7-8 timmars nattsömn minskar risken för sjukskrivning

Pressmeddelande 51/2014, Helsingfors 3.9.2014

En ny undersökning av Arbetshälsoinstitutet, Institutet för hälsa och välfärd och Helsingfors universitet visar att det finns ett samband mellan längden på nattsömnen och antalet sjukskrivningar. Det optimala är att sova 7-8 timmar per natt (7 timmar 38 minuter för kvinnor och 7 timmar 46 minuter för män). Den som sover optimalt har färre sjukledigheter än den som sover mindre än 6 timmar eller mer än 9 timmar per natt. Studien har publicerats i den internationella vetenskapliga journalen Sleep.

Också sömnlöshet, för tidigt uppvaknande, trötthetskänsla och användning av sömnmedel korrelerade med antalet sjukskrivningar, efter det att man hade beaktat andra faktorer, som t.ex. personens arbete och hälsotillstånd, som inverkar på sömnen och antalet sjukskrivningar. Sömnstörningar av annat slag, som t.ex. benägenhet att nicka till på dagtid, sömnapné och årliga variationer i nattsömnens längd, hade inte något samband med sjukfrånvaron.

Alltför lång eller alltför kort nattsömn är skadligt för hälsan

– Optimal längd på nattsömnen är viktigt. För lång eller för kort nattsömn kan vara ett tecken på ohälsa och en orsak till ökad frånvaro från arbetet, berättar specialforskare Tea Lallukka vid Arbetshälsoinstitutet. De som sov fem timmar eller mindre, eller 10 timmar eller mer, var sjukskrivna 5–9 dagar mer per året än de som hade optimal nattsömn.

I studien användes en ny statistisk metod för beräkning av det genomsnittliga antalet sjukskrivningsdagar per år, både för dem som led av sömnstörningar och för dem som inte hade några sömnstörningar. Metoden har utvecklats av forskarna Härkänen och Kaikkonen, som också medverkade i den aktuella studien. Med hjälp av den nya metoden kan man också räkna ut kostnaderna för sjukfrånvaron. Beräkningarna visar att sjukfrånvarokostnaderna skulle minska med ända upp till 28 procent, om man kunde eliminera alla sömnstörningar. Metoden ger en hypotetisk uppskattning som uteslutande baserar sig på de direkta kostnaderna för sömnstörningarna, inte t.ex. kostnaderna för läkemedelsbehandling eller annan användning av hälsovårdstjänster och inte heller sådana kostnader för nedsatt produktivitet eller olycksfall i arbetet som orsakats av sömnbrist.

Viktigt att ingripa mot sömnlöshet så tidigt som möjligt

– För att kunna förhindra att sömnlösheten blir kronisk, är det viktigt att ta tag i problemet så tidigt som möjligt. På så sätt kan man minska antalet sjukskrivningsdagar och förebygga en försämring av hälsan och funktionsförmågan, säger Lallukka. Om sömnlösheten blir långvarig kan den till och med leda till förlust av arbetsförmågan. Effektiva åtgärder för att förebygga och behandla sömnlöshet främjar de anställdas hälsa och arbetsförmåga och kan ge stora besparingar i form av minskade kostnader för sjukfrånvaro.

Undersökningspopulationen bestod av ett representativt urval av finländska arbetstagare, sammanlagt 3 760 kvinnor och män. De medverkande var i åldern 30–64 år. Undersökningen baserar sig på alla de centrala bakgrundsuppgifter som har samband med sömn och sjukfrånvaro. Detaljerade uppgifter om de medverkandes hälsotillstånd erhölls med hjälp av en omfattande läkarundersökning och ett frågeformulär, där man även utredde de medverkandes arbetsförhållanden och socioekonomiska ställning. På så sätt fick man noggrannare uppgifter om sömnens oberoende inverkan på sjukfrånvaron. Sjukfrånvarouppgifterna erhölls från FPA, som för statistik över alla sjukskrivningar som varar längre än 10 dagar. Den genomsnittliga uppföljningstiden var sju år.

Studien har fått finansiellt stöd från Institutet för hälsa och välfärd, Finlands Akademi och Arbetarskyddsfonden.

Mer information

Specialforskare Tea Lallukka, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2233, e-post: tea.lallukka[at]ttl.fi
Utvecklingschef Risto Kaikkonen, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 029 5248176, e-post: risto.kaikkonen[at]thl.fi

Artikel

Lallukka T. Kaikkonen R, Härkänen T, Kronholm E, Partonen T, Rahkonen O, Koskinen S. Sleep and Sickness Absence: A Nationally Representative Register-Based Follow-Up Study. Sleep 2014;37(9). (http://dx.doi.org/10.5665/sleep.3986)

Bekanta dig också med

Webbsidorna om sömn och vakenhet på Arbetshälsoinstitutets webbplats

Mediatjänster

Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tuula Vauhkonen, informatör
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 6170

www.ttl.fi/sv

Om oss

Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) är en forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Arbetshälsoinstitutet har cirka 600 anställda. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på five orter och huvudkontor i Helsingfors. 50 % av budjetten kommer från staten.

Prenumerera