som saknat behandling. Över 200 000 kvinnor i Europa uppskattas vara livmodersinfertila.

Första transplantationsförsöket med levande donator gjordes i Saudiarabien år 2000. Livmodern fick avlägsnas kort efter ingreppet.

År 2011 gjordes en transplantation i Turkiet med en livmoder från en hjärndöd patient. Flera embryoåterföringsförsök rapporterades. Två tidiga graviditeter slutade i missfallsblödningar. Ingen ytterligare graviditet har rapporterats

Operation 2-11 i världen med levande donatorer gjordes vid Sahlgrenska akademin inom ramen för världens första systematiska och vetenskapligt baserade studie. 2014 föddes första barnet.

I ett nytt forskningsprojekt studeras möjligheterna till robotassisterade operationer. Projektet omfattar tio operationer varav fem i år.

Både donatorer, mottagare, partners och barn följs under lång tid både medicinskt, psykologiskt och ur livskvalitetsperspektiv.

Professor Mats Brännström bedömer att det på senare år gjorts uppemot tjugo ytterligare operationer i världen. Tanken är att ISUTx-kongressen och ett internationellt register ska bidra till bättre överblick och att på ett vetenskapligt sätt föra forskningsfältet framåt i syfte att öka säkerhet för patienter och behandlingens effektivitet.

Mer info:

Kongressprogram med mera på www.isutx.org . Förkongress (17/9) och kongress (18-19/9) är inte öppna för media men möjligheter finns att träffa forskare för intervjuer efter överenskommelse.

Kontakt:

Mats Brännström 0736 25 44 55 (nås under fredagen från 12:00); mats.brannstrom@obgyn.gu.se  

Bilder:

Porträtt Mats Brännström (foto: Cecilia Hedström) och operationsbilder (foto: Johan Wingborg). Fler bilder för nedladdning på bildbank.gu.se

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 786 49 76, 0705 30 19 80
margareta.g.kubista@gu.se

Sahlgrenska akademin är en fakultet vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se

Taggar:

Om oss

Sahlgrenska akademin är en fakultet vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se

Prenumerera

Multimedia

Multimedia

Citat

I framtiden kommer den här metoden att bli än mer effektiv.
Mats Brännström, professor Sahlgrenska akademin.