Undersökning: Digitaliseringen ökar kompetenskraven och hotar att skapa digitala klyftor
Pressmeddelande 20/2020, Får publiceras 19.5.2020 kl. 10
93 procent av löntagarna använder redan digitala verktyg i sitt arbete. Användningssätten och antalet applikationer varierar emellertid mycket. Mest intensivt används digitala verktyg av högt skolade tjänstemän. Mest rutinmässig är användningen hos personer i arbetstagarställning som har fått utbildning på andra stadiet eller grundskolestadiet. I Finland verkar det emellertid inte ha skett en liknande polarisering av yrkesstrukturen som till exempel i USA, visar Arbetshälsoinstitutets undersökningar.– Trots att omfattningen av
Pressmeddelande 42/2019
Arbetshälsoinstitutet publicerar två nya verktyg på sin Arbetslivskunskap-sajt. Belastningsfaktormatrisen baserar sig på ett material som visar hur arbetstagare i olika yrken exponeras för fysiska belastningsfaktorer. Det andra verktyget, Sjukfrånvaro och arbetsbelastning, visar sambandet mellan fysisk belastning i arbetet och sjukfrånvaro.Belastningsfaktormatrisen gör det möjligt att jämföra fysiska belastningsfaktorer i olika yrken. Många fysiska belastningsfaktorer har samband med arbetsoförmåga. Med hjälp av matrisen kan man granska vilka belastningsfaktorer
Arbetshälsoinstitutet och social- och hälsovårdsministeriet informerar 6.2.2019
Arbets- och funktionsförmågan hos personer i yrkesaktiv ålder bör beaktas bättre i landskapens beredningsarbete inför vårdreformen. Landskapen bör utveckla sina verksamhetssätt så att kundernas servicebehov kan identifieras och bedömas i tid. Företagshälsovårdens arbetsförmågekompetens bör utnyttjas på ett helhetsinriktat sätt och serviceintegrationen bör stärkas. Detta framgår av utredningsrapporten Työ- ja toimintakyky kasvun tekijänä maakunnassa (Arbets- och funktionsförmåga som tillväxtfaktor i landskapen).
Pressmeddelande 28/2018, Fritt för publicering 6.9.2018 kl.10
Läkarnas och vårdpersonalens arbete har i allt högre grad fått karaktären av hjärnarbete, en utveckling som medför allt större kognitiva krav. Arbetsuppgifterna och arbetsrutinerna samt arbetsredskapen och arbetsmiljön bör planeras och dimensioneras så att kraven i arbetet överensstämmer med den mänskliga informationshanteringsförmågans möjligheter och begränsningar. Arbetshälsoinstitutet inleder en landsomfattande kampanj för informera om olika metoder för utveckling av hjärnarbetet inom vården – Aivotyö toimivaksi hoitotyössä.
Arbetshälsoinstitutet och Arbetsskyddcentralen informerar 26.6.2018
Arbetarskyddspersonalen uppskattar att mängden data, kunskapsunderskott och kravet på att lära sig nytt är utmaningar som digitaliseringen orsakat på arbetsplatserna. Även en allt otydligare gräns mellan arbete och fritid, arbetets psykiska belastning och ensamarbete ansågs vara de främsta hälsoriskerna i anknytning till digitaliseringen. Detta framgår av en Arbetarskyddspanel som Arbetarskyddscentralen och Arbetarskyddsinstitutet låtit utföra och som är riktad till arbetarskyddscheferna och
Arbetshälsoinstitutet och Kommunförbundet informerar, Pressmeddelande 12.6. 2018, fritt för publicering kl. 9.00
En ny studie från Arbetshälsoinstitutet visar att förekomsten av arbetsutmattning bland kommunalt anställda har ökat, och att deras arbets- och arbetsplatsengagemang har minskat. Den longitudinella studien omfattade 34 kommuner och 2 453 kommunanställda, och visar situationen i slutet av år 2017 jämfört med våren 2016. Den visar också att tjänande ledarskap, bra personalpolicy och samhörighetskänsla främjar en aktiv anpassning till osäkerhet och förändringar.Kommunernas
Arbetshälsoinstitutet informerar, pressmeddelande 21/2018, fritt för publicering 9.5.2018 kl. 10
Sjukfrånvaron inom kommunsektorn visar totalt sett ingen minskning. Kommunalanställdas genomsnittliga arbetsfrånvaro på grund av egen sjukdom uppgick i fjol till 16,7 dagar, enligt den senaste Kommun10-undersökningen. Antalet kortvariga sjukskrivningar (1–3 dagar) har ökat, medan antalet längre sjukskrivningar (på över 3 dagar) har minskat. En fjärdedel (23 %) av de kommunanställda hade inte en enda frånvarodag på grund av egen sjukdom.År 2017 var den genomsnittliga sjukfrånvaron 16,7 dagar
Arbetshälsoinstitutet informerar, pressmeddelande 19/2018, fritt för publicering 25.4.2018 kl 12.00
I scenkonstbranschen (musik, teater, dans, cirkus, med mera) finns många arbetsmiljöfaktorer som innebär risk för belastningsskador och arbetsolyckor. Arbetshälsoinstitutets forskningsprojekt Floor is Yours! har som målsättning att främja utvecklingen av säkerhetsledningen och säkerhetskulturen i branschen. Projektet har en unik omfattning och genomförs med medverkan av landets mest betydande instanser på scenkonstområdet. I projektet deltar konstnärer, teknisk personal och ledande personal
Pressmeddelande 15/2018, Fritt för publicering 11.4.2018 kl. 10
Omkring en fjärdedel av de sjukdagar som ersatts av Folkpensionsanstalten beror på depression eller annan psykisk ohälsa. Långa arbetsdagar och för mycket arbetsstress ökar risken att insjukna i depression, visar en undersökning av Arbetshälsoinstitutet. Upplevd arbetsstress ökade risken för depression med 30–80 procent. Personer som arbetade mer än 55 timmar i veckan hade 11 procent högre risk för depression än personer med normallång arbetsvecka (35–40 veckor).Uppgifterna framgår av ett antal omfattande metaanalyser, som
Press meddelande 16/2018, Fritt för publicering 11.4.2018 kl.10
Psykisk belastning och psykisk uthållighet är centrala teman i dagens arbetsliv. Psykisk sårbarhet tar sig uttryck i arbetsstress, utmattning och depression. Strukturomvandlingen av arbetslivet innebär att det i allt fler arbetsuppgifter ställs krav på både socialt och känslomässigt engagemang. I många människonära yrken ser man en ökad risk för användning av antidepressiva läkemedel.─ Förekomsten av depression och utmattning eller andra emotionella problem bland personer i yrkesaktiv ålder går inte att förklara med någon
Arbetshälsoinstutet och Arbetarskyddscentralen informerar 16.1.2018
Bra arbetarskydd bygger på engagemang hos ledningen, gott samarbete, klara målsättningar, långsiktigt och planmässigt arbete och en aktiv arbetarskyddspersonal. Detta framgår av Arbetarskyddscentralens och Arbetshälsoinstitutets Arbetarskyddspanel, en enkätundersökning som riktar sig till arbetarskyddschefer och arbetarskyddsfullmäktige.Förutsättningen för ett fungerande arbetarskydd är enligt Arbetarskyddspanelen att arbetarskyddsverksamheten är organiserad och målinriktad och att företagets ledning engagerar sig för
Pressmeddelande 30/2017 19.6.2017Arbetshälsoinstitutet, Förbundet för Finländskt Arbete, Arbetslivet 2020-projektet och TEKES informerar
Arbetsplatserna borde bli bättre på att utnyttja kompetensen hos anställda från andra kulturer. Det tyckte över hälften av de arbetsgivare och arbetstagare som svarade på enkäten ”Made by Finland”. Överlag ansågs situationen vara bättre i stora företag, medan det i den offentliga sektorn och i små och medelstora företag fanns mer utrymme för förbättringar. Detta framgår av en utredning som gjordes på uppdrag av Förbundet för Finländskt Arbete,