Alkoholkonsumtionen hos riskbrukare kan öka efter pensioneringen

Arbetshälsoinstitutet och Åbo universitet informerar 30.3.2017

I samband med pensioneringen ökar alkoholkonsumtionen till risknivå hos en tiondel av arbetstagarna. Ökningen ser dock ut att vara tillfällig, eftersom alkoholbruket i många fall avtar igen efter pensioneringen. Hos majoriteten av dem som pensionerades låg alkoholbruket dock hela tiden under nivån för riskkonsumtion. Detta framgår av en forskningsstudie som har genomförts av finländska forskare. Resultaten har publicerats i den ansedda vetenskapsjournalen Addiction.

Av dem som går i pension ökar 12 % sitt alkoholbruk till risknivåer efter pensioneringen. Hos många av arbetstagarna sågs emellertid ingen förändring i alkoholkonsumtionen efter pensioneringen: under observationsperioden låg alkoholkonsumtionen hos 81 % av deltagarna under risknivån, medan 7 procent var riskbrukare hela tiden. Riskbruk av alkohol definieras som en veckokonsumtion på mer än 24 standardglas alkohol för män och mer än 16 standardglas för kvinnor. Ett annat tecken på riskbruk är att dricka tills man slocknar.

‒ Ökningen av riskbruket var vanligare bland rökare och män och bland personer som uppgav att de led av depression, berättar docent Jaana Halonen, specialforskare vid Arbetshälsoinstitutet. Det här är kända riskfaktorer för omfattande alkoholkonsumtion.

Att gå i pension innebär en stor livsförändring, och enligt denna studie även en risk för försämrade levnadsvanor.

‒ Pensionsavgången ökar i takt med att de stora åldersklasserna blir äldre. Varje år går cirka 70 000 finländare i pension – det är alltså fråga om ett betydande samhällsfenomen. Pensioneringen innebär ökad fritid och förändringar i de sociala nätverken, vilket kan ha både negativa och positiva konsekvenser för folkhälsan, konstaterar akademiforskare Sari Stenholm, docent vid Åbo universitet.

‒ Företagshälsovården och arbetsgivarna skulle kunna utveckla åtgärdsplaner för att hjälpa arbetstagarna att förbereda sig på pensioneringen och de förändringar den medför. På det sättet skulle man kanske kunna förebygga skadliga förändringar i livsstilen, säger Jaana Halonen.

Undersökningen omfattade nästan 6 000 anställda i kommun- och sjukhussektorn

Undersökningen omfattade 5 800 personer som deltagit i Arbetshälsoinstitutets Kommun10-undersökning eller undersökningen av välbefinnandet hos sjukhusanställda. Deltagarna gick i ålderspension under åren 2000–2011. Deras alkoholkonsumtion uppskattades med hjälp av frågeformulär som besvarades vid flera olika tillfällen före och efter pensioneringen.

Undersökningen genomfördes av forskare vid Arbetshälsoinstitutet, Åbo universitet, Helsingfors universitet, University College London och Harvard University. Undersökningen finansierades av Finlands Akademi, NordForsk, Undervisnings- och kulturministeriet samt Juho Vainios Stiftelse.

Mer information:

Specialforskare, docent Jaana Halonen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 4264, jaana.halonen[at]ttl.fi

Akademiforskare, docent Sari Stenholm, Åbo universitet, tfn 050 465 1745, sari.stenholm[at]utu.fi

Artikel: Halonen JI, Stenholm S, Pulakka A, Kawachi I, Aalto V, Pentti J, Lallukka T, Virtanen M, Vahtera J, Kivimäki M. Trajectories of risky drinking around the time of statutory retirement: a longitudinal latent class analysis. Addiction. 2017 Mar 3. doi: 10.1111/add.13811. [Epub ahead of print]

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, koordinator
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Taggar:

Om oss

Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Prenumerera

Media

Media

Snabbfakta

Av dem som går i pension ökar 12 % sitt alkoholbruk till risknivåer efter pensioneringen.
Twittra det här
Ökningen ser dock ut att vara tillfällig, eftersom alkoholbruket i många fall avtar igen efter pensioneringen.
Twittra det här
Hos många av arbetstagarna sågs emellertid ingen förändring i alkoholkonsumtionen efter pensioneringen
Twittra det här

Citat

Ökningen av riskbruket var vanligare bland rökare och män och bland personer som uppgav att de led av depression
docent, specialforskare Jaana Halonen, Arbetshälsoinstitutet
Pensionsavgången ökar i takt med att de stora åldersklasserna blir äldre. Varje år går cirka 70 000 finländare i pension – det är alltså fråga om ett betydande samhällsfenomen. Pensioneringen innebär ökad fritid och förändringar i de sociala nätverken, vilket kan ha både negativa och positiva konsekvenser för folkhälsan
akademiforskare Sari Stenholm, Åbo universitet