Minskning av antalet sjöräddningsfall under sommaren 2014

Antalet sjöräddningsfall minskade under sommarmånaderna i år jämfört med 2013, trots att det varma sommarvädret lockade ut mängder av fritidsseglare i de svenska skärgårdarna. Antalet sjöräddningsfall under perioden maj-augusti var i år 474, jämfört med 543 föregående år.

Sommaren 2014 går till historien som en av de varmaste i mannaminne. Att vädret under den andra halvan av juni var rekordkallt har många glömt vid det här laget – men i statistiken över sjöräddningsfall märks det svala vädret tydligt. Antalet sjöräddningsfall rörande fritidsbåtar i juni i år stannade vid 73, en markant minskning från föregående års 112 fall under samma period.

Juli innebär alltid att fler fritidsbåtar rör sig i de svenska skärgårdarna och då ökar också belastningen på Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral, som har förstärkt bemanning från maj till september samt under helgerna i början av fritidsbåtsäsongen. Under juli 2014 ledde 208 larm från fritidsbåtar till insats, vilket är en minskning från 238 larm under samma månad året innan.

Vädret i juli i år präglades av stabilt högtrycksväder, vilket kan vara gynnsamt ur sjöräddningssynpunkt. Men vackert sommarväder kan också innebära ökad risk för snabba och kraftiga väderomslag. För fritidsskeppare är hastiga väderomslag med åskbyar och hårda vindar, så kallat överfallsväder, oftast mer riskabelt än utpräglat lågtrycksväder med ihållande vind och regn. I augusti fick delar av landet känna på både kraftiga åskoväder och omfattande regn. Antalet larm från fritidsbåtar som ledde till sjöräddningsinsats under augusti minskade ändå något jämfört med 2013, från 136 till 124.

– Det är viktigt att planera innan man ger sig ut på sjön. Gör en färdplan, meddela någon i land om dina planer och håll koll på vädret. Stanna hemma om det till exempel ska bli åska och regn. Är du redan till sjöss kan du söka lä eller närmaste hamn och använd alltid flytväst, säger Annika Vestergård, chef för Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral.

För att en incident på sjön ska klassas som statlig sjöräddningstjänst måste det föreligga konstaterad fara för liv. Många fritidsbåtincidenter, till exempel grundstötningar med endast materiella skador till följd, syns därför inte i sjöräddningsstatistiken. Flera försäkringsbolag har dock vittnat om att försäkringsärendena som rör fritidsbåtar har ökat under årets sommar.

– Vi upplever att fler som råkar ut för incidenter på sjön och som inte omfattas av statlig sjöräddningstjänst har någon form av assistansförsäkring, till exempel är medlemmar i Sjöräddningssällskapet eller i Sjöassistans. Vi hoppas att det är en bestående trend. Det underlättar vårt arbete då vi snabbt kan hänvisa dem vidare när det inte föreligger fara för liv, säger Annika Vestergård.

De enskilt vanligaste orsakerna till larm var grundstötning (109), maskin/propellerhaveri (90) samt hårt väder/utsatt läge (35).

Ytterligare upplysningar:
Johan Mårtensson, sjö- och flygräddningshandläggare, Sjöfartsverket. Tfn 010-478 53 11
Daniel Lindblad, pressinformatör, Sjöfartsverket. Tfn 010-478 48 40

Fakta om sjöräddningen i Sverige

  • I Sverige är det Sjöfartsverket som ansvarar för insatser när någon är i eller befaras vara i sjönöd, samt för sjuktransporter från fartyg. Ansvaret gäller kustområdet samt Vänern, Vättern och Mälaren, exklusive hamnområden och kommunalt vatten.
  • Sjö- och flygräddningscentralen JRCC (Joint Rescue Co-ordination Centre) i Göteborg är navet i alla sjöräddningsinsatser. Centralen är bemannad dygnet runt och ansvarar för att ta emot larm och leda insatser vid sjö- och flygräddning.
  • Inslaget av samverkan i sjöräddningsarbetet är mycket stort; förutom Sjöfartsverkets resurser i form av lotsbåtar och räddningshelikoptrar används även resurser från Sjöräddningssällskapet, handelssjöfarten, Kustbevakningen, polisen, Försvarsmakten och kommunala räddningstjänster. Även samarbete med andra nationer förekommer regelbundet.
  • Sjöfartsverkets målsättning för sjöräddningen är att man på svenskt territorialvatten, då positionen är känd, ska kunna undsätta den nödställda inom 60 minuter i 90 procent av alla fall. Under 2013 uppnåddes målet i 94 procent av fallen. Målsättningen för nödställda som befinner sig på internationellt vatten är att 90 procent ska vara undsatta inom 90 minuter. Samtliga 16 fall under 2013 uppfyllde målsättningen.

Du vet väl om att du kan få våra pressmeddelanden och nyheter via e-post? Anmälan gör du på vår webbplats www.sjofartsverket.se.

Taggar:

Om oss

Sjöfartsverket är en statlig myndighet som har till uppgift att tillhandahålla resurser för hög säkerhet och god framkomlighet. Sjöfartsverkets verksamhetsområden är farleder, isbrytning, sjökartläggning, lotsning, sjötrafikinformation, sjömansservice och sjö- och flygräddning.

Prenumerera

Multimedia

Multimedia

Snabbfakta

Säker sjöfart för människa och miljö. Sjöfartsverket arbetar för att hålla sjövägarna öppna och säkra. Våra verksamhetsområden är: lotsning, farleder, isbrytning, sjökartläggning, sjötrafikinformation, sjö- och flygräddning och sjömansservice. Sjöfartsverket är ett affärsverk som till 70 procent finansieras med avgifter från handelssjöfarten. Omsättningen uppgår till två miljarder kronor och antalet anställda till 1115.
Twittra det här

Citat

Det är viktigt att planera innan man ger sig ut på sjön. Gör en färdplan, meddela någon i land om dina planer och håll koll på vädret. Stanna hemma om det till exempel ska bli åska och regn. Är du redan till sjöss kan du söka lä eller närmaste hamn och använd alltid flytväst
Annika Vestergård, chef för Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral
Vi upplever att fler som råkar ut för incidenter på sjön och som inte omfattas av statlig sjöräddningstjänst har någon form av assistansförsäkring, till exempel är medlemmar i Sjöräddningssällskapet eller i Sjöassistans. Vi hoppas att det är en bestående trend. Det underlättar vårt arbete då vi snabbt kan hänvisa dem vidare när det inte föreligger fara för liv.
Annika Vestergård, chef för Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral