Ny högupplösande DNA-teknik öppnar vägen för behandling av aggressiv barncancer

Cancersjukdomen neuroblastom är den vanligaste barntumören utanför hjärnan och den som varit svårast att bota. Forskare i Sverige och Frankrike har nu med hjälp av högupplösande DNA-teknik tagit fram en ny metod för att analysera gener som orsakar återfall i sjukdomen. Något som på sikt kan leda till effektivare behandling. Resultaten presenteras i den ansedda amerikanska tidskriften ”Journal of Clinical Oncology.”

Neuroblastom drabbar små barn och har sitt ursprung i det självstyrande nervsystemet. Behandlingen av sjukdomen anpassas efter cancercellernas genetik vid diagnosen. Återfall av cancersjukdomen betyder oftast att barnet har mycket dålig prognos. I den nya studien förklarar forskarna hur återfallen uppkommer, vilket öppnar möjligheter till skräddarsydd behandling i vissa fall.

– En av våra största utmaningar är att identifiera unga patienter med hög risk för återfall och att förse dem med anpassade terapier, säger Tommy Martinsson, professor vid Sahlgrenska Akademin vid Göteborgs universitet och expert på den genetiska bakgrunden till neuroblastom.

Cirka hälften av barnen med svårartade neuroblastom, så kallade högriskneuroblastom, får återfall trots att de till en början förefallit botade av behandlingen. Orsaken är att det trots den intensiva behandlingen finns enstaka tumörceller kvar i kroppen, främst i blodomloppet och benmärgen. Ett litet antal tumörceller utvecklar nya genetiska förändringar som ger dem en överlevnadsfördel, eller gör dem resistenta mot behandling, och därmed orsakar återfall. Cellerna är för få för att upptäckas vid kliniska tester, men med tiden växer dessa celler och orsakar cancerns återfall.

Tidigare forskning har visat att förändringar i den så kallade ALK-genen, som styr delningshastigheten i cancerceller, påverkar risken för insjuknande och återfall i neuroblastom. Med hjälp av en avsevärt förbättrad analysmetod baserad på extremt känslig DNA-sekvenseringsteknik har forskarna nu lyckats identifiera specifika genetiska förändringar som påverkar risken för återfall.

– Vi har analyserat förändringar av ALK-genen i 54 tumörfall. Proverna har samlats in vid tidpunkten för diagnos och för återfall. Frekvensen av ALK-förändringar är betydligt högre i tumörer från patienter som får återfall. Detta tyder på att de bidrar till tumörutveckling och förekomsten av återfall, säger professor Tommy Martinsson, säger Tommy Martinsson.

Detta kan leda till ny behandling för drabbade barn eftersom läkemedelsbolag nyligen tagit fram cancermediciner som slår just mot den muterade ALK-genen, så kallade ALK-inhibitorer.

I högriskgruppen som följdes hade 9 patienter ALK-mutationer i tumören vid första analystillfället något som ökade till 14 för tumörer vid återfall. Neuroblastom som inte uppvisade återfall hade mycket få fall av ALK-mutation.

– Resultaten visar att provtagning, analys och behandling av dessa barn med neuroblastom behöver förändras, säger Per Kogner, professor vid Karolinska Institutet och barnonkolog vid Astrid Lindgrens Barnsjukhus.

Enligt Per Kogner är en slutsats att sjukvården bör ta tumörprov för analys av eventuell ALK-mutation både när diagnosen ställs och vid alla återfall. Proverna bör även analyseras med högupplösande DNA-sekvenseringsteknik och patienterna bör ges möjligheter att ingå i studier och få behandling med ALK-inhibitorer.

– Flera svenska barn med neuroblastom har redan fått pröva ALK-behandling med initialt lovande resultat, säger Per Kogner. Detta medför nytt hopp för de familjer vars barn drabbats av neuroblastom där återfall inte alltid hindras av tidigare tillgängliga terapier.

Det forskningsarbete som nu publiceras i Journal of Clinical Oncology har utförts med stöd av Cancerfonden, Barncancerfonden samt BioCARE/Statens strategiska satsningar.

I Sverige har studien genomförts av forskargrupper under ledning av professor Tommy Martinsson, Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet och professor Per Kogner, Karolinska institutet i Stockholm. I Frankrike har studien letts av professor Gudrun Schleiermacher och professor Olivier Delattre, Institut Curie, Paris.

Fakta ALK-genen:
ALK-genen kodar för ett protein, tyrosinkinas, lokaliserat till cellytan som en receptor, vilket fungerar som en omkopplare för cellsignaler. Ständigt påslagen i tumörceller, skickar den order till cellerna så att de delar sig, bland annat genom att samverka med en annan gen, MYCN. Flera läkemedelsbolag har nyligen tagit fram nya cancermediciner som hämmar ALK-effekten, s.k. ALK inhibitorer. Även flera cancervarianter hos vuxna patienter har förändringar i ALK genen, t.ex. vissa varianter av lymfom och vissa varianter av lungcancer. Kliniska behandlingsförsök har redan gjorts, och fler pågår, för att bedöma effekten av den nya terapin hos barn med neuroblastom med ALK-mutation. Studien visar att behandlingen kan vara framgångsrik hos patienter med neuroblastom där återfall beror på mutation i ALK-genen.

Nyckeltal för neuroblastom
➢ Mellan 15 och 20 nya fall i Sverige varje år
➢ Drabbar främst små barn, 50% av barn med neuroblastom - både flickor och pojkar - är under 1½ år.
➢ Det är den vanligaste cancerformen hos barn under ett års ålder, och 90% av fallen inträffar innan barnen börjat skolan.
➢ 60% av neuroblastom är alltså diagnoserat i ett skede där tumören redan har metastaserat.
➢ Omkring 40% av patienterna har en lokaliserad form av tumör och läker tack vare relativt icke-aggressiva behandlingar.
➢ Överlevnaden idag varierar från 50% till närmare 100% beroende på tumörutbredningen (metastaseringen) och tumörgenetiken vid diagnos.

För mer information, kontakta:
Professor Tommy Martinsson, Professor i Cancergenetik, 1:e Sjukhusgenetiker,
Avdelningen för Medicinsk och Klinisk Genetik, Institutionen för Biomedicin,
Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet
Tel: +46 (0)31-3434803, Tommy.Martinsson@gu.se

Professor Per Kogner, Professor i Barnonkologi
Barncancerforskningsenheten, Karolinska Institutet,
Astrid Lindgrens Barnsjukhus Q6:05
Karolinska Uniovsersitetssjukhuset, S-171 76 Stockholm
Tel: +46 (0)70-5713907, Per.Kogner@ki.se

Artikel:
Journal of Clinical Oncology, publiceringsdatum 28 juli 2014-07-28 kl 22.00 (16.00EST, obs – embargo!)
Emergence of new ALK mutations at relapse of neuroblastoma:
Schleiermacher G, Javanmardi N, Bernard V, Leroy Q, Cappo, Frio TR, Pierron G, Lapouble E, Combaret V, Speleman F, de Wilde B, Djos A, Øra I, Hedborg F, Träger C, Holmqvist BM, Abrahamsson J, Peuchmaur M, Michon J, Janoueix-Lerosey I, Kogner P, Delattre O, Martinsson T,

Med 6 500 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom farmaci, medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare, som i nationella och internationella samarbeten är engagerade i såväl grundläggande medicinsk forskning och patientnära studier i samarbete med Västra Götalandsregionen som i storskaliga studier på befolkningsnivå - allt med målet att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa.