Dela

Om oss

Sjöfartsverket är en statlig myndighet som har till uppgift att tillhandahålla resurser för hög säkerhet och god framkomlighet. Sjöfartsverkets verksamhetsområden är farleder, isbrytning, sjökartläggning, lotsning, sjötrafikinformation, sjömansservice och sjö- och flygräddning.

Kontakt

  • Sjöfartsverket
    601 78 Norrköping
    0771-63 00 00
    011-10 19 49
    http://www.sjofartsverket.se
  • Citat

    Det här är en investering som skapar förutsättningar för mer ekonomiska och miljövänliga transporter
    Tage Edvardsson, projektledare för Malmporten vid Sjöfartsverket
    Satsningen är en förutsättning för ett konkurrenskraftigt norra Sverige året runt. Vi måste säkra industrins och sjöfartens utveckling i en tuff global konkurrens. På sikt kommer Malmporten att öppna nya exportmöjligheter för norra Sverige och Finland
    Niklas Nordström (S), vice ordförande för kommunstyrelsen i Luleå
    Det långvarigt dåliga vädret på framför allt västkusten bidrog till att många fritidsseglare tvingades till förflyttningar i väder som man annars kanske inte hade gjort.
    Annika Vestergård, chef för Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral
    Vi märker att våra frivilliga får mer att göra och det visar att de frivilliga krafterna behövs. Vi ser det som mycket positivt att våra medlemmar hör av sig till oss innan läget blir akut. Om vi kan hjälpa till i ett tidigt skede, håller vi nere antalet allvarligare incidenter och kan spara resurser för alla inblandade.
    Niklas Jendeby, kommunikationsledare på Sjöräddningssällskapet
    Kontraktet är ett viktigt led för att nu kunna börja ombyggnationen av Södertälje kanal och sluss. Züblin har erbjudit projektanpassade tekniska lösningar för att kunna utföra uppdraget på ett säkert och bra sätt. Vi får ta del av internationella kunskaper och erfarenheter som minskar riskerna i projektet
    Peter Jonsson, Sjöfartsverkets projektledare för Mälarprojektet
    Den kortaste vägen till sjöss är inte alltid den mest effektiva vägen. En rutt som går över djupare vatten kan innebära bränslebesparingar
    Benjamin Hell, projektledare vid Sjöfartsverket
    Det finns stora ekonomiska och miljömässiga fördelar med att kunna planera sjöfartens rutter utifrån djupdata. Att ha djupt vatten under kölen kan ha betydelse för ett fartygs driftsekonomi, antingen genom att en bränslesnålare rutt kan användas eller att fartyget kan lasta mer. Den kortaste vägen över Östersjön behöver alltså inte vara den mest effektiva vägen
    Benjamin Hell, projektledare vid Sjöfartsverket
    Det är bra att en oberoende granskning kommer fram till slutsatsen att Sjöfartsverket hade rätt att ställa de tekniska krav vi gjorde gällande bland annat storlek på helikoptrarna. Konkurrensverkets utredning visar att upphandlingen i huvudsak var korrekt. De två upphandlingstekniska frågorna som Konkurrensverket kritiserar tar vi till oss av. De har dock inte haft någon inverkan på resultatet av upphandlingen
    Lisa Lewander, chefsjurist på Sjöfartsverket
    När det gäller kraven på vinschar och strålkastare är det viktigt att komma ihåg att upphandlingen rörde räddningshelikoptrar. För att beskriva en funktion för vinsch och strålkastare använde vi två etablerade och för räddningsverksamhet optimala varumärken. Att använda de två varumärkena utgjorde inte någon begränsning för valet av helikopterleverantör, eftersom samtliga tillverkare kan leverera utrustningen. Konkurrensverket anser dock att vi borde ha formulerat oss på ett annat sätt och inte hänvisat direkt till märkena.
    Lisa Lewander, chefsjurist på Sjöfartsverket
    Vi tar till oss Konkurrensverkets kritik om bristande dokumentation av kommunikationen med våra leverantörer. Sjöfartsverket har inte levt upp till de rutiner och arbetssätt som normalt används gällande kontakterna med helikopterleverantörerna. Det berodde på att Sjöfartsverket övertog upphandlingen från en privat aktör, Norrlandsflyg, och det utsatta läge som helikopterverksamheten befann sig i 2010-11. Kontakterna har dock inte gynnat någon specifik leverantör
    Lisa Lewander, chefsjurist på Sjöfartsverket
    Vår utgångspunkt har varit att utforma en enkel, rättvis och transparent modell.
    Ove Eriksson, direktör för affärsavdelningen på Sjöfartsverket.
    På vintrarna orsakar isen skador på utmärkningen. Därför kontrollerar Sjöfartsverket varje enskild boj och prick som vi ansvarar för
    Ulf Smith, farledskoordinator på Sjöfartsverket
    De gamla mätningarna var förvånansvärt precisa sett till den tidens teknik, men vi har också hittat områden som är betydligt grundare än vad som visas i de nuvarande sjökorten.
    Magnus Wallhagen, produktionschef sjögeografi på Sjöfartsverket
    Sjömätningsresultatet kommer också att användas för att göra analyser av Waxholmsbolagets rutter för att kunna hitta möjligheter till effektiviseringar och möjliga bränslebesparingar.
    Magnus Wallhagen, produktionschef sjögeografi på Sjöfartsverket
    Om sjömätningarna fortsätter i samma takt så kommer drygt 70 procent av svenskt vatten vara sjömätt med moderna metoder år 2020. Det innebär att samtliga prioriterade ytor som trafikeras av handelsfartyg då kommer att vara sjömätta.
    Magnus Wallhagen, produktionschef för sjögeografi på Sjöfartsverket
    Förutom ökad navigationssäkerhet ger kartlagt djup möjlighet till effektivare rutter där man kan minska bränsleförbrukningen genom att välja att gå i djupare vatten. Ju närmare ett fartyg rör sig botten desto högre är motståndet i vattnet.
    Magnus Wallhagen, produktionschef för sjögeografi på Sjöfartsverket
    Ulf Gullne, chef för isbrytarledningen vid Sjöfartsverket.
    – Det är troligt att isen ligger på hela Bottenviken om en dryg vecka.
    Falska sjöräddningslarm kostar stora resurser. Vi är skyldiga att undersöka alla larm om det kan befaras att nödraketen är uppskjuten till havs. Förutom de onödiga kostnaderna tar falsklarmen även resurser från skarpa sjöräddningsfall, där människor kan befinna sig i livsfara.
    Annika Vestergård, chef för Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral
    Det finns ett rykte om att det är okej att skjuta upp gamla utgångna nödraketer under nyårsnatten. Men det är det absolut inte. Det bästa sättet att kassera utgångna nödraketer är att höra av sig till polisen som kan berätta om hur du ska gå till väga. Även återförsäljare av nödraketer brukar ta emot utgångna varor från kunder som köper nya.
    Klas Johansson, räddningstjänstansvarig på Sjöräddningssällskapet
    Vi har länge befarat att fartygen som sänktes utanför Måseskär efter kriget är lastade med kemiska stridsmedel som senapsgasbomber. Nu har vi tydliga indikationer på att det verkligen är så, bland annat genom bottenprover som visar förhöjda halter av arsenik i området
    Ulf Olsson, sjömätningschef, Sjöfartsverket
    Det övergripande syftet med övningen är att öva samverkan mellan alla inblandade parter. Finns det resurser och struktur för att hantera en liknande olycka? Klarar alla deltagare att samverka? Mig veterligen har vi inte övat med Holmöfärjan tidigare
    Stefan Ahlin, regional sjöräddningssamordnare och lots vid Sjöfartsverket i Skellefteå
    Resultatet kommer att bli säkrare sjökort för såväl den sjöburna kollektivtrafiken som för alla som färdas på sjön
    Magnus Wallhagen, produktionschef sjögeografi på Sjöfartsverket
    Sjömätningsresultatet kommer också att användas för att göra analyser av Waxholmsbolagets rutter för att kunna hitta möjligheter till effektiviseringar och möjliga bränslebesparingar
    Magnus Wallhagen, produktionschef sjögeografi på Sjöfartsverket
    Tilldelningen av EU-medel innebär att vi kan fortsätta med vår ambitiösa satsning på sjömätning i Östersjön ett par år framöver. För att nå målet som Östersjöländernas miljöministrar beslutat om genom HELCOM:s sjömätningsplan är EU:s infrastrukturmedel en mycket lämplig finansieringskälla
    Benjamin Hell, Sjöfartsverkets projektledare för FAMOS
    Från och med nu kommer vi att kunna stötta vid kommunala räddningsinsatser på ett annat sätt än tidigare och jag är glad över att vi på så sätt ökar samverkan med kommunerna i syfte att rädda liv
    Noomi Eriksson, direktör för sjö- och flygräddningen vid Sjöfartsverket
    Räddningshelikoptrarnas främsta och högst prioriterade uppgift är och kommer att vara sjö- och flygräddning, men från och med nu kommer de att kunna stötta vid kommunala räddningsinsatser på ett annat sätt än tidigare
    Noomi Eriksson, direktör för sjö- och flygräddningen vid Sjöfartsverket
    Tänkbara scenarion är att räddningshelikoptrarna kan stötta kommunala räddningstjänster vid olika slags livräddande insatser både i sjöar och på land. Det kan till exempel gälla evakueringar från svårtillgängliga platser, till exempel vid klätterolyckor eller vid skogsbränder. Sådana evakueringar har genomförts tidigare med lyckat resultat
    Noomi Eriksson, direktör för sjö- och flygräddningen vid Sjöfartsverket
    Atleisbrytarna är speciella genom att de är så tydligt byggda för förhållandena i Bottniska viken. 40 år är en ansenlig ålder för ett fartyg, men de är uppgraderade, väl underhållna och i gott tekniskt skick.
