Arbetstagare som omformar sitt arbete mår bättre
Arbetshälsodagarna 12-13.9.2017, Pressmeddelande 42/2017, Fritt för publicering 12.9.2017 kl. 11.30
Nya forskningsresultat från Arbetshälsoinstitutet och Universitetet i Utrecht visar att omformning av arbetet främjar känslan av arbetsengagemang och skyddar mot arbetsutmattning. Att omforma sitt arbete innebär att anpassa det så att det motsvarar ens egna behov, styrkor och värderingar. Traditionellt har utvecklingen av arbetslivet baserat sig på toppstyrning.
– Arbetsomformning (job crafting) innebär att arbetstagarna på eget initiativ söker utöka de resurser de behöver i sitt arbete: t.ex. utvecklingsmöjligheter, feedback från chefen eller stöd från arbetskamraterna, säger docent Jari Hakanen, forskarprofessor vid Arbetshälsoinstitutet.
– Arbetsomformning innebär också att på eget initiativ söka nya utmaningar i arbetet, t.ex. genom att ta itu med nya och inspirerande projekt.
Den här typen av arbetsomformning gör arbetet mera meningsfullt, stärker arbetsengagemanget och sporrar till goda prestationer. Om arbetsomformningen innebär att man undviker negativa påfrestningar (t.ex. besvärliga interaktionssituationer) kan det däremot öka risken för arbetsutmattning.
Arbetsomformning lönar sig, trots tidspress och krävande arbetsuppgifter
Påfrestande arbete ökar risken för arbetsutmattning och minskat arbetsengagemang. Arbetet kan vara fysiskt påfrestande eller utföras under stark tidspress, eller t.ex. innebära kundsituationer som är känslomässigt påfrestande.
Forskning som utförts av Arbetshälsoinstitutet och Universitetet i Utrecht visar att arbetsomformning lönar sig också i påfrestande situationer.
– Hos arbetstagare som trots hög arbetspåfrestning strävade efter att omforma sitt arbete låg arbetsvälbefinnandet på samma nivå som hos arbetstagare med låg arbetspåfrestning.
– Hos dem som bara i liten utsträckning sökte nya resurser och utmaningar i arbetet såg man däremot en tydlig nedgång i välbefinnandet, säger Hakanen.
Vid arbetsklimatutredningar lönar det sig att främja arbetsengagemanget – inte arbetstillfredsställelsen
I en uppföljningsstudie undersökte man hur olika typer av arbetsvälbefinnande – arbetsengagemang, arbetsutmattning, arbetsnarkomani och arbetstillfredsställelse – predicerar olika sätt att omforma sitt arbete.
– De som var engagerade i sitt arbete omformade det för att skaffa sig nya resurser och utmaningar, men inte för att undvika svåra situationer. När man är engagerad i sitt arbete har man tillräckligt med energi för att hantera också besvärliga situationer.
– Arbetstillfredsställelse var däremot inte en faktor som predicerade för arbetsomformning av det ena eller andra slaget.
Inom olika organisationer används arbetsklimatutredningar traditionellt för bedömning av personalens arbetstillfredsställelse. Enligt den aktuella studien är detta dock inte någon bra indikator för initiativkraft och framtidsorientering, säger Hakanen.
De som led av arbetsutmattning hade inte resurser att satsa på lärande och utveckling i arbetet. Däremot undvek de besvärliga situationer och påfrestningar. De hade svårt att klara krävande arbetsuppgifter och hade ofta en känsla av att inte räcka till.
Också arbetsnarkomaner ville utveckla sig själva och söka nya utmaningar. Arbetsnarkomaner försöker omforma sitt arbete, trots att de saknar resurser för det, vilket kan ofta leda till arbetsutmattning.
– Den gamla föreställningen om att ”man måste ha brunnit för en sak för att kunna bli utbränd” visade sig i denna studie vara felaktig, säger Hakanen.
Arbetsengagemang och arbetsomformning är den bästa möjliga kombinationen ur organisationens synpunkt
De arbetstagare som var engagerade i sitt arbete var fortsatt intresserade av att omforma det under hela den fyra år långa uppföljningstiden. Att arbetsengagemang verkar vara ett relativt bestående tillstånd kan möjligen förklaras av att engagerade arbetstagare satsar på att omforma sitt arbete och därför lyckas bevara sitt engagemang.
– Den snabba förändringstakten och osäkerheten i arbetslivet har satt arbetstagarnas initiativkraft och yrkesstolthet på hårda prov, säger Hakanen.
– För att allt fler ska få en chans att uppleva arbetsengagemang och vilja omforma sitt arbete, är det viktigt att ledningen satsar på välbefinnande och främjar de anställdas resurser och initiativkraft.
Undersökningarna genomfördes av Arbetshälsoinstitutet och Universitet i Utrecht i samarbete med Finlands Tandläkarförbund. Den första undersökningen var en enkätstudie som omfattade 470 tandläkare. Den andra undersökningen var en fyraårig uppföljningsstudie (2010–2014), i vilken 1 877 tandläkare medverkade.
Forskningen finansierades av Arbetarskyddsfonden och Finlands Tandläkarförbund.
Mer information: forskarprofessor Jari Hakanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 562 5433, jari.hakanen[at]ttl.fi Twitter: @jari_hakanen
Forskningsartiklar:
Arbetsengagemang och arbetsomformning webbsidor (www.ttl.fi), på finska
Testa ditt arbetsengagemang!, på finska
BILAGA 1: Begreppsdefinitioner och diagram över olika typer av arbetsvälbefinnande
Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Tiina Kaksonen, koordinator
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Arbetshälsoinstitutet har cirka 700 anställda.
Taggar:
