Roboten hjälper utväckla kirurgi och lärmiljö

Arbetshälsodagarna 12.–13.9.2017

Pressmeddelande 41/2017, Fritt för publicering 12.9.2017 kl. 11.30

Med ökande automatisering och robotisering minskar behovet av utförande arbete. Men också i framtiden är det människan som får stå för insikt och förståelse, något som är omöjligt till och med för de mest avancerade maskinerna. Inom Arbetshälsoinstitutets och Tekniska forskningscentralen VTT:s gemensamma WOBLE-projekt undersöktes robotkirurgins lärmiljö och hur kirurger går tillväga när de genomför en robotassisterad operation.

– Det tar lång tid att lära sig operera med robotassistens och för att upprätthålla färdigheten krävs det att man opererar ofta. Eftersom kirurgiska robotar är dyra, är operationerna koncentrerade till ett fåtal sjukhus, berättar äldre forskare Laura Seppänen vid Arbetshälsoinstitutet.

Vid robotassisterad kirurgi vidrör kirurgen inte patienten med operationsinstrumenten. Istället använder han en styrkonsol som förmedlar hans instruktioner till instrumenten. Via en titthålskamera får kirurgen en tredimensionell bild av patientens inre. Det är alltså inte roboten som utför ingreppet, utan kirurgen som genomför operationen genom fjärrstyrning.

Robotassisterad kirurgi lämpar sig speciellt vid ingrepp på trånga ställen i kroppen. Metoden ger mindre vävnadspåverkan och snabbare återhämtning än vid användning av öppen kirurgi.

I Finland används operationsrobotar bl.a. inom urologi, lungkirurgi, hjärtkirurgi och gynekologi.  I den aktuella undersökningen låg fokus på urologiska operationer, speciellt prostatacancerkirurgi.

Roboten blir osynlig

– Vi märkte att det var överraskande sällan som operationsteamet behövde fästa uppmärksamhet vid robotens funktion, trots att det är fråga om en invecklad apparatur, säger Seppänen.

– Roboten blir under operationen på sätt och vis osynlig. Med tanke på patientsäkerheten är detta helt nödvändigt, för att kirurgen ska kunna koncentrera sig på själva operationen.

Användning av operationsrobotar kräver mycket förarbete, både från operationsteamets och sjukhusets sida. Företaget som tillverkar roboten har dessutom sin egen utbildning och ordnar med underhåll och övervakning.

– Arbetsfördelningen kräver noggrann planering och färdigheten måste hållas ajour, påpekar Seppänen.

Videofilmning av operationer ger ökad insikt och bättre förståelse av det egna arbetet

I projektet utvecklades en videobaserad metod för genomgång och analys av operationsarbetet.

– Kirurgerna diskuterade och gick igenom utmanade situationer under operationen med hjälp av videon, som roboten hade filmat, förklarar forskare Marika Schaupp vid Arbetshälsoinstitutet.

– Operationsteamets medlemmar lärde sig att förstå sitt eget och andras arbete på ett nytt sätt.

Metoden kan användas på många andra arbeten som är lätta att dokumentera på videofilm. Användning av video blir allt vanligare, varför en anställd inte längre behöver vara fysiskt närvarande vid genomgången.

I WOBLE-projektet undersöktes robotassisterad kirurgi, i första hand vid urologi, speciellt robotassisterad prostatacancerkirurgi. Operationerna videofilmades och analyserades i efterhand, vilket skapade en ny typ av lärande om det egna arbetet. Forskningsstudiens röda tråd var begreppet tolkande arbetsmetod, som innebär att arbetsmetoderna utformas utifrån en helhetsuppfattning om arbetets allmänna och situationsbundna mål och utmaningar.

Forskningsprojektet WOBLE (WOrk-Based LEarning) genomfördes av Arbetshälsoinstitutet och Teknologiska forskningscentralen VTT i samarbete med Tammerfors universitetssjukhus. Projektet ingick i Finlands Akademis program Lärande och kunnande i framtiden (TULOS) och finansierades av Arbetarskyddsfonden.

Forskningsrapport: Tulkitseva työtapa ja sen tukeminen. Videoavusteinen keskustelumenetelmä robottikirurgiassa. Arbetshälsoinstitutet 2017. www.julkari.fi

http://www.julkari.fi/handle/10024/135212

Mer information:

äldre forskare Laura Seppänen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 8514752, laura.seppänen[at]ttl.fi

forskare Marika Schaupp, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 8200340, marika.schaupp[at]ttl.fi

specialforskare Mikael Wahlström, VTT, tfn. 040 670 3649, mikael.wahlstrom[at]vtt.fi

biträdande överläkare, Jarno Riikonen, Birkalands sjukvårdsdistrikt, tfn. 03 311 69365, jarno.riikonen[at]pshp.fi

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, koordinator
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Taggar:

Om oss

Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Prenumerera

Media

Media

Citat

Det tar lång tid att lära sig operera med robotassistens och för att upprätthålla färdigheten krävs det att man opererar ofta. Eftersom kirurgiska robotar är dyra, är operationerna koncentrerade till ett fåtal sjukhus
forskare Laura Seppänen, Arbetshälsoinstitutet
Vi märkte att det var överraskande sällan som operationsteamet behövde fästa uppmärksamhet vid robotens funktion, trots att det är fråga om en invecklad apparatur
forskare Laura Seppänen, Arbetshälsoinstitutet
Operationsteamets medlemmar lärde sig att förstå sitt eget och andras arbete på ett nytt sätt
forskare Marika Schaupp, Arbetshälsoinstitutet