• news.cision.com/
  • Työterveyslaitos/
  • Varför ökar den psykiska sårbarheten i arbetet? – Utredning klarlade orsakerna till det ökade psykiska illabefinnandet

Varför ökar den psykiska sårbarheten i arbetet? – Utredning klarlade orsakerna till det ökade psykiska illabefinnandet

Report this content

Press meddelande 16/2018, Fritt för publicering 11.4.2018 kl.10

Psykisk belastning och psykisk uthållighet är centrala teman i dagens arbetsliv. Psykisk sårbarhet tar sig uttryck i arbetsstress, utmattning och depression. Strukturomvandlingen av arbetslivet innebär att det i allt fler arbetsuppgifter ställs krav på både socialt och känslomässigt engagemang. I många människonära yrken ser man en ökad risk för användning av antidepressiva läkemedel.

─ Förekomsten av depression och utmattning eller andra emotionella problem bland personer i yrkesaktiv ålder går inte att förklara med någon enstaka faktor i yrkeslivet eller det övriga livet. Problemen återspeglar flera olika utvecklingstrender som påverkar befolkningen i stort, liksom arbetslivets struktur och situationen i hälsovården, konstaterar docent Ari Väänänen.

─ Att uttrycken för psykisk sårbarhet har ökat behöver inte vara ett tecken på ökad sjuklighet inom den yrkesaktiva befolkningen. Det är mera en följd av att frågor som gäller psyket har fått en ny roll och en annan betydelse än tidigare.

Arbetet kräver socialt och känslomässigt engagemang

Ännu på 1970-talet dominerades hälsoproblemen inom arbetslivet av fysiska symtom och yrkessjukdomar, medan de psykiska problemen inte hade en lika framträdande roll. Situationen förändrades radikalt i slutet av 1900-talet och början av 2000-talet: användningen av antidepressiv medicinering ökade, och avtog först i slutet av 2000-talets första årtionde. Allt fler människor behövde hjälp med stress, utmattning, förstämningssymtom och sociala problem. Arbetet, arbetstagarna och hälsovården förändrades och den psykiska sårbarheten kom i dagen.

Strukturomvandlingarna har lett till att man i allt fler arbetsuppgifter förväntas engagera sig både socialt och emotionellt. Också de traditionella "människonära" yrkena har ändrat karaktär. Till exempel i läraryrket har folkbildarrollen ersatts av rollen som elevcoach som månar om den enskilda individens behov. Samtidigt har problemen med arbetshälsan och arbetsförmågan förskjutits mot området för psykisk hälsa.

Större användning av antidepressiva läkemedel i människonära yrken

En undersökning baserad på uppgifter ur nationella register visar att trenden gällande psykisk hälsa har varit i stort sett likartad inom olika segment av den yrkesaktiva befolkningen, men att det också finns vissa skillnader. Inom den yngsta åldersgruppen har utvecklingen varit något annorlunda. Så har t.ex. förekomsten av depressionsorsakad arbetsoförmåga fortsatt att öka bland de unga, trots att trenden har vänt inom de övriga åldersgrupperna. 

I Finland var risken för sjukskrivning på grund av förstämningssymtom cirka 20–40 procent högre bland anställda inom arbetaryrken än bland högre tjänstemän. De nya antidepressiva läkemedlen togs i bruk tidigare bland högre utbildade och inom huvudstadsregionen än i övriga delar av landet.

I många människonära yrken (bl.a. socialarbetar-, hemvårdar- och läkaryrkena) konstaterades en ökad användning av antidepressiva läkemedel jämfört med andra yrken med samma utbildningsnivå men utan någon stark människonära dimension.   

─ I motsats till vad som ofta framförs fann vi att uttrycken för psykisk sårbarhet inte enbart är resultatet av arbetslivets omvandling eller frukten av en framväxande terapikultur som betonar människans psykiska sårbarhet. Det är också ett resultat av att arbetstagarna har fått ökade resurser och överlevnadsstrategier till sitt förfogande, påpekar Väänänen. 

I det av Ari Väänänen ledda projektet "Den ökade psykiska sårbarheten i det finländska arbetslivet", granskades det ökade psykiska illabefinnandet i arbetslivet som ett samhälleligt och kulturellt fenomen. I projektet följdes utvecklingen sedan början av 1960-talet. Den tilltagande oron över psykisk ohälsa i arbetslivet och sättet på vilket frågan diskuterades har kartlagts med hjälp av arkiv- och intervjumaterial. För analyser på befolkningsnivå användes uppgifter ur nationella hälsoregister. Projektet finansierades av Finlands Akademi och Arbetshälsoinstitutet.

Mer information:

Ari Väänänen, docent, programchef, ari.vaananen@ttl.fi, tfn 030 474 2435, puh. 040 5824540. 

Publikationer:

Anttila, E., Turtiainen, J., Varje, P. & Väänänen, A. (2017). Emotional labour in a school of individuals. Pedagogy, Culture & Society. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/14681366.2017.1378708

Anttila, E. & Väänänen, A. (2015). From authority figure to emotion worker: Attitudes towards school discipline in Finnish schoolteachers' journals from the 1950s to the 1980s. Pedagogy, Culture & Society 23(4): 555–574. https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/14681366.2015.1015153

Buscariolli, A., Kouvonen, A., Kokkinen, L., Halonen, J.I., Koskinen, A. & Väänänen, A. (2018). Human service work, gender and antidepressant use: a nationwide register-based 19-year follow-up of 752 683 women and men. Occupational & Environmental Medicine. http://oem.bmj.com/content/early/2018/01/25/oemed-2017-104803.abstract

Halonen, J.I., Koskinen A., Kouvonen, A., Varje, P., Pirkola, S. & Väänänen, A. (2018). Distinctive use of newer and older antidepressants in major geographical areas: A nationally representative register-based study. Journal of Affective Disorders 229: 358–363. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0165032717316713

Kokkinen, L., Muntaner, C., Kouvonen, A., Koskinen, A., Varje, P. & Väänänen, A. (2015). Welfare state retrenchment and increasing mental health inequality by educational credentials in Finland: A multicohort study. BMJ Open 5:e007297. http://bmjopen.bmj.com/content/5/6/e007297?cpetoc

Turtiainen, J, Väänänen, A. & Varje, P. (2017). The pressure of objectives and reality: Social workers’ perceptions of their occupational complexities in a trade journal in 1958–1999. Qualitative Social Work. http://journals.sagepub.com/doi/abs/10.1177/1473325017699453

Varje, P. & Väänänen, A. (2016). Health risks, social relations and class: an analysis of occupational health discourse in Finnish newspaper and women’s magazine articles 1961–2008. Sociology of Health & Illness 38(3): 493–510. https://onlinelibrary.wiley.com/doi/full/10.1111/1467-9566.12376

Varje, P., Kouvonen, A., Kokkinen L., Koskinen, A. & Väänänen, A. (2017). Occupational class and the changing patterns of hospitalization for affective and neurotic disorders: A nationwide register-based study of the Finnish working-age population, 1976–2010. Social Psychiatry and Psychiatric Epidemiology 53(2): 131–138. https://link.springer.com/article/10.1007/s00127-017-1472-z

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, koordinator
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 560 anställda.

Taggar:

Media

Media

Citat

Förekomsten av depression och utmattning eller andra emotionella problem bland personer i yrkesaktiv ålder går inte att förklara med någon enstaka faktor i yrkeslivet eller det övriga livet. Problemen återspeglar flera olika utvecklingstrender som påverkar befolkningen i stort, liksom arbetslivets struktur och situationen i hälsovården
docent Ari Väänänen, Arbetshälsoinstitutet
Att uttrycken för psykisk sårbarhet har ökat behöver inte vara ett tecken på ökad sjuklighet inom den yrkesaktiva befolkningen. Det är mera en följd av att frågor som gäller psyket har fått en ny roll och en annan betydelse än tidigare.
docent Ari Väänänen, Arbetshälsoinstitutet