    Mikael Sandström, befälhavare på isbrytaren Frej
    Att skapa möjligheter för vintersjöfarten och indirekt industrin i norra Sverige är ett viktigt uppdrag som vi är mycket stolta över. Atleisbrytarna har under sina 40 tjänstgöringsår visat sig vara mycket effektiva isbrytare med utmärkt manöverförmåga
    Mikael Sandström, befälhavare på isbrytaren Frej
    Isvintern kom igång väldigt sent. Det blev vinter i januari, men sydliga vindar gjorde att isen pressades upp i norra Bottenviken. Normalt är hela Bottenviken istäckt. Så var det inte i år.
    Ulf Gullne, Sjöfartsverkets isbrytarledning
    Det är viktigt att planera innan man ger sig ut på sjön. Gör en färdplan, meddela någon i land om dina planer och håll koll på vädret. Stanna hemma om det till exempel ska bli åska och regn. Är du redan till sjöss kan du söka lä eller närmaste hamn och använd alltid flytväst
    Annika Vestergård, chef för Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral
    Emma Forseth, Sjöräddningssällskapet
    Våra frivilliga sjöräddare har trots detta haft ungefär lika mycket att göra som tidigare år. Det beror på att antalet medlemsärenden ökar, fler hör av sig till oss innan läget utvecklas till att bli akut. Fler förebyggande utryckningar ser vi som något mycket positivt, då det ökar sjösäkerheten
    Det är riktigt kallt i vattnet. Vi räknar med att det bygger på is längs hela kuststräckan norr om Skellefteå
    Ulf Gullne, Sjöfartsverkets isbrytarledning
    Det är mest is på den finska sidan. Nu påbörjar vi isbrytarexpeditionen med en svensk isbrytare, och sen tar vi varannan. Vi tar ut isbrytarna i den ordning som de är mest kostnadseffektiva att driva
    Ulf Gullne, Sjöfartsverkets isbrytarledning
    Falska sjöräddningslarm kostar stora resurser. Vi är skyldiga att undersöka alla larm om det kan befaras att nödraketen är uppskjuten till havs. Förutom de onödiga kostnaderna tar falsklarmen även resurser från skarpa sjöräddningsfall, där människor kan befinna sig i livsfara.
    Annika Vestergård, chef för Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral.
    Det är en hjälpisbrytarresurs som primärt är avsedd för att klara ut våra eventuella behov i egentliga Östersjön, Öresund och på västkusten, beroende var behoven uppstår
    Tomas Årnell, isbrytardirektör på Sjöfartsverket
    Med den här lösningen får vi helt nya möjligheter att studera och öva svåra trafiksituationer på ett realistiskt sett. Vi kommer att kunna genomföra simuleringar med fartygsbryggor som är bemannade på en rad olika platser
    Per Setterberg, Sjöfartsverkets aktivitetsledare i projektet MONALISA 2.0
    Sjöfartsverkets utredning föreslår att Havs- och Vattenmyndigheten, HaV, får ett övergripande ansvar för den systematiska riskanalysen och saneringen av miljöfarliga vrak. HaV kan sedan ge berörda myndigheter specifika uppdrag, som att Sjöfartsverket ska utföra kartering samt sjömätning av vraken, Kustbevakningen ska utföra dykinspektioner samt ta prover och Statens geologiska undersökning ska svara för kunskaper om sediment- och bottenförhållanden vid vrakpositionerna
    Ulf Olsson, sjömätningschef på Sjöfartsverket
    I år har Oden genomfört sin tjugonde polarforskningsexpedition och under drygt 90 dagar i Arktiska oceanen gjort mätningar i områden som inte kan nås utan en kraftfull isbrytare
    Björn Dahlbäck, föreståndare för Polarforskningssekretariatet
    Sjöfartsverket har under lång tid påtalat att den nya bron bör ha samma höjd som den befintliga.
