Nya rön om upprepade hjärnskakningar inom hockeyn

Nu ifrågasätts sambandet mellan upprepade skallskador vid kontaktidrott – och alzheimer. En studie från Sahlgrenska akademin visar att hockeyspelare som drabbats av flera svåra hjärnskakningar sannolikt har andra skador i hjärnan.

– Det verkar handla om två olika tillstånd och patologier, säger Pashtun Shahim, läkare och forskare inom neurovetenskap och fysiologi.

Han har själv träffat och undersökt de 28 idrottare som ingår i studien. Flertalet av dem är ishockeyspelare med bakgrund i svensk elithockey på dam- och herrsidan.

Samtliga hade drabbats av långvariga besvär efter upprepade hjärnskakningar. Bland annat led de av ljud- och ljuskänslighet, irritation, nedstämdhet, koncentrationssvårigheter och minnesproblematik.

Ingen plackbildning

– Det finns en radda av besvär som du kan uppvisa och normalt försvinner problemen på några dagar eller veckor, men i den här gruppen hade de pågått i mer än tre månader, säger Pashtun Shahim.

Studien tyder på att hockeyspelarna har allmänt förändrad omsättning av ett protein som kallas amyloid prekursor-proteinet (APP), från vilket Alzheimer-relaterade beta-amyloider utsöndras i nervcellskopplingarna (synapserna).

Påverkan på amyloidproteinet skulle kunna tala för att det finns en synaptisk skada, även om det inte är helt klarlagt. Studien tyder också på att det finns ett inslag av inflammation med i bilden.

Däremot talar resultaten inte för att det finns en plackpatologi av den typ som man ser vid exempelvis alzheimer, och det är väldigt viktigt, säger Pashtun Shahim.

Förändringarna gällde främst de hockeyspelare som hade haft sina hjärnskakningsbesvär riktigt länge, i mer än ett år, och inte kunnat återgå till spel. Övriga spelare uppvisade inte samma resultat. Inte heller de 19 friska individer som utgjorde kontrollgrupp.

Uppföljning väntar

Pashtun Shahim betonar att studien bygger på prover från levande människor och den vätska – likvor – som finns i hjärnans hålrum. Inte på obduktionsmaterial, som vid tidigare studier av exempelvis avlidna boxares hjärnor.

– Dessa fynd tyder på att det finns en koppling mellan långvariga besvär efter hjärnskakning och nervcellsskada, vilket man inte kunnat koppla eller påvisa tidigare, i alla fall i levande idrottare. Det här gör att vi kan följa upp personerna om fem eller tio år och se hur problemen utvecklas. Just nu finns det inga läkemedel mot besvären, man behandlar dem bara symptomatiskt, men det här skulle kunna vara ett steg på vägen mot att utveckla terapier i framtiden, säger Pashtun Shahim.

Länk till artikeln: http://www.neurology.org/content/early/2017/03/10/WNL.0000000000003816.short?sid=9c3aa2d1-d045-4bb1-8522-c3a79dc87db8  

Ansvariga forskare: Pashtun Shahim; +1 314 938 7552; pashtun.shahim@neuro.gu.se (f n i annan tidszon, 7h efter Sverige) och Henrik Zetterberg 0768 672 647; henrik.zetterberg@clinchem.gu.se  

Porträttbilder: Elin Lindström Claessen

Presskontakt: Margareta Gustafsson Kubista 0705 301 980;  margareta.g.kubista@gu.se

Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa. 

Taggar:

Om oss

Sahlgrenska akademin främjar människors hälsa genom utbildning och forskning och är Göteborgs universitets största fakultet. Vår forskning håller en hög internationell klass och sker i nära samarbete med Sahlgrenska Universitetssjukhuset och Folktandvården.

Prenumerera

Multimedia

Multimedia

Dokument & länkar

Citat

Det verkar handla om två olika tillstånd och patologier.
Pashtun Shahim, läkare och forskare.