Partner till strokepatient riskerar långsiktigt sämre hälsa och livskvalitet

Report this content

Om din partner drabbas av en stroke kan din egen hälsa påverkas, och ju mer sjukdomen påverkar din partner desto mer påverkas du. En studie som kartlagt den självupplevda hälsan hos strokepatienters makar visar att livskvaliteten kan påverkas i nära ett decennium.

I studien har forskarna med hjälp av ett vetenskapligt instrument kartlagt den självupplevda livskvaliteten hos 248 sammanboende makar till strokepatienter (18-70 år vid insjuknandet) sju år efter insjuknandet i stroke, och jämfört resultaten med sammanboende makar till en frisk kontrollgrupp. Studien är en del i forskningsprojektet The Sahlgrenska Academy Study on Stroke (SAHLSIS).

Studien visar att många makar fortfarande sju år efter insjuknandet rapporterar en lägre livskvalitet. Enligt resultaten påverkas livskvaliteten i direkt relation till den insjuknade partnerns grad av funktionshinder, kognitiva svårigheter och depressiva symtom.

– När din partner drabbas av en stroke kan det leda till begränsningar av dina egna aktiviteter och dina sociala relationer. Vår uppföljning är den första som beskriver yngre makars självupplevda hälsa i ett längre tidsperspektiv, och vi kan se att dessa begränsningar kan finnas även lång tid efter partnerns insjuknande, säger Josefine Persson, doktorand vid Sahlgrenska akademin.

Enligt studien riskerar makar till strokepatienter en försämrad generell hälsa. Orsaken till detta måste enligt Josefine Persson undersökas djupare, men Göteborgsforskarna spekulerar i att stress och belastning under en längre period också påverkar den generella hälsan. Den ökade sjukligheten kan också ha sin grund i en samsjuklighet, där makan är påverkad av liknande livsstilsfaktorer och har gemensamma riskfaktorer.

– Alla makar upplever dock inte en försämrad hälsorelaterad livskvalitet. De som främst är i riskzonen är de makar som upplever att de har en stödjande roll för partnern och samtidigt upplever brist på socialt stöd. Strokepatientens behov av stöd och makarnas behov av att ge stöd kan skilja sig åt, vilket är något vi gärna vill forska vidare om, säger Josefine Persson.

Forskarnas slutsats är att strokepatienters sammanboende partners behöver erbjudas ett anpassat och långsiktigt stöd.

– Ett bättre stöd skulle kunna förbättra livskvaliteten och minska risken för sjukdomar hos makar. En bättre hälsa skulle också öka möjligheten för partnern att få ett gott liv, där arbete eller utbildning kan ingå i livsmålen för personer mitt i livet.

Den svenska studien, som nu uppmärksammas av bland andra American Heart and Stroke Association, publicerades i den ledande vetenskapliga tidskriften Stroke den 20 augusti.

Länk till artikel: http://bit.ly/1Kza479

Bifogat foto: Gothia Forum.

Kontakt
Josefine Persson, doktorand vid Institutionen för Neurovetenskap och fysiologi, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0700 852 517
josefine.persson@vgregion.se

Presskontakt Krister Svahn
Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet
0766-18 38 69
031-786 3869
krister.svahn@sahlgrenska.gu.se


Med 6 000 studenter och 1 800 anställda är Sahlgrenska akademin Göteborgs universitets största fakultet. Vid Sahlgrenska akademin bedrivs undervisning och forskning inom medicin, odontologi och vårdvetenskap. Vi sysselsätter 900 forskare engagerade i nationella och internationella samarbeten för att förebygga, lindra och behandla sjukdom och ohälsa. 

Taggar:

Prenumerera

Media

Media

Citat

De som främst är i riskzonen är makar som har en stödjande roll för partnern.
Josefine Persson, doktorand vid Sahlgrenska akademin