Infektioner ökar risken att utveckla CP

Infektion hos antingen den gravida modern eller hos barnet ökar risken att barnet utvecklar cerebral pares, CP. Det visar en ny avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, som också studerat andra riskfaktorer bakom CP.

Cerebral pares är ett samlingsnamn för ett rörelsehinder som orsakas av en skada eller utvecklingsrubbning i den ännu omogna hjärnan. Cirka hälften av alla barn med CP har även andra medicinska tillstånd som kognitiv funktionsnedsättning och epilepsi.

Tidigare har man trott att den viktigaste orsaken till cerebral pares varit komplikationer under förlossningen, exempelvis att livmodern brustit, navelsträngsframfall eller att moderkakan släppt från livmoderväggen och gett syrebrist hos barnet. Studier har dock visat att syrebrist endast kan förklara en mindre del av alla fall av cerebral pares och det är därför mycket viktigt att vidare studera andra faktorer för att på sikt kunna förebygga hjärnskadan.

I en ny avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, inkluderas fyra olika studier på 309 barn med CP, födda i fullgången tid i Västra Götaland på 1980- och 1990-talet, samt en kontrollgrupp med 618 friska barn.

– Resultaten visar att det finns en koppling mellan infektion hos den gravida modern och en typ av CP som drabbar ena sidan av kroppen, medan den typ av CP som drabbar båda sidorna av kroppen är kopplad till infektioner hos barnet efter förlossningen, säger Kristina Ahlin, doktorand vid Sahlgrenska akademin.

Cerebral pares klassificeras efter dominerande neurologiska symtom och kan också delas in efter motorisk svårighetsgrad.

– Genom att studera riskfaktorer för CP med olika svårighetsgrad, kan vi generera bättre hypoteser om mekanismerna bakom svår CP och i förlängningen ha möjlighet att förhindra svår CP-skada, säger Kristina Ahlin.

I sin avhandling har Kristina Ahlin bland annat undersökt vilka riskfaktorer som är förknippade med de olika subtyperna av CP, om infektioner under graviditet och förlossning är kopplade till en ökad risk för CP samt om risken ser olika ut för de olika subtyperna av CP. Hon har även studerat om riskfaktorer och hjärnavbildningsmönster skiljer sig åt för olika svårighetsgrader av cerebral pares samt vilka riskfaktorer och hjärnavbildningsmönster som är förknippade med utveckling av CP och samtidigt förekommande epilepsi och kognitiv funktionsnedsättning.

Studierna indikerar tre olika möjliga gemensamma vägar till cerebral pares: hypoxi (syrebrist hos barnet), infektion och missbildning. Möjliga mekanismer för hur och när skadan kan ha uppkommit identifierades för de olika typerna och svårighetsgraderna av CP och fynden kunde därefter bekräftas av resultat från bilddiagnostik av hjärnan.

– Det här ger ett viktigt underlag för att vidare studera möjliga mekanismer bakom CP och för utvecklingen av förebyggande strategier, säger Kristina Ahlin.

Avhandlingen Antecedents of cerebral palsy in children born at term – according to subtype, motor severity and accompanying impairments försvarades vid en disputation den 26 februari.

Länk till avhandling: http://hdl.handle.net/2077/36751

Två av delstudierna som är inkluderade i avhandlingen har tidigare publicerats i de ansedda vetenskapliga tidskrifterna British Journal of Obstetrics and Gynaecology (BJOG) och Obstetrics and Gynecology.

Länk till artiklar:
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23743468

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/23418811

Subtyperna av CP:
CP delas in i spastisk, akinetisk eller dyskinetisk CP. Spastisk CP är i sin tur indelad i spastisk hemiplegi, spastisk diplegi eller spastisk tetraplegi, beroende på vilka delar på kroppen som är påverkade.
Svårighetsgraden delas in i mild (går), måttlig (går med hjälpmedel) och svår (kan inte gå).

Kontakt:
Kristina Ahlin, doktorand vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och ST-läkare inom Närhälsan
070-712 3415
kristina.ahlin@vgregion.se

Handledare:
Bo Jacobsson, professor vid Sahlgrenska akademin
070-560 0162
bo.jacobsson@obgyn.gu.se

Johanna Hillgren
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031-786 4029, 0766-18 40 29
0766-18 4029
johanna.hillgren@gu.se

Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa. 

Taggar: