Dela

Kontakt

  • Kristiina Kulha

    informationschef


    Ärilsvägen 3 A, PB 18 00391 Helsingfors
    +358 30 474 2551
    +358 40 548 6914
    http://www.ttl.fi
  • Tiina Kaksonen

    koordinator, kommunikation


    Aapistie 1 90220 Uleåborg
    +358 30 474 3015
    +358 50 364 3158
  • Citat

    Inom brand- och räddningsbranschen finns det goda förutsättningar att främja de anställdas arbetshälsa. Främjandet av arbetsförmågan bygger på vars och ens egen inställning och vilja att tillägna sig nya kunskaper och färdigheter. Faktorer som främjar en förändring är arbetsgivarens uppmuntran och företagshälsovårdens stöd.
    projektets ledare Sirpa Lusa, äldre forskare vid Arbetshälsoinstitutet
    Till exempel vid Västra Nylands räddningsverk har man ordnat det så att brandmästaren får en månatlig uppföljningsrapport om sjukfrånvaron bland de anställda. Brandmästaren är räddningsverkets närchef. Om en anställd har varit sjukskriven flera gånger under loppet av en kort tid, tar närchefen omedelbart upp saken med den anställda för att utreda om det är något som arbetsplatsen kan göra för att förbättra situationen. I varje arbetsskift finns det en brandförman som fungerar som arbetsledare. Förmannen har en viktig roll när det gäller att upptäcka om någon av skiftets arbetstagare är i behov av stöd. Det förekommer också att arbetstagaren själv eller någon av arbetskamraterna tar kontakt. Också de som utför testningen av personalens fysiska funktionsförmåga kan ta kontakt
    Anne Punakallio, äldre forskare vid Arbetshälsoinstitutet
    Undersökningar av anställda inom räddningsbranschen visar att de generellt har god muskelkondition, medan rörlighet, koordination och balans ofta inte uppmärksammas i lika hög grad då man tränar upp kroppskontrollen. Vid Uleåborgs-Nordöstra Österbottens räddningsverk har alla anställda möjlighet att få handledning i konditionsfrämjande av en idrottsinstruktör. Vid Helsingfors räddningsverk har man för varje arbetsskift utbildat träningsansvariga som leder konditionsträningen under skiftet. Regelbundet konditionsfrämjande bidrar till att upprätthålla den fysiska funktionsförmågan under hela yrkeskarriären.
    Anne Punakallio, äldre forskare vid Arbetshälsoinstitutet
    Sjukfrånvarons karaktär har förändrats genom att antalet korta sjukskrivningar har ökat, medan antalet långa sjukskrivningar har minskat något. Minskningen av sjukskrivningar på över tre dagar kan ses i alla åldersgrupper
    ledande expert Tuula Oksanen, Arbetshälsoinstitutet
    Forskningen visar att långvariga sjukskrivningar är en faktor som förebådar nedsatt hälsa och arbetsförmåga i framtiden. Det har därför stor betydelse att antalet långvariga sjukskrivningar har minskat
    ledande expert Tuula Oksanen, Arbetshälsoinstitutet
    Genom vårt strategiska samarbete syftar vi till att bygga upp verkningsfullare helheter inom hälsoteknologisektorn som kan ge betydande positiva effekter på det nationella planet vad gäller arbetsvälbefinnandet, arbetshälsan och yrkeskarriärerna, och därigenom främja landets konkurrenskraft
    verkställande direktör Antti Vasara, VTT och generaldirektör Antti Koivula, Arbetshälsoinstitutet
    Arbetstagarens upplevelse av obalans mellan arbetskraven och påverkansmöjligheterna framstår i analyserna som en viktig orsak till psykisk ohälsa
    forskarprofessor Marianna Virtanen, Arbetshälsoinstitutet
    Det är intressant att långa arbetsdagar orsakade depression, framför allt i Asien och Europa. I Nordamerika och Australien sågs inte något sådant samband
    forskarprofessor Marianna Virtanen, Arbetshälsoinstitutet
    Förekomsten av depression och utmattning eller andra emotionella problem bland personer i yrkesaktiv ålder går inte att förklara med någon enstaka faktor i yrkeslivet eller det övriga livet. Problemen återspeglar flera olika utvecklingstrender som påverkar befolkningen i stort, liksom arbetslivets struktur och situationen i hälsovården
