Mentala hälsoproblem ökar risken för arbetsoförmåga i samband med slaganfall och hjärtsjukdomar

Press meddelande 10/2018, 28.3.2018

I ett forskningsprojekt som samordnades av Arbetshälsoinstitutet observerades att till exempel personer som lider av mental ohälsa har en ökad risk för långvarig arbetsoförmåga efter en hjärtsjukdom eller ett slaganfall. Metoder för att förlänga arbetskarriären kan sökas i förändrade levnadssätt och förändrade arbetsförhållanden även då det inte längre är möjligt att förhindra sjukdomar.

Globalt sett går över 10 % av de funktionsdugliga levnadsåren förlorade på grund av hjärt- och blodkärlssjukdomar.

– Eftersom behandlingen av sjukdomar har förbättrats och den därmed förbundna dödligheten har minskat, berör sjukdomarna allt oftare också arbetslivet, säger specialforskare Jenni Ervasti från Arbetshälsoinstitutet.

– Trots att hjärtsjukdomar är vanligare än störningar i hjärngenomblödningen (slaganfall) hos personer i arbetsför ålder är följderna av ett slaganfall allvarligare med tanke på arbetsförmågan och avlägsnar vanligtvis patienten helt från arbetsmarknaden.

I forskningsprojektet som Arbetshälsoinstitutet samordnade fastställdes att ca en fjärdedel av de personer i arbetsför ålder som insjuknade i hjärtsjukdomar eller drabbades av slaganfall redan var sjukpensionerade innan de insjuknade. Det konstaterades inga skillnader i fråga om antalet dagar av arbetsoförmåga bland dem som fortfarande var på arbetsmarknaden innan de insjuknade i hjärtsjukdomar eller drabbades av slaganfall. Antalet dagar av arbetsoförmåga låg nära befolkningens genomsnitt.

– Hjärtsjukdom, och i ännu högre grad slaganfall, ökade risken för arbetsoförmåga. Antalet dagar av arbetsoförmåga ökade sexdubbelt under året som följde på hjärtsjukdomsincidenten. Ökningen året efter ett slaganfall uppgick rentav till 14 gånger, konstaterar Ervasti.

Vid slaganfall var risken för sjukpensionering året efter incidenten 2,6-dubbel jämfört med vid hjärtsjukdom.

Riskfaktorer arbetslöshetsproblem och mental ohälsa

Under senare jämnades risken ut, särskilt för hjärtpatienter. Långvarig arbetsoförmåga observerades emellertid hos personer som var arbetslösa, invandrare eller som samtidigt led av mental ohälsa eller diabetes. De här resultaten har tagits ur ett svenskt registermaterial som omfattar hela befolkningen. Uppföljningen omfattade fem år före och fem år efter incidenten.

Vid undersökningen av finländskt enkätmaterial från kommunsektorn och därmed förbundna registermaterial fastställde man att störningar i hjärt- och hjärngenomblödningen nästa tredubblade risken för bestående arbetsoförmåga hos kommunala arbetstagare jämfört med friska kontrollgruppsmedlemmar. Förutom själva sjukdomen uppvisade patienter som led av allvarlig övervikt och psykisk sjukdomsprevalens starkare faktorer som varslade om bestående arbetsoförmåga.

Personer i lägre socioekonomiska positioner är mer sårbara

De psykosociala stressfaktorerna i arbetet spelade en liten roll. I undersökningen medverkade 4 798 arbetstagare som led av en kronisk sjukdom (hjärtsjukdom, blodtryckssjukdom eller diabetes) och 9 716 friska jämförelsepersoner från kommunsektorn. De följdes upp i sju år (2005–2011). I undersökningen av finländska arbetstagare inom kommunsektorn har man också upptäckt att arbetstagare i låg socioekonomisk ställning som lider av en hjärt- eller blodkärlssjukdom var i den allra mest sårbara ställningen. De blev sjukpensionerade med upp till 4,5 gånger större sannolikhet än personer i hög yrkesposition som inte led av en hjärt- och blodkärlssjukdom.

– De här resultaten kan man utnyttja till exempel när man söker metoder för att förlänga arbetskarriärer och stöda arbetsförmågan hos personer i arbetsför ålder.

Genom förändrade levnadssätt och förändrade arbetsförhållanden kan man minska arbetsoförmågan även då det inte längre är möjligt att förhindra sjukdomen. Screening och behandling av samsjukdomar, särskilt mental ohälsa, kan öka antalet år i arbetet för patienter med hjärt- och blodkärlssjukdomar.

Forskningsprojektet koordinerades av Arbetshälsoinstitutet. Forskningen har finansierats av Finlands Akademi.

Mer information:

Jenni Ervasti, specialforskare, FT, doc. Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 825 5475, jenni.ervasti@ttl.fi

Marianna Virtanen, forskningsprofessor, PsD, doc. Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 1151, marianna.virtanen@ttl.fi

Källor:

GBD Compare Data Visualization. Seattle, WA: Institute for Health Metrics and Evaluation (IHME), University of Washington 2016. Tillgänglig: https://vizhub.healthdata.org/gbd-compare/

Ervasti J, Virtanen M, Lallukka T, Friberg E, Mittendorfer-Rutz E, Lundström E, Alexanderson K. Permanent work disability before and after ischaemic heart disease or stroke event: a nationwide population-based cohort study in Sweden. BMJ Open. 2017;7(9):e017910.

Virtanen M, Ervasti J, Mittendorfer-Rutz E, Lallukka T, Kjeldgård L, Friberg E, Kivimäki M, Lundström E, Alexanderson K. Work disability before and after a major cardiovascular event: a ten-year study using nationwide medical and insurance registers. Sci Rep. 2017;7(1):1142.

Ervasti J, Kivimäki M, Pentti J, Salo P, Oksanen T, Vahtera J, Virtanen M. Health- and work-related predictors of work disability among employees with a cardiometabolic disease--A cohort study. J Psychosom Res. 2016 Mar;82:41-7.

Virtanen M, Lallukka T, Ervasti J, Rahkonen O, Lahelma E, Pentti J, Pietiläinen O, Vahtera J, Kivimäki M. The joint contribution of cardiovascular disease and socioeconomic status to disability retirement: A register linkage study. Int J Cardiol. 2017;230:222-227.

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, koordinator
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Taggar:

Om oss

Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) är en forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Arbetshälsoinstitutet har cirka 600 anställda. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på five orter och huvudkontor i Helsingfors. 50 % av budjetten kommer från staten.

Prenumerera

Media

Media

Citat

Eftersom behandlingen av sjukdomar har förbättrats och den därmed förbundna dödligheten har minskat, berör sjukdomarna allt oftare också arbetslivet.
Jenni Ervasti, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet