Ny teori om varför fler kvinnor än män får autoimmuna sjukdomar

Nu presenteras nya fynd om möjliga mekanismer bakom könsskillnaderna när det gäller reumatism och andra autoimmuna sjukdomar. Studien, publicerad i Nature Communications, kan få betydelse för hur sjukdomarna behandlas framöver.

– Det är jätteviktigt att förstå vad som ligger bakom att de här sjukdomarna är så mycket vanligare bland kvinnor. På så sätt kan man på sikt behandla sjukdomarna på ett bättre sätt, säger Åsa Tivesten, professor i medicin vid Sahlgrenska akademin, överläkare och en av författarna till studien. 

Vid autoimmuna sjukdomar skapar immunsystemet antikroppar som angriper kroppens egen vävnad. Nästan alla autoimmuna sjukdomar drabbar oftare kvinnor än män. Könsskillnaden är extra stor vid den svåra sjukdomen SLE. Nio av tio drabbade är kvinnor. 

Att det finns en koppling mellan det manliga könshormonet testosteron och skydd mot autoimmuna sjukdomar är känt sedan tidigare. Män är alltså generellt mer skyddade än kvinnor, som bara har en tiondel så mycket testosteron. 

Hittills okända mekanismer 

Testosteron minskar antalet så kallade B-celler, som frisätter de skadliga antikropparna. Frågan i den aktuella studien var hur sambandet mellan testosteron och produktion av B-celler i mjälten faktiskt ser ut, mekanismer som hittills varit okända.

Efter ett stort antal försök på möss och studier av blodprover från 128 män kunde forskarna konstatera att den avgörande länken utgörs av proteinet BAFF, som gör B-cellerna mer livskraftiga. 

– Vi har kommit fram till att testosteron trycker ner BAFF. Om man blir av med sitt testosteron får man mer BAFF, och därmed mer B-celler i mjälten genom att de överlever i högre grad. Kopplingen mellan testosteron och BAFF är helt ny, det är ingen som har rapporterat om det tidigare, konstaterar Åsa Tivesten. 

Bättre läkemedelsanvändning 

Resultaten rimmar väl med en tidigare studie om att genetiska variationer i BAFF kan kopplas till risken för exempelvis SLE. Sjukdomen behandlas i dag med så kallade BAFF-hämmare, ett läkemedel som dock inte riktigt levt upp till förväntningarna. 

– Därför är den här informationen om hur kroppen reglerar nivåerna av BAFF väldigt viktig, så att man kan fortsätta att pussla och försöka förstå vilka patienter som ska ha BAFF-hämmare eller inte. Vår studie fungerar därför som underlag för fortsatt forskning om hur läkemedlet kan användas på ett bättre sätt, säger Åsa Tivesten. 

Titel: Testosterone is an endogenous regulator of BAFF and splenic B cell number; https://www.nature.com/articles/s41467-018-04408-0 

Kontakt: Åsa Tivesten 0738 00 52 50; asa.tivesten@medic.gu.se 

Bild: Åsa Tivesten (foto: Magnus Gotander/Bilduppdraget)

Margareta Gustafsson Kubista
Pressansvarig kommunikatör
Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
031 786 49 76, 0705 30 19 80
margareta.g.kubista@gu.se


Sahlgrenska akademin är en fakultet vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se

Taggar:

Om oss

Sahlgrenska akademin är en fakultet vid Göteborgs universitet med 5000 studenter och 1800 anställda. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Fakulteten har 200 professorer och 700 aktiva doktorander. sahlgrenska.gu.se

Prenumerera

Media

Media

Citat

På sikt kan man behandla sjukdomarna på ett bättre sätt
Åsa Tivesten, Sahlgrenska akademin