Sjukfrånvaron bland kommunanställda minskar inte längre

Arbetshälsoinstitutet informerar, pressmeddelande 29/2017, Fritt för publicering 19.5.2017 kl. 11

Sjukfrånvaron inom kommunsektorn minskade från år 2008 till år 2013. Efter det har minskningen avstannat. I fjol var kommunanställda frånvarande från arbetet på grund av egen sjukdom i genomsnitt 16,7 dagar, visar den senaste Kommun10-undersökningen. Personal i serviceyrken och fysiskt arbete hade den högsta sjukfrånvaron. Lägst var sjukfrånvaron bland högre tjänstemän och personer i chefsställning.

Sjukfrånvaron ökade inom kommunsektorn fram till slutet av 2000-talet. Sjuktalen var som högst år 2008, då kommunanställda var borta från arbetet på grund av sjukdom i genomsnitt 19,4 dagar. Sedan 2013 har sjukfrånvaron varit stabil, ungefär samma nivå som under fjolåret – i genomsnitt 16,7 sjukdagar per anställd.

År 2016 var sjukfrånvaron högst bland hemvårdare, närvårdare, skolgångsbiträden, städare och sjukhusbiträden (24–31 dagar per år). Minst sjukdagar hade chefer, specialsakkunniga, läkare och lärare (6–9 dagar).

– Skillnaderna mellan olika yrkesgrupper har varit tämligen oförändrade under hela 2000-talet. Däremot har skillnaderna mellan åldergrupperna minskat, säger Tuula Oksanen, ledande expert vid Arbetshälsoinstitutet.

– De som var 50 år eller äldre var sjukskrivna i genomsnitt 21 dagar år 2000, mot 14 dagar för dem som var yngre än 40 år. I fjol hade skillnaden mellan dessa åldersgrupper halverats. De som var 50 år eller äldre var sjukskrivna i genomsnitt 18 dagar och de som var yngre än 40 år var sjukskrivna 15 dagar i snitt.

Vårdpersonalens situation bör uppmärksammas

Lägre sjuktal än genomsnittet noterades i social- och hälsovårdssektorn för personer i chefsställning (9 dagar), läkare (8 dagar), över- och avdelningsskötare (13 dagar), psykologer (11 dagar), fysioterapeuter (16 dagar) och socialarbetare (13 dagar). Sjukfrånvaron bland sjukvårdare (20 dagar), närvårdare (26 dagar) och hemvårdare (31 dagar) var däremot högre än genomsnittet. I dessa yrken har sjukfrånvaron dessutom ökat sedan år 2015.

– Sjuktalen är oroväckande med tanke på genomförandet av vårdreformen, säger Oksanen.

– Framför allt sjukskötare, närvårdare och hemvårdare behöver särskilt stöd för att bevara sin arbetsförmåga under denna förändringsprocess.

– Ett av målen med vårdreformen är att minska hälsoskillnaderna. I fortsättningen kommer vårdorganisationerna att ha fullt upp med att se till att denna målsättning uppnås också för den egna personalens del, påpekar Oksanen.

Kommun10 blir Landskap18

Arbetshälsoinstitutets Kommun10-undersökning och undersökningen Välbefinnandet hos sjukhusanställda har redan i 20 års tid varit ett viktigt verktyg för kommuner och sjukvårdsdistrikt.  

För landskapen planeras ett liknande arbetsredskap – Landskap18. Det är en helhet som består av en välbefinnandeenkät och ett digitalt verktyg som underlättar användningen av undersökningsresultaten. Med hjälp av resultaten kan man följa utvecklingen av välbefinnandet, identifiera riskgrupper, bedriva systematisk arbetsgemenskapsutveckling och kunskapsbaserat arbetsförmågeledarskap samt göra jämförelser mellan olika landskap.

Arbetshälsoinstitutets Kommun10-undersökning är Finlands största undersökning för uppföljning av kommunanställdas hälsa. I undersökningen medverkar Helsingfors, Esbo, Vanda, Åbo, Tammerfors, Uleåborg, Reso, Nådendal, Nokia, Valkeakoski och Virdois. Med hjälp av arbetsgivarnas personalregister följs över 90 000 kommunanställdas årliga sjukfrånvaro, beräknat på ett enhetligt sätt som antalet sjukdagar i proportion till antalet utförda årsverken.

 

Mer information:

ledande expert Tuula Oksanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 8201032, tuula.oksanen[at]ttl.fi 

Kommun10-webbsajten

Föregående Kommun10-meddelande 27.1.2017: Ledarskapet i kommunerna har blivit bättre

Bilagor

Figur 1: Antalet sjukdagar i vårdyrken 2000–2016, Kommun10, Arbetshälsoinstitutet (på finska)

Figur 2: Antalet sjukdagar i kommunala yrken 2000–2016 (andra än vårdyrken), Kommun10, Arbetshälsoinstitutet (på finska)

Figur 3: Antalet sjukdagar i de största yrkesgrupperna inom den kommunala sektorn 2000-2016, Kommun10, Arbetshälsoinstitutet (på finska)

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, koordinator
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi

Taggar:

Om oss

Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Prenumerera

Citat

Skillnaderna mellan olika yrkesgrupper har varit tämligen oförändrade under hela 2000-talet. Däremot har skillnaderna mellan åldergrupperna minskat
Tuula Oksanen, ledande expert, Arbetshälsoinstitutet
De som var 50 år eller äldre var sjukskrivna i genomsnitt 21 dagar år 2000, mot 14 dagar för dem som var yngre än 40 år. I fjol hade skillnaden mellan dessa åldersgrupper halverats. De som var 50 år eller äldre var sjukskrivna i genomsnitt 18 dagar och de som var yngre än 40 år var sjukskrivna 15 dagar i snitt
Tuula Oksanen, ledande expert, Arbetshälsoinstitutet
Sjuktalen är oroväckande med tanke på genomförandet av vårdreformen
Tuula Oksanen, ledande expert, Arbetshälsoinsitutet