Bra rutiner främjar arbetsförmågan i brand- och räddningsbranschen
Arbetshälsoinstitutet informerar, pressmeddelande 22/2018, Fritt för publicering 21.5.2017
Det finns ett tryck att förlänga yrkeskarriärerna för anställda inom brand- och räddningsbranschen. Arbetshälsoinstitutet har publicerat exempel på goda rutiner som främjar uthålligheten i arbetet och arbetsförmågan, t.ex. om samarbetet mellan företagshälsovården och räddningsverket.
– Inom brand- och räddningsbranschen finns det goda förutsättningar att främja de anställdas arbetshälsa, säger projektets ledare Sirpa Lusa, äldre forskare vid Arbetshälsoinstitutet.
– Främjandet av arbetsförmågan bygger på vars och ens egen inställning och vilja att tillägna sig nya kunskaper och färdigheter. Faktorer som främjar en förändring är arbetsgivarens uppmuntran och företagshälsovårdens stöd.
Projektet Håll kroppen och knoppen i trim har intervjuat olika aktörer inom brand- och räddningsbranschen och samlat in exempel på goda arbetsrutiner från olika delar i landet. De här rutinerna är sådana som har visat sig fungera bra i praktiken. Genom att lära av varandra främjar man samarbete och minskar risken för fel.
– Inom branschen har man insett vikten av samarbete, i stället för att varje brand- och räddningsverk utvecklar sina egna handlingsmodeller från början till slut, understryker Lusa.
Tidigt stöd är avgörande för främjandet av arbetsförmågan
Välfungerande rutiner för tidigt stöd gagnar såväl arbetsgivaren och arbetstagaren som hela samhället. Målet är att stödja de anställdas arbetsförmåga, så att de kan hålla sig friska fram till ålderspensioneringen.
– Till exempel vid Västra Nylands räddningsverk har man ordnat det så att brandmästaren får en månatlig uppföljningsrapport om sjukfrånvaron bland de anställda. Brandmästaren är räddningsverkets närchef. Om en anställd har varit sjukskriven flera gånger under loppet av en kort tid, tar närchefen omedelbart upp saken med den anställda för att utreda om det är något som arbetsplatsen kan göra för att förbättra situationen. I varje arbetsskift finns det en brandförman som fungerar som arbetsledare. Förmannen har en viktig roll när det gäller att upptäcka om någon av skiftets arbetstagare är i behov av stöd. Det förekommer också att arbetstagaren själv eller någon av arbetskamraterna tar kontakt. Också de som utför testningen av personalens fysiska funktionsförmåga kan ta kontakt, säger Anne Punakallio, äldre forskare vid Arbetshälsoinstitutet.
Professionella inom räddningsbranschen har nytta av konditionsutbildning
För att de anställda ska kunna utföra de mest krävande arbetsmomenten, t.ex. räddningsdykning, är det viktigt att man målmedvetet upprätthåller de anställdas fysiska kondition, t.ex. genom konditionsutbildning. Bland exemplen på bra rutiner finns de system för konditionsutbildning som tillämpas vid Helsingfors räddningsverk och Uleåborgs-Nordöstra Österbottens räddningsverk.
– Undersökningar av anställda inom räddningsbranschen visar att de generellt har god muskelkondition, medan rörlighet, koordination och balans ofta inte uppmärksammas i lika hög grad då man tränar upp kroppskontrollen. Vid Uleåborgs-Nordöstra Österbottens räddningsverk har alla anställda möjlighet att få handledning i konditionsfrämjande av en idrottsinstruktör. Vid Helsingfors räddningsverk har man för varje arbetsskift utbildat träningsansvariga som leder konditionsträningen under skiftet. Regelbundet konditionsfrämjande bidrar till att upprätthålla den fysiska funktionsförmågan under hela yrkeskarriären, säger Punakallio.
I Arbetshälsoinstitutets utvecklingsprojekt Håll kroppen och knoppen i trim deltog brand- och räddningsverk från alla delar av landet. Exemplen på god praxis har samlats in från de verk som medverkade i projektet. Projektet genomförs under åren 2015–2018 som en del av social- och hälsovårdsministeriets projekthelhet TyhyverkostoX, som finansieras av europeiska socialfonden (ESF).
Mer information
äldre forskare Sirpa Lusa, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 8652, sirpa. lusa[at]ttl.fi
äldre forskare Anne Punakallio, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2648, anne.punakallio[at]ttl.fi
senior expert Anne Salmi, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 6013, anne.salmi[at]ttl.fi
Exempel på god praxis (på finska): https://www.ttl.fi/hyvat-kaytannot-palo-ja-pelastustoimen-tyohon/
Sätt kroppen och knoppen i trim! (på finska): https://www.ttl.fi/kroppa-ja-nuppi-kuntoon/
Kom med i Arbetsplatsernas arbetshälsonätverk: www.ttl.fi/tyhyverkosto
För arbetsplatsens bästa
Under Arbetshälsonätverkets riksomfattande nätverksdag 21.8.2018 diskuteras framtidens arbete. Vi delar med oss av våra erfarenheter och visioner för hur det finländska arbetslivet kan bli ännu bättre. Sammankomster ordnas på olika håll i landet – välkommen med! https://www.ttl.fi/tutkimushanke/tyopaikkojen-tyohyvinvointiverkosto/tyopaikkojen-parhaax/
Twitter: #tyhyverkosto #kroppajanuppi
Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Tiina Kaksonen, koordinator
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 560 anställda.
