På arbetsplatserna sker exponering för kemikalier som orsakar irritationsastma – risken är störst inom industri och jordbruk

Inandningen av frätande eller starkt oxiderande kemikalier kan leda till att astma utvecklas – antingen till följd av upprepad exponering eller exponering genom olycksfall. Arbetshälsoinstitutets färska undersökning tyder på att man på finländska arbetsplatser och inom företagshälsovården inte alltid tillräckligt väl kan identifiera ämnen som irriterar luftvägarna kraftigt eller förstår effekten av höga halter på hälsan.

Arbetshälsoinstitutet undersökte fall av yrkesastma som uppstått via irritation i Finland åren 2000–2018.

”Cirka hälften av astmafallen utvecklades till följd av en enskild exponering genom olycksfall, och hälften var kopplade till upprepade exponeringar – i vissa fall hade riklig exponering och även symptomen pågått i åratal”, berättar överläkare i lungsjukdomar Irmeli Lindström vid Arbetshälsoinstitutet.

Astma kan utvecklas i en situation där en arbetstagare andas in höga halter av frätande syror, baser eller starkt oxiderande ämnen som skadar luftvägarna. Den största enskilda orsaken i forskningsmaterialet var svavelsyra. Andra vanliga orsaker till yrkesastma var andra frätande syror, ammoniak, lut, klorgas, svavelväte, olika brandgaser och basiskt damm.

Äldre sakkunnig Katri Suuronen och specialistläkare inom företagshälsovård Satu Soini vid Arbetshälsoinstitutet linjerar att vi inte ska godkänna arbetsförhållanden där man överskrider koncentrationer av kemikalier som befunnits skadliga.

Forskningsresultatet är även internationellt betydande, och observationerna är viktiga att beakta på arbetsplatser, inom arbetarskyddet, i företagshälsovården och i övervakningen av arbetarskyddet. Samtidigt som man på arbetsplatserna förebygger astma som orsakats av irritation kan man sannolikt minska även andra långvariga andningssjukdomar, såsom långvarig snuva och bihåleinflammation.

Brister i kompetens och kommunikation

I undersökningen utredde man bakomliggande orsaker som hade lett till yrkesastma.

När det var fråga om astma som orsakats av en enskild exponering, var den främsta orsaken bristande information, en störning i kommunikationen eller felaktiga instruktioner. Däremot låg vanligtvis dåliga arbetsförhållanden bakom astma som orsakats av upprepad exponering – så var det i tre av fyra fall.

”Om det är fråga om ett starkt frätande ämne och halten är hög, kan lungorna skadas redan av några andetag. På basen av både tidigare undersökningar och våra egna observationer utvecklar en del av de insjuknade svår astma. Då fortsätter astmasymptomen trots läkemedelsbehandling, den fysiska prestationsförmågan kan försämras och insjuknandet kan leda till en betydande permanent skada”, berättar Irmeli Lindström.

Exponering har skett inom flera branscher och många yrken

Undersökningen identifierade processarbetare och reparatörer inom kemisk industri samt cellulosa-, metall- och gruvindustri som riskyrken. Därtill konstaterades flera fall hos jordbrukare samt arbetstagare inom livsmedelsindustrin, byggnadsbranschen och transportbranschen.

”Anmärkningsvärt var att inom tung industri gjorde arbetstagaren i flera exponeringsfall sitt normala arbete utan något särskilt undantagstillstånd”, berättar Irmeli Lindström.

Typiska exponeringssituationer var processläckage och reparationsuppdrag inom tung industri samt olika bränder och upphettade vätskor. Söndriga säckar eller silor kunde exponera för starkt basiskt damm, såsom aska och cementdamm. Inom jordbruk orsakade hantering av slam och tömning av slambrunnar exponering för ammoniak och svavelsyra, som härstammar från djurens avföring och urin. I vissa exponeringsfall har man sprutat starka tvättmedel och arbetat utan skyddsutrustning.

Irritationsastma-projektet

• I undersökningen utredde man orsakerna till astma som orsakats av irritation, riskyrken och exponeringssituationer hos 69 patienter.
• Resultaten har publicerats i den ansedda publikationen för arbetsmedicin Occupational and Environmental Medicine (på engelska).
• Irritationsastma-undersökningen (2020–2022) finansierades av Arbetarskyddsfonden, Hengityssairauksien tutkimussäätiö och via Helsingfors universitets medicinska fakultet Finanssiala ry, Olycksfallsförsäkringscentralen och Trafikförsäkringscentralen
• Härnäst undersöker Arbetshälsoinstitutets forskargrupp prognosen för astma som orsakats av irritation och dess inverkan på arbetsförmågan.
• Mer information om projektet (på finska): Ärsytysastma (2020–2022) - Työterveyslaitos (ttl.fi)

Mer information 

• Överläkare Irmeli Lindström, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 8511 1898, irmeli.lindstrom@ttl.fi
• Överläkare Satu Soini, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 851 5858, satu.soini@ttl.fi
• Äldre sakkunnig Katri Suuronen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 555 3510, katri.suuronen@ttl.fi

Mediatjänster

Päivi Lehtomurto, specialexpert inom mediekommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn +358 50 4156 309
paivi.lehtomurto@ttl.fi

Juha Hietanen, specialexpert inom mediekommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn +358 50 477 32 67
juha.hietanen@ttl.fi

Arbetshälsoinstitutets materialbank

Må bra av jobbet

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda. ttl.fi