    Over Eriksson, affärsavdelningsdirektör på Sjöfartsverket
    Det är viktigt att planera innan man ger sig ut på sjön. Gör en färdplan, meddela någon i land om dina planer och håll koll på vädret. Stanna hemma om det till exempel ska bli åska och regn. Är du redan till sjöss kan du söka lä eller närmaste hamn och använd alltid flytväst
    Annika Vestergård, chef för Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral
    Vi upplever att fler som råkar ut för incidenter på sjön och som inte omfattas av statlig sjöräddningstjänst har någon form av assistansförsäkring, till exempel är medlemmar i Sjöräddningssällskapet eller i Sjöassistans. Vi hoppas att det är en bestående trend. Det underlättar vårt arbete då vi snabbt kan hänvisa dem vidare när det inte föreligger fara för liv.
    Annika Vestergård, chef för Sjöfartsverkets sjö- och flygräddningscentral
    – Alla som har lokalkännedom inom ett visst område i skärgården vet att det finns grund som är särskilt välbesökta. För att kunna göra något åt detta behöver vi mer information om vilka grund det rör sig om.
    Niklas Hammarkvist, nautisk redaktör på Sjöfartsverket.
    Tack vare de nya helikoptrarna går det att rädda fler nödställda som befinner sig längre bort i sämre väder än tidigare
    Noomi Eriksson, direktör för sjö- och flygräddningsverksamheten på Sjöfartsverket
    Vi har jobbat intensivt för bytet av helikoptrar i flera års tid och det känns fantastiskt bra att den första av de nya helikoptrarna nu är i operativ beredskap, helt enligt tidplanen. Nu kan vi fortsätta arbetet med att förbättra sjö- och flygräddningen ytterligare och bli ännu bättre på att rädda liv
    Noomi Eriksson, direktör för sjö- och flygräddningsverksamheten på Sjöfartsverket
    Med de nya helikoptrarna påbörjas en ny epok för svensk sjö- och flygräddning. Det som skiljer AW 139 från den helikoptertyp vi har idag är att AW 139 är hypermodern i allt från uppbyggnad och säkerhet till autopilot och instrument. Den är snabbare, går längre, tar mer last och har i stort sett bättre kapacitet på alla punkter
    Noomi Eriksson, direktör för sjö- och flygräddningsverksamheten på Sjöfartsverket
    Den svenska modellen för sjöräddning bygger på samverkan mellan myndigheter och frivilligorganisationer men även med rederier och andra stater.
    Stefan Ahlin, lots och sjöräddningssamordnare på Sjöfartsverket i Skellefteå
    Vi kontrollerar varje enskild boj och prick. Skadat material byts och statusen på förankringar ses över. Översynen är redan klar i Öresund och har startat i Vänern, Hanöbukten, Mälaren och i Stockholms södra skärgård.
    Ulf Smith, chef för farledsdrift på Sjöfartsverket
    Det är en av isbrytarhistoriens lindrigaste vintrar. Den lindrigaste var 1991/92 då endast 121 fartyg behövde assistans. Som jämförelse var förra året en normalvinter och då pågick isbrytningen till i början av maj.
    Ulf Gullne, chef för Sjöfartsverkets isbrytarledning
    Vi har fått in över 140 tips om ökända grund och undervattenshinder som en direkt följd av tävlingen. Av de inkomna tipsen bedöms 62 hålla sådan kvalitet att de lett till ändringar i sjökorten och på så sätt bidragit till ökad sjösäkerhet.
    Niklas Hammarkvist, nautisk redaktör på Sjöfartsverket
    Välj datumintervall -
    Det finns inga träffar som matchar nuvarande filter
    Det finns inga fler träffar som matchar nuvarande filter
    Tillbaka till sidans topp