    docent Ari Väänänen, Arbetshälsoinstitutet
    Att uttrycken för psykisk sårbarhet har ökat behöver inte vara ett tecken på ökad sjuklighet inom den yrkesaktiva befolkningen. Det är mera en följd av att frågor som gäller psyket har fått en ny roll och en annan betydelse än tidigare.
    docent Ari Väänänen, Arbetshälsoinstitutet
    Eftersom behandlingen av sjukdomar har förbättrats och den därmed förbundna dödligheten har minskat, berör sjukdomarna allt oftare också arbetslivet.
    Jenni Ervasti, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet
    Arbetsgivaren och arbetstagaren kan t.ex. komma överens om förkortad arbetstid, tidsbegränsad förändring av arbetsuppgifterna eller förflyttning till en lugnare arbetsmiljö.
    Pauliina Mattila-Holappa, specialexpert
    Den videoförmedlade arbetsformen skapar nya möjligheter vid sidan av traditionella gruppmöten. Den är också kostnadseffektiv, eftersom både deltagarna och handledarna kan delta i mötena på den egna hemorten och via sina egna datorer
    ledande experten Jaana Laitinen, Arbetshälsoinstitutet
    Det interna samarbetet och samarbetet med kundföretag och rehabiliteringsproducenter inom företagshälsovården är av central betydelse i processen för stödjande av arbetsförmågan.
    specialforskare Erja Sormunen, Arbetshälsoinstitutet
    Stödjande av arbetsförmågan hos anställda med problem från rörelseorganen förutsätter tydliga strukturer och gemensamma verksamhetsmodeller. För att kunna uppfylla de arbetsrelaterade målsättningarna måste man lära sig att tänka i nya banor och utveckla nya verktyg och nya arbetsforum.
    specialforskare Erja Sormunen, Arbetshälsoinstitutet
    Dessa två parallella servicesystem bör kunna sammanlänkas på ett sätt som möjliggör ett effektivt samarbete
    direktör Jorma Mäkitalo, Arbetshälsoinstutet
    Vårdreformen erbjuder ett utmärkt tillfälle att dra upp ramarna för samarbetet. För det behöver vi en ny bild av vårdsystemet.
    direktör Jorma Mäkitalo, Arbetshälsoinstitutet
    Vår uppfattning är att landskapet i egenskap av vårdanordnare i framtiden också ansvarar för sammanjämkningen av företagshälsovården och vårdtjänsterna
    direktör Jorma Mäkitalo, Arbetshälsoinstitutet
    Arbetsomformning (job crafting) innebär att arbetstagarna på eget initiativ söker utöka de resurser de behöver i sitt arbete: t.ex. utvecklingsmöjligheter, feedback från chefen eller stöd från arbetskamraterna
    docent, forskarprofessor Jari Hakanen, Arbetshälsoinstitutet
    Arbetsomformning innebär också att på eget initiativ söka nya utmaningar i arbetet, t.ex. genom att ta itu med nya och inspirerande projekt
    docent, forskarprofessor Jari Hakanen, Arbetshälsoinstitutet
    Hos arbetstagare som trots hög arbetspåfrestning strävade efter att omforma sitt arbete låg arbetsvälbefinnandet på samma nivå som hos arbetstagare med låg arbetspåfrestning
    docent, forskarprofessor Jari Hakanen, Arbetshälsoinstitutet
    Det tar lång tid att lära sig operera med robotassistens och för att upprätthålla färdigheten krävs det att man opererar ofta. Eftersom kirurgiska robotar är dyra, är operationerna koncentrerade till ett fåtal sjukhus
    forskare Laura Seppänen, Arbetshälsoinstitutet
    Vi märkte att det var överraskande sällan som operationsteamet behövde fästa uppmärksamhet vid robotens funktion, trots att det är fråga om en invecklad apparatur
    forskare Laura Seppänen, Arbetshälsoinstitutet
    Operationsteamets medlemmar lärde sig att förstå sitt eget och andras arbete på ett nytt sätt
    forskare Marika Schaupp, Arbetshälsoinstitutet
    Vi måste veta hur teknologin fungerar för att kunna ställa krav på de datasystem vi köper.
    generaldirektör Antti Koivula, Arbetshälsoinstitutet
    Alla behöver inte kunna programmera. Men det är lättare att genomföra förändringar, om man förbereder sig på att ens arbete kommer att förändras och utvecklar sitt kunnande om hur datasystemen fungerar. Man bör aktivt försöka påverka förändringen, och inte bara anpassa sig till den.
    generaldirektör Antti Koivula, Arbetshälsoinstitutet
    Fördelarna med kulturell mångformighet kan utnyttjas på många olika sätt beroende på arbetets målsättningar. Bra kulturkännedom är till nytta t.ex. när man söker sig ut på den internationella marknaden, både i fråga om produktutveckling och marknadsföring.
    Barbara Bergbom, senior expert, Arbetshälsoinstitutet
    I fortsättningen skulle det vara intressant att undersöka vilka ärenden som tas upp under mötena och hur interaktivt de behandlas
    forskaren Hanna Uusitalo, Arbetshälsoinstitutet
    Är de positiva resultaten tecken på att den lagstadgade representativa arbetarskyddssamverkan fungerar bra på de flesta arbetsplatser, men att kontakten till ledningssystemen ännu inte har funnit sin form?
    ombudsman Kerttuli Harjanne, Arbetarskyddcentralen
    Skillnaderna mellan olika yrkesgrupper har varit tämligen oförändrade under hela 2000-talet. Däremot har skillnaderna mellan åldergrupperna minskat
    Tuula Oksanen, ledande expert, Arbetshälsoinstitutet
    De som var 50 år eller äldre var sjukskrivna i genomsnitt 21 dagar år 2000, mot 14 dagar för dem som var yngre än 40 år. I fjol hade skillnaden mellan dessa åldersgrupper halverats. De som var 50 år eller äldre var sjukskrivna i genomsnitt 18 dagar och de som var yngre än 40 år var sjukskrivna 15 dagar i snitt
    Tuula Oksanen, ledande expert, Arbetshälsoinstitutet
    Sjuktalen är oroväckande med tanke på genomförandet av vårdreformen
    Tuula Oksanen, ledande expert, Arbetshälsoinsitutet
    Det är människor som bär upp det nya vårdsystemet. De utgör systemets stöttepelare i minst lika stor utsträckning som alla strukturella, administrativa och finansiella arrangemang. Ett bra arbetsklimat ger utdelning i form av bättre kundbetjäning
    direkrör Päivi Husman, Arbetshälsoinsitutet
    Ökningen av riskbruket var vanligare bland rökare och män och bland personer som uppgav att de led av depression
    docent, specialforskare Jaana Halonen, Arbetshälsoinstitutet
    Pensionsavgången ökar i takt med att de stora åldersklasserna blir äldre. Varje år går cirka 70 000 finländare i pension – det är alltså fråga om ett betydande samhällsfenomen. Pensioneringen innebär ökad fritid och förändringar i de sociala nätverken, vilket kan ha både negativa och positiva konsekvenser för folkhälsan
    akademiforskare Sari Stenholm, Åbo universitet
    Ett effektivt sätt att skydda huden var att använda långa kemikalieskyddshandskar i kombination med flera lager av engångshandskar som togs av efter hand: på så sätt undvek man också att sprida kemikalierna
    Specialexpert Katri Suuronen, Arbetshälsoinstitutet
    Infodring av gamla avloppsrör har under de senaste åren orsakat ett ökat antal fall av yrkeshudsjukdom
    Specialexpert Katri Suuronen, Arbetshälsoinstitutet
    Till exempel i programservicearbete var stort antal arbetsuppgifter en sådan faktor, som ofta ledde till avbrott. De som ofta avbröts i arbetet hade dubbelt så hög upplevd stress och sämre återhämtning än genomsnittet för hela undersökningspopulationen. I datasupportarbete däremot berodde avbrotten i arbetet oftast på att man samarbetade med ett stort antal kolleger. De som ofta blev avbrutna i arbetet hade dubbelt så hög upplevd stress och sämre återhämtning än genomsnittet för hela undersökningspopulationen
    Tiina Kalliomäki-Levanto, specialforskare, Arbetshälsoinsitutet
    Välj datumintervall -
    Det finns inga träffar som matchar nuvarande filter
    Det finns inga fler träffar som matchar nuvarande filter
    Tillbaka till sidans topp