Epoxiallergi kan förebyggas med hjälp av omsorgsfulla hudskyddsåtgärder

Arbetshälsoinstitutet informerar 27.2.2017

Epoxiföreningar är idag en av de vanligaste arbetsrelaterade orsakerna till allergiskt kontakteksem. Inom industrisektorn är förekomsten av epoxieksem störst i byggbranschen. Trygga arbetsmetoder och omsorgsfulla hudskyddsåtgärder är av största vikt vid beläggningsarbeten i byggnader och kräver bra handledning på arbetsplatsen. Detta framgår av Arbetshälsoinstitutets forskningsrapport om förekomst och förebyggande av expoxirelaterade yrkeshudsjukdomar i byggbranschen.

Epoxiföreningar är kraftigt hudsensibiliserande kemikalier som används bl.a. i limmer och färger av tvåkomponentstyp. I byggbranschen används epoxiprodukter t.ex. vid golvbeläggningsarbeten och vid reparation och fogning av betong och plattor.

– Infodring av gamla avloppsrör har under de senaste åren orsakat ett ökat antal fall av yrkeshudsjukdom, säger specialexpert Katri Suuronen vid Arbetshälsoinstitutet.

Epoxirelaterade allergiska kontakteksem ger ofta så svåra symtom att de arbetstagare som drabbats inte längre kan hantera epoxiprodukter, utan blir tvungna att byta yrke.

Allergiserande ämnen, riskyrken och skyddsåtgärder

I Arbetshälsoinstitutets forskningsprojekt utredde man vilka ämnen som framkallar epoxiallergi, vilka yrken som medför risk för exponering och olika sätt att skydda sig mot epoxikemikalier. Undersökningen baserade sig på Arbetshälsoinstitutets patientmaterial samt mätningar och observationsdata på beläggningsarbetsplatser.  I projektet sammanställde man också information om lämpliga skyddshandskar vid epoxiarbeten, gjorde genomsläpplighetstester på olika skyddshandskmaterial och provade olika sätt att tvätta bort ohärdad epoxi från huden. Projektet genomfördes under åren 2013–2016.

För att skydda huden krävs kemikalieskyddshandskar och flera lager med engångshandskar

Patienterna i Arbetshälsoinstitutets undersökning hade alla eksem på händerna, och mer än hälften hade också eksem i ansiktet. I forskningsprojektet utarbetade man nya diagnostiska anvisningar för hudtestning av patienter som hanterar epoxiföreningar. I samband med arbetsplatsbesök konstaterade man att epoxiföreningar spred sig från beläggningsobjektet till arbetskläder, arbetsredskap och närliggande ytor, vilket ökade risken för oavsiktlig hudkontakt.

Arbetstagarna använde vanligen läder-textilhandskar, som lätt släpper igenom beläggningskemikalier och på så sätt ökar risken för exponering.

– Ett effektivt sätt att skydda huden var att använda långa kemikalieskyddshandskar i kombination med flera lager av engångshandskar som togs av efter hand: på så sätt undvek man också att sprida kemikalierna, säger Suuronen.

Vid epoxibeläggningsarbeten är det inte alltid nödvändigt att använda  andningsskydd, men fläktassisterade andningsskydd med ansiktsmask och filter upplevdes som bekväma att använda. De skyddar även ansiktet och ögonen mot kemikaliestänk.

Arbetshälsoinstitutets anvisningar främjar säkerheten vid epoxiarbeten

Undersökningsresultaten lades till grund för Epoxipärmen – en handbok om kemikaliesäkerhet i beläggningsarbeten – utgiven 2015.  Epoxipärmen innehåller enkla anvisningar om bl.a. riskbedömning, hudskydd, inskolning av arbetstagare och hälsouppföljning.  I vår ges Epoxipärmen ut också på svenska och engelska. Därtill har Arbetshälsoinstitutet publicerat modellösningar för skyddsåtgärder och säkra arbetsmetoder vid renovering av avloppsrör och andra beläggningsarbeten i byggbranschen. Anvisningarna gör det möjligt att arbeta med epoxiprodukter på ett säkert sätt, som innebär att man undviker hudexponering. Arbetshälsoinstitutet hoppas att byggbranschen ska bli uppmärksam på risken för epoxirelaterade hudeksem och att Epoxipärmen och modellösningarna ska börja användas vid yrkeskolor och på alla arbetsplatser där man utför beläggningsarbeten.  

Mer information:

Specialexpert Katri Suuronen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2576, katri.suuronen[at]ttl.fi

TTL® Skyddsexpert, specialarbetshygieniker Erja Mäkelä, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2595, erja.makela[at]ttl.fi

• Epoksit rakennusalalla – ammatti-ihotautien ehkäisy (Epoxikemikalier i byggbranschen – hur man förebygger yrkesrelaterade hudsjukdomar). Slutrapporten, https://www.julkari.fi/handle/10024/131419
• Epoksikansio – kemikaaliturvallisuus rakennuspinnoitustyössä (Epoxipärmen – kemikaliesäkerheten vid beläggningsarbeten i byggnader), www.ttl.fi/epoksikansio
• Malliratkaisu ”Pinnoita turvallisesti epokseilla, uretaaneilla, akrylaateilla ja lujitemuoveilla” (Modellösningen ”Säker beläggning med epoxikemikalier, uretaner, akrylater och härdplaster") www.ttl.fi/malliratkaisut, kemikaaliturvallisuus
• Malliratkaisu ”Henkilönsuojaimet saneerattaessa viemäreitä epokseilla ja uretaaneilla” (Modellösningen ”Personskydd vid reparation av avloppsledningar med hjälp av epoxikemikalier och uretaner) www.ttl.fi/malliratkaisut, rakentaminen ja saneeraus
• Arbetarskyddsfondens pressmeddelande: http://www.tsr.fi/valmiit-hankkeet/hanke?h=113061&n=tiedote

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, koordinator, kommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 50 364 3158

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 560 anställda.

Taggar: