Fler cancerfall kan upptäckas tidigt på vårdcentral

Report this content

Betydligt fler misstänkta cancerfall än i dag kan identifieras tidigt inom primärvården. Dels utifrån symptom – men också patienternas besöksstatistik på vårdcentralen, visar forskning vid Sahlgrenska akademin.

– När patienter börjar söka mer frekvent, från att tidigare kanske bara kommit för att kontrollera sitt blodtryck, då kan det vara ett tecken på att något annat är fel, även om symptomen initialt kan tolkas som godartade, säger Marcela Ewing, doktorand vid institutionen för medicin och specialistläkare inom allmänmedicin och onkologi.

Hennes avhandling bygger på uppgifter om 4 500 vuxna patienter som sökte i primärvården i Västra Götalandsregionen 2010-2011 och diagnosticerades med någon av våra vanligaste cancersjukdomar. Gruppen jämfördes med närmare 18 000 köns- och åldersmatchade kontrollpatienter vid samma vårdcentraler, som inte hade någon konstaterad cancer.

Flertalet av patienterna sökte för olika besvär inom primärvården året innan de fick sin cancerdiagnos, men för över hälften av dem krävdes fyra eller fler läkarbesök på vårdcentralen innan diagnosen ställdes. En betydande andel av dessa patienter sökte redan de två första gångerna med symtom som visade sig vara associerade med cancer, men de behövde alltså besöka primärvårdsläkare minst två gånger till.

Symptomen före spridning

– Det är svårt med cancer och cancerdiagnos, och det är något väldigt ovanligt i en allmänläkares vardag. På ett år kanske en allmänläkare bara diagnosticerar fyra-fem fall. Men man kan öka lyhördheten och oftare fråga sig om det är cancer eller inte, speciellt om patienten kommer många gånger, säger Marcela Ewing.

Forskningen fokuserade på sju vanliga cancersjukdomar; bröstcancer, gynekologisk cancer, hudcancer, lungcancer, malignt melanom, prostatacancer och tjock- och ändtarmscancer. Just den senaste, tjock- och ändtarmscancer, hamnade i en egen klass beträffande symptom och förutsägbarhet.

Det visade sig att patienter som sökte för blödning från tarmen kombinerat med diarré, förstoppning, ändrade avföringsvanor eller smärta i buken utgjorde den grupp som starkast kunde förknippas med tidig cancer, i deras fall tjock- och ändtarmscancer som ännu inte spridit sig i kroppen.

Allmänläkare är nyckelpersoner

– Värdet av ett enskilt symptom är ofta lågt. Om du söker i primärvården för blödning från tarmen är risken cirka 4 procent att det är cancer och 96 procent att det är hemorrojder eller något annat som går att behandla. Vad vi har visat är att det är själva kombinationen av symptom som är viktig, även om de inte uppträder precis samtidigt, och det måste uppmärksammas. Kan vi hitta cancer tidigare påverkas patienternas prognos till det bättre, och det krävs mindre resurser från samhällets sida, säger Marcela Ewing.

– En cancerdiagnos ställs på sjukhus men det är oftast allmänläkarna som först kommer på tanken och sätter igång en utredning, fortsätter hon. De är nyckelpersoner och det är viktigt att de är på tårna. Tanken på cancer ska alltid finnas i bakhuvudet eftersom det kan få så allvarliga konsekvenser om diagnosen dröjer.  

Titel: Identification and early detection of cancer patients in primary care; http://hdl.handle.net/2077/55379 

Kontakt: Marcela Ewing 0769 474500; marcela.ewing@rccvast.se 

Bild: Marcela Ewing (foto: Karin Allander)

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 786 49 76, 0705 30 19 80
margareta.g.kubista@gu.se


Sahlgrenska akademin är en fakultet vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se

Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Citat

Tanken på cancer ska alltid finnas i bakhuvudet
Marcela Ewing, Sahlgrenska akademin