Fler autismdiagnoser speglar inte en faktisk ökning av symtomen
Antalet diagnoser om autismspektrumstörningar har det senaste decenniet ökat kraftigt. Men symtomen har inte blivit vanligare i befolkningen, utan ökningen beror sannolikt på breddade diagnoskriterier, att fler söker hjälp och en ökad kunskap hos professionen. Det visar en studie som publiceras i ansedda British Medical Journal.
Antalet diagnoser för autismspektrumstörning har under det senaste decenniet ökat från en halv procent i början på 2000-talet till över 2 procent under 2014.
Forskare vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, har nu studerat ökningen närmare för att undersöka om den faktiskt speglar en ökning av de symptom som diagnosen baseras på.
För att kunna svara på frågan har forskarna använt två databaser. Den ena ett patientregister som samlar alla individer födda i Sverige mellan 1993 och 2002, totalt 1 078 975 personer. Den andra en pågående tvillingstudie med totalt 19 993 individer födda under samma tidsrymd.
Efter att ha mätt förekomsten av autismspektrumstörning i patientregistret genomfördes intervjuer med föräldrarna till de 19 993 barnen i tvillingstudien. Frågorna hämtades från ett instrument utprovat för att mäta autismspektrumstörningar där föräldern tillfrågas om förekomsten och allvarlighetsgraden av olika symptom.
Resultaten från studien, som publiceras i ansedda British Medical Journal, visar att även om förekomsten av autism ökade för varje år i patientregistret, var symtomen i tvillingstudien under samma tioårsperiod konstanta.
– Det innebär att prevalensökningen av autismspektrumstörningar inte speglas av en ökning av autismsymptomen. Med andra ord är symptomen inte vanligare i befolkningen idag jämfört med för tio år sedan, säger professor Christopher Gillberg vid Sahlgrenska akademin.
Förklaringen till den ökade autismprevalensen kan enligt forskarna sannolikt förklaras med tre faktorer: att de diagnostiska kriterierna har breddats, att allt fler söker hjälp och att den professionella kunskapen om autismspektrumstörningar har ökat.
– Detta resultat visar att det är administrativa snarare än etiologiska förändringar som ligger bakom den rapporterade ökningen, säger Christopher Gillberg.
Artikeln Autism phenotype versus registered diagnosis in Swedish children: prevalence trends over 10 years in general population samples publicerades i BMJ den 28 april.
Länk till artikel: http://www.bmj.com/content/350/bmj.h1961
Kontakt:
Christopher Gillberg kan nås via Ingrid Vinsa, Gillbergcentrum, Göteborgs universitet
031 342 59 70
ingrid.vinsa@gnc.gu.se
Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se
Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.
Taggar:
