Företagshälsovårdens kvalitet kan förbättras

Report this content

Arbetshälsodagarna 11.–12.9.2019, Tammerfors Mäss- och Sportcentrum (TESC), Press meddelande 30/2018, fritt för publicering 11.9.2018 klo 8:00

Även om förutsättningarna för högkvalitativ företagshälsovård är nöjaktiga eller ännu bättre i de flesta av företagshälsovårdsenheterna, finns det fortfarande stora skillnader i kvaliteten. Bland de enheter som deltog i Arbetshälsoinstitutets kvalitetsenkät våren 2018 var det bara en enda som uppnådde utmärkt kvalitet. Det finns alltjämt stora skillnader mellan tjänsteproducenterna inom företagshälsovården, t.ex. vad gäller tidsanvändningen på företagshälsovårdssamarbete och arbetsplatsutredningar.

– Trots att det nya kvalitetssystemet som bygger på god företagshälsovårdspraxis infördes redan 2014, finns det fortfarande behov av att förbättra företagshälsovårdens verksamhet och samarbetet med arbetsplatserna. Det är också viktigt att arbeta för att minska skillnaderna i kvalitet mellan olika företagshälsovårdsenheter. Bland annat behövs det fler specialistläkare i företagshälsovård och fler sakkunniga inom det sociala området med behörighet i företagshälsovård, säger överläkare Timo Leino vid Arbetshälsoinstitutet.

– Också företagshälsovårdens informationssystem behöver utvecklas. Planeringen, uppföljningen och utvärderingen av företagens företagshälsovårdsverksamhet bör förbättras och tidsanvändningen bör följas. Företagen är intresserade av att utveckla kvaliteten, och företagshälsovårdsenheterna är villiga att satsa på bättre kvalitet, vilket givetvis är en utmärkt sak, understryker Leino.

Arbetshälsoinstitutets kvalitetsenkät våren 2018 gällde kvaliteten på företagshälsovården år 2017. Enkäten skickades till de 233 företagshälsovårdsenheter som är medlemmar av Företagshälsovårdens kvalitetsnätverk. Den besvarades av 158 enheter, vilket ger en svarsprocent på 68 procent. Enheterna har möjlighet att jämföra sina egna resultat med avidentifierade resultat för samtliga enheter som svarade på enkäten. Koncerner som erbjuder företagshälsovårdstjänster kan jämföra resultaten för olika enheter inom koncernen.

Brister i personalens behörighet

Enligt enkäten står specialistläkare i företagshälsovård för bara en dryg tredjedel av den totala läkararbetstiden inom företagshälsovården, trots att lagen föreskriver om en högre andel. Av den totala läkararbetstiden utfördes 20,7 procent av läkare som genomgick specialisering i företagshälsovård, och 11,7 procent av läkare utan någon som helst utbildning i företagshälsovård. 

När det gäller företagshälsovårdare, företagsfysioterapeuter och arbetshälsopsykologer utförs det mesta av arbetet av yrkespersoner och sakkunniga som har fullgjort eller håller på att fullgöra behörighetsutbildning i företagshälsovård. Många enheter har inga sakkunniga på det sociala området.

Vid 60 procent av enheterna utförs mer sjukvård än arbete av förebyggande natur. I fortsättningen bör man lägga ytterligare vikt vid det förebyggande arbetet.

Gruppbaserade interventioner fungerar bra, men används sällan

Företagshälsovårdsledda gruppinterventioner genomförs sällan, trots att de i många undersökningar har visat sig vara effektiva när det gäller att påverka arbetstagarnas hälsa och arbetsförmåga.

– En delorsak kan vara Folkpensionsanstaltens ersättningspraxis, som för närvarande inte stöder gruppinterventioner. Det finns skäl att införa en flexiblare ersättningspraxis, så att också gruppinterventioner ska kunna genomföras som ersättningsgill företagshälsovårdsverksamhet. Företagshälsovårdens förebyggande arbete bör utvecklas och dess betydelse stärkas, understryker Leino.

Personkunderna är nöjda – organisationskundernas nöjdhet borde mätas bättre

Mindre än hälften av de företagshälsovårdsenheter som besvarade enkäten hade mätt organisationskundernas nöjdhet, och ungefär hälften hade mätt personkundernas nöjdhet. Andelen kunder som är mycket nöjda med företagshälsovårdens verksamhet som helhet betraktat är mindre bland organisationskunder än bland personkunder. Av företagshälsovårdsenheterna uppgav 70 % att mer än hälften av de personkunder som hade besvarat enkäten var mycket nöjda med företagshälsovårdens verksamhet som helhet betraktat.

– Företagshälsovårdsenheterna bör utvidga den arbetsplatsinriktade verksamheten och samarbetet och gå aktivare in för att mäta kundnöjdheten bland sina organisationskunder, konstaterar specialexpert Susanna Syynimaa vid Arbetshälsoinstitutet.

För att uppmuntra företagshälsovårdsenheterna att höja kvaliteten på sin verksamhet delar Arbetshälsoinstitutet årligen ut ett kvalitetspris för god företagshälsovård. Vinnaren av 2018 års kvalitetspris kungörs på Arbetshälsodagarna den 11 september kl. 14.30.

 

Mer information:

Överläkare, ordföranden för Företagshälsovårdens kvalitetsnätverk Timo Leino, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 825 1894, timo.leino@ttl.fi

Specialexpert Susanna Syynimaa, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2250, susanna.syynimaa@ttl.fi

Rapport över Kvalitetsenkäten och nivåklassificeringen för företagshälsovården 2017 (på finska)

Företagshälsovårdens Kvalitetsportal

Arbetshälsodagarna www.ttl.fi/tyoterveyspaivat (på finska)

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, expert
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 560 anställda.

Media

Media

Citat

Trots att det nya kvalitetssystemet som bygger på god företagshälsovårdspraxis infördes redan 2014, finns det fortfarande behov av att förbättra företagshälsovårdens verksamhet och samarbetet med arbetsplatserna. Det är också viktigt att arbeta för att minska skillnaderna i kvalitet mellan olika företagshälsovårdsenheter. