Köldknäpp ökar risken för smitta med luftvägsvirus

Man kan i det närmaste sätta kryss i almanackan för när den årliga influensan bryter ut på allvar. Med hjälp av 20.000 virusprover – och väderstatistik – har forskare nu kartlagt hur temperaturer och influensautbrott hänger ihop på våra breddgrader.

– Blir det en kall vecka med en medeltemperatur under noll så dröjer det sedan enligt våra beräkningar cirka en vecka innan influensaepidemin kommer igång, säger Nicklas Sundell, forskare på Sahlgrenska akademin och infektionsläkare på Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Studien omfattar tre säsonger och 20.000 virusprover, tagna med hjälp av pinnprov i näsan på folk som sökt vård i Göteborgsområdet. Förekomsten av virus har sedan jämförts över tid med väderstatistik från Smhi, och resultatet är tydligt: Influensautbrotten börjar ta fart ungefär en vecka efter den första riktigt kalla perioden med låg utomhustemperatur och låg luftfuktighet.

Kickar igång

– Det är den här lilla köldknäppen som vi tror är starkt bidragande till att kicka igång epidemin. När den sedan väl är igång så rullar den på även om det blir plusgrader. Är det tillräckligt många sjuka så är det ändå många som blir smittade, säger Nicklas Sundell.

Studien stärker bilden av att de mycket små vätskedroppar som omger viruset får bättre flygförmåga i kallt och torrt väder. Den omgivande torra luften suger åt sig av vätskan och de så kallade aerosolpartiklarna krymper och kan färdas längre.

Intressant är, enligt forskarna, den tydliga förutsägbarheten i tid, att influensautbrotten varje undersökt säsong börjat ta fart just veckan efter en köldknäpp.

Enligt Nicklas Sundell är detta, åtminstone på våra breddgrader, sannolikt en viktigare faktor för influensaepidemierna än så kallad indoor crowding, att folk alltså trängs mer inomhus när det blir kallt.

Även förkylningsvirus

– När det är både kallt och torrt, och de små partiklarna flyger långt, finns en grogrund för att epidemin ska ta fart. Men det är inte bara kyla som gör att influensa sprids. Det måste finnas fall i samhället som kan smitta andra, och det måste finnas en tillräckligt stor andel människor som är mottagliga för influensasjukdom, säger han.

Studien visar att väderfaktorer inte bara har betydelse för säsongsinfluensan (Influensa A), utan också för ett par andra vanliga virus som orsakar luftvägsinfektioner såsom RS-virus och coronavirus. Dessa virus visade sig ha motsvarande beteende med kraftigt ökad förekomst vid kall och torr väderlek. Däremot verkar det vanliga förkylningsviruset rhinovirus vara helt oberoende av väderfaktorer och finnas året runt.

– När man nu kan ana ungefär när epidemin av influensa och andra luftvägsvirus kommer att ta fart kan man använda den här kunskapen i samband med vaccinationskampanjer för influensavaccin, samt i tid förbereda sjukvården på ett ökat vårdbehov. Rekommendationerna är annars de vanliga, att riskgrupper bör vaccinera sig, att man hostar och nyser i armvecket och att man tänker på handhygienen, säger Nicklas Sundell.

Länk till studien: https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/27723525

Ansvarig forskare: Nicklas Sundell 0709 581 504, 031-343 43 31; nicklas.sundell@vgregion.se

Presskontakt: Margareta Gustafsson Kubista 0705 301 980; margareta.g.kubista@gu.se

Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa. 

Taggar: