Undersökning: Ingen särskild genetisk profil har upptäckts hos personer med byggnadsrelaterad astma
Fuktskador i byggnader har förknippats med en ökad risk för att utveckla luftvägssymtom och astma. I en undersökning av Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors universitet och HUS undersöktes om det går att identifiera en särskild genetisk profil vid astma som har ett samband med fuktskadade byggnader. I undersökningen upptäcktes ingen särskild genetisk profil hos personer med fuktskaderelaterad astma som avviker från den genetiska profilen hos friska individer. Däremot skiljde sig den genetiska profilen hos miljökänsliga personer som deltog i undersökningen tydligt från de övriga grupperna.
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors universitet och HUS informerar
Press meddelande 13.10.2021
I undersökningen deltog 88 rökfria kvinnor som hade utvecklat astma eller miljökänslighet i vuxenålder samt en kontrollgrupp med friska personer. En del av astmafallen hade samband med fuktskadade byggnader. I undersökningen jämfördes gruppernas genetisk profiler (RNA markörprofiler) med varandra. Markörprofilerna identifierades via slemhinnan i näsan och de vita blodkropparna med hjälp av moderna biomedicinska metoder.
Miljökänsliga personer togs med i undersökningen eftersom de ofta kan ha liknande långvariga symtom på grund av inneluften som astmapatienter. Bland astmapatienterna finns det dessutom fler miljökänsliga än bland befolkningen i genomsnitt. Miljökänsliga personer uppvisar olika symtom i miljöer som inte framkallar symtom hos de flesta och symtomen kan inte förklaras av kända biomedicinska mekanismer.
Personer med fuktskaderelaterad astma hade ingen särskild genetisk profil, men miljökänsliga hade det
Hos astmapatienter, vars astma hade ett samband med en fuktskada, konstaterades ingen särskild markörprofil som skulle skilja dem från övriga grupper.
– En överraskande upptäckt i undersökningen var att markörprofilen hos miljökänsliga patienter avvek från de övriga grupperna, berättar professor Harri Alenius från Helsingfors universitet.
– Förändringarna i de vita blodkropparnas genfunktion hos de miljökänsliga patienterna skiljde sig tydligt från den friska kontrollgruppen. Det är möjligt att dessa förändringar som är förknippade med immunförsvaret har ett samband med kronisk stress och psykosocial belastning.
Det finns en del likheter mellan de genetiska profilerna hos personer med fuktskaderelaterad astma och miljökänsliga personer
Trots att ingen särskild genetisk profil gick att hitta hos personer med fuktskaderelaterad astma, upptäcktes ändå liknande drag när de genetiska profilerna hos personer med fuktskaderelaterad astma och miljökänsliga jämfördes med varandra.
– Likheterna mellan de genetiska profilerna hos personer med fuktskaderelaterad astma och miljökänsliga tyder på att det kan ligga gemensamma mekanismer bakom symtomen, säger överläkare Hille Suojalehto från Arbetshälsoinstitutet.
– Denna upptäckt ger ökad förståelse om mekanismerna hos långvariga symtom som orsakas av inneluften. Eftersom långvariga symtom kan försämra arbets- och funktionsförmågan betydligt, är det viktigt att identifiera symtomens ursprung och mekanismer för att kunna utveckla behandlingsmetoder, framhåller Suojalehto.
Undersökning “Transcriptomic Profiling of Adult-Onset Asthma Related to Damp and Moldy Buildings and Idiopathic Environmental Intolerance”
- Målet med Arbetshälsoinstitutets, Helsingfors universitets och HUS undersökning var att identifiera RNA-markörprofiler för astma som har ett samband med fukt- och mögelskador och miljökänslighet från slemhinnan i näsan och de vita blodkropparna med moderna biomedicinska metoder som baserar sig på effektiv screening av tusentals biomolekyler.
- I undersökningen deltog 88 rökfria kvinnor som hade utvecklat astma eller miljökänslighet i vuxenålder samt en kontrollgrupp med friska personer.
- Astmapatienterna delades in i tre grupper på grundval av symtom och byggnadstekniska utredningar: patienter, vars astma och symtom hade ett samband med en konstaterad fukt- och mögelskada i en byggnad, de som inte hade ett samband med byggnader och de där ett samband ansågs vara möjligt, men inga byggnadsskador gick att påvisa.
- Man hittade ingen markörprofil som gick att sammankoppla med fuktskador, men de miljökänsliga patienternas markörprofil skiljde sig från de övriga gruppernas.
- Undersökningen finansierades av Arbetarskyddsfonden.
Undersökningsresultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften International Journal of Molecular Science (IJMS) i oktober 2021. Artikel: Transcriptomic Profiling of Adult-Onset Asthma Related to Damp and Moldy Buildings and Idiopathic Environmental Intolerance
Mer information
- Hille Suojalehto, överläkare, Arbetshälsoinstitutet, hille.suojalehto@ttl.fi, tfn 043 820 0363
- Harri Alenius, professor, Helsingfors universitet, harri.alenius@helsinki.fi, tfn 050 448 9526
Mediatjänster
Kristiina Kulha, specialexpert
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Arbetshälsoinstitutes materialbank
Må bra av jobbet
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda. ttl.fi