Arbetshälsoinstitutet: Högre sysselsättningsgrad förutsätter stöd för arbetstagarnas kompetens och arbetsförmåga

Pressmeddelande 39/2019, Fritt för publicering 19.9.2019 kl. 9.30

Sysselsättningsgraden kan inte höjas utan ett fungerande stöd för arbetstagarnas kompetens och arbetsförmåga, påpekar Arbetshälsoinstitutet. Samtidigt som man strävar efter att allt fler människor ska fås med i arbetslivet, bör man se till att de som redan är yrkesaktiva får hjälp med att hålla sig kvar. Det är därför viktigt med framförhållning och stöd för de yrkesaktivas arbetsförmåga, hälsa och kompetens, framför allt när det gäller de förändringar som digitaliseringen för med sig.

”När sysselsättningsgraden fås att stiga, kommer sjukpensioneringarna och sjukskrivningarna att öka, om det inte finns ett fungerande stöd för kompetensen och arbetsförmågan", säger Antti Koivula, generaldirektör för Arbetshälsoinstitutet.

Digitaliseringen medför betydande förändringar i arbetsuppgifterna och arbetsfördelningen inom alla branscher, och förändringen sker lätt på teknologins villkor. Om arbetstagarna i tid fås med i förändringen, har det konstaterats att de själva kan anpassa sina arbetsuppgifter och utvidga sin kompetens till nya områden, så att de inte hamnar ut ur arbetslivet.

”Hur gör man för att se till att arbetstagarna är kompetenta, att de har meningsfulla arbetsuppgifter och att de kan fortsätta i arbetet?”, frågar ledande forskare Eveliina Saari. ”Proaktiv kompetensutveckling och delaktighetsfrämjande ledarskap och är en stor utmaning för både arbetsplatsernas personalledning och hela arbetsmarknadsfältet.”

En höjning av sysselsättningsgraden förutsätter en omformning av arbetslivet som beaktar även partiellt arbetsföras möjligheter att delta i arbetslivet. Ungefär hälften av alla finländare i yrkesaktiv ålder har någon sjukdom eller funktionsnedsättning, så det är inte fråga om något marginellt fenomen.

”Företagen har inte råd att inte använda sig av partiellt arbetsföra arbetstagares kompetens och arbetsinsats”, konstaterar direktör Eva Helaskoski vid Arbetshälsoinstitutet. ”Inom ramen för vårdreformen bör man slå vakt om företagshälsovårdens ställning, så att den kan fullgöra sin uppgift och stödja de yrkesaktivas arbetsförmåga. Man bör också ta vara på arbetsförmågan hos dem som står utanför arbetslivet."

Arbete via digitala plattformar är ett allt vanligare sätt att arbeta och erbjuda arbete på. Det är inte längre ett marginalfenomen, utan något som snabbt vinner terräng också på traditionella arbetsplatser.

”Det lönar sig att målmedvetet använda de digitala plattformarna även för att främja arbetslivets kvalitet och inträdet på arbetsmarknaden, och för att stärka organisationernas och nätverkens förmåga till innovativt arbete och avancerad problemlösning, säger direktör Päivi Husman vid Arbetshälsoinstitutet.

Mer information:

Generaldirektör Antti Koivula, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 825 0036, antti.koivula[at]ttl.fi

Direktör, överläkare Eva Helaskoski, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 851 2432, eva.helaskoski[at]ttl.fi

Direktör Päivi Husman, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 576 1314, paivi.husman[at]ttl.fi

Ledande forskare Eveliina Saari, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 526 1643, eveliina.saari[at]ttl.fi

Mediatjänster
Kristiina Kulha, specialexpert
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, expert
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.