Nu förändras Sjöfartsverkets avgifter

Sjöfartsverket har på uppdrag av regeringen tagit fram en ny modell för de farleds- och lotsningsavgifter som betalas av handelssjöfarten. Den nya modellen ska öka förståelsen för verkets prissättning och innebär inga ökade kostnader för det totala antalet fartyg som trafikerar svenska hamnar.

Sjöfartsverket är ett affärsverk som i huvudsak finansieras med avgifter från handelssjöfarten. I början på 2015 inleddes ett arbete med att ta fram en ny modell för de farleds- och lotsningsavgifter som handelssjöfarten betalar till verket. Den nuvarande avgiftsmodellen har växt fram över en lång tid och reviderats vid ett flertal tillfällen, vilket lett till att den i dag är relativ komplex och svårtolkad.

– Det ska vara enkelt för transportköparna och sjöfartsnäringen att förutse kostnaderna. Vår utgångspunkt har varit att utforma en enkel, rättvis och transparent modell samtidigt som vi så långt möjligt tagit hänsyn till konkurrenskraften för svenskt näringsliv, säger Ove Eriksson, direktör för affärsavdelningen på Sjöfartsverket.

Under våren har Sjöfartsverkets förslag varit ute på remiss hos branschorganisationer och andra intressenter. Flera av remissvaren innehöll synpunkter på att ett flertal undantag och rabatter var på väg att tas bort eller minskas, vilket skulle leda till förbättringar för några fartygstyper och försämringar för andra.

– Vi har sett till helheten och tagit hänsyn till hela populationen av fartyg som trafikerar svenska hamnar. Den nya modellen är kostnadsneutral jämfört med den nuvarande och innebär inga ökade intäkter för Sjöfartsverket. Men en naturlig följd av att vi strävat efter att utforma en enkel och rättvis modell är att vissa fartygstyper kommer få betala mer än vad de gör i dag, säger Ove Eriksson.

Alla inkomna synpunkter har bedömts och en del har efter djupare analys resulterat i justeringar av modellen som ska träda i kraft den 1 januari 2017. En av dessa justeringar som Sjöfartsverket beslutat att genomföra är att stegvis införa avgifterna för kryssningstrafikens så kallade turn around-anlöp. Anledningen är framför allt att kryssningstrafikens tur- och prislistor redan är satta för flera år framåt.

– Vi har också tittat närmare på de synpunkter som kommit in kopplat till Vänern, Trollhätte kanal och Mälaren. Det har resulterat i att vi kommer behålla den del av reduktionen på lotsningsavgiften för Vänern som kompenserar för hastighetsbegränsningar, slussningar och broöppningar. Dessutom inför vi en nationell avgiftsreduktion för långa lotsningar, säger Ove Eriksson.

Flera remissinstanser har också lyft frågan om anslagsfinansiering av Sjöfartsverkets isbrytningsverksamhet. Under 2014-2016 har Sjöfartsverket erhållit ett ökat anslag med 300 miljoner kronor per år för bland annat isbrytning och om de tillfälliga anslagen upphör måste Sjöfartsverket höja farledsavgiften med 15 procent.

– Vi vill tacka alla som har bidragit med goda idéer och konstruktiva synpunkter. Men anslagsfinansiering av isbrytningsverksamheten är en fråga för politiken och inte något som behandlats inom ramen för arbetet med att ta fram en ny avgiftsmodell, säger Ove Eriksson.

Ytterligare upplysningar:

Ove Eriksson, direktör för affärsavdelningen, Sjöfartsverket. Tfn 010-478 48 11

Tobias Fälth, presskontakt, Sjöfartsverket. Tfn 010-478 49 43

Sjöfartsverket erbjuder effektiva sjövägar, moderna tjänster och maritimt partnerskap för tillväxt, konkurrenskraft och hållbar utveckling.

Sjön ger möjligheterna. Vi gör skillnaden.

Taggar:

Om oss

Sjöfartsverket är en statlig myndighet som har till uppgift att tillhandahålla resurser för hög säkerhet och god framkomlighet. Sjöfartsverkets verksamhetsområden är farleder, isbrytning, sjökartläggning, lotsning, sjötrafikinformation, sjömansservice och sjö- och flygräddning.

Prenumerera

Media

Media

Citat

Vår utgångspunkt har varit att utforma en enkel, rättvis och transparent modell.
Ove Eriksson, direktör för affärsavdelningen på Sjöfartsverket.