Bra arbetarskydd kräver engagemang hos både ledningen och personalen

Arbetshälsoinstutet och Arbetarskyddscentralen informerar 16.1.2018

Bra arbetarskydd bygger på engagemang hos ledningen, gott samarbete, klara målsättningar, långsiktigt och planmässigt arbete och en aktiv arbetarskyddspersonal. Detta framgår av Arbetarskyddscentralens och Arbetshälsoinstitutets Arbetarskyddspanel, en enkätundersökning som riktar sig till arbetarskyddschefer och arbetarskyddsfullmäktige.

Förutsättningen för ett fungerande arbetarskydd är enligt Arbetarskyddspanelen att arbetarskyddsverksamheten är organiserad och målinriktad och att företagets ledning engagerar sig för saken.

– Framförhållning och planmässighet har blivit en viktig del av arbetsplatsernas arbetarskyddsverksamhet. Säkerhetsobservationer och hantering av säkerhetsavvikelser har fått en viktig plats inom arbetarskyddet vid sidan av traditionella reaktiva mätetal, konstaterar ombudsman Kerttuli Harjanne vid Arbetarskyddscentralen.

På flertalet arbetsplatser följs arbetarskyddets verkningsfullhet. Svarspersonerna upplevde att arbetarskyddskulturen på deras arbetsplatser ligger på god grundnivå och bedömde att verkningsfullheten för närvarande motsvarar vitsordet 7,6 på skalan 4–10.

Uppföljningen baserar sig i större utsträckning på kvalitativa mätetal än på uppgifter om arbetarskyddets kostnader. Mer än två tredjedelar av svarspersonerna uppgav att man använder antalet olycksfall som mått på arbetarskyddets verkningsfullhet. Endast hälften av svarspersonerna uppgav att man som mätetal använder uppgifter om kostnader orsakade av olycksfall. Till de minst använda mätetalen hörde uppgifter om användningen av personresurser för arbetarskyddsarbete.

Det vanligaste ekonomiska mätetalet var kostnaderna för företagshälsovården. Företagshälsovården har också en viktig roll som informationskälla för utveckling av arbetarskyddsarbetet.

Av panelen framgick att man på många arbetsplatser följer upp riskbedömningsresultat och diskuterar arbetarskyddsläget med personalen, även om man inte har några mätetal för dessa aktiviteter.

Arbetets förändring förutsätter kontinuerlig förnyelse av arbetarskyddet

Av svaren på de öppna frågorna i Arbetarskyddspanelen framgår att arbetets förändring förutsätter att arbetarskyddet förnyas och utvecklas fortlöpande, men att det inte tycks finnas tid för detta. På en del arbetsplatser ser man det också som ett hinder för utvecklingen att ledningen eller personalen inte bedömer arbetarskyddet som viktigt.

– Vi vill stödja arbetarskyddsaktörerna i deras långsiktiga och planmässiga utveckling av arbetarskyddsarbetet, säger specialexpert Hanna Uusitalo vid Arbetshälsoinstitutet.

– En aktiv och representativ arbetarskyddsverksamhet är grunden för ett verkningsfullt arbetarskydd för alla, tillägger hon.  

Avgörande för den framtida utvecklingen är arbetarskyddsverksamhetens planmässighet och ledningens engagemang samt arbetarskyddschefernas och arbetarskyddsfullmäktiges aktivitet. Svarspersonerna ansåg att det också är viktigt att göra arbetarskyddet till en del av affärsverksamhetens strategi och resultatinriktning. Det är viktigt att man erkänner arbetarskyddets betydelse, så att det inte ses som en kostnadspost och ett obligatoriskt extraarbete.  

Arbetarskyddsarbetet är främst inriktat på att utveckla säkerheten i arbetsmiljön. Vad gäller att främja det psykiska välbefinnandet i arbetsgemenskapen hade svarspersonerna däremot färre resultat att visa upp.

Arbetarskyddspanelen är en panelbaserad enkätstudie som riktar sig till arbetarskyddspersonal. Undersökningen genomförs av Arbetshälsoinstitutet och Arbetarskyddscentralen 1–2 gånger per år. I undersökningen samlar man in information om arbetarskyddsbehovet på arbetsplatserna och kartlägger hur det dagliga arbetet påverkas av olika fenomen i samhället. Den senaste enkäten genomfördes i november 2017. Frågeformuläret skickades ut till sådana arbetarskyddschefer och arbetarskyddsfullmäktige, vars kontaktuppgifter ingick i Registret över arbetarskyddspersonal. Enkäten besvarades av 290 personer. Svarsprocenten var 10 %. Panelen belyser aktuella teman i arbetslivet.

Mer information

Ombudsman Kerttuli Harjanne, Arbetarskyddscentralen, tfn 040 716 5915, kerttuli.harjanne[at]ttk.fi

Specialexpert Hanna Uusitalo, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 0034, hanna.uusitalo[at]ttl.fi

Senior expert Minna Toivanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 4506, minna.toivanen[at]ttl.fi

Bekanta dig också med

Arbetarskyddspanelens webbsidor (www.ttl.fi/tyosuojelupaneeli, på finska)

Detaljerad redovisning av resultaten för panel IX (pdf, på finska)

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, koordinator
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 560 anställda.

Taggar:

Om oss

Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) är en forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Arbetshälsoinstitutet har cirka 600 anställda. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på five orter och huvudkontor i Helsingfors. 50 % av budjetten kommer från staten.

Prenumerera

Media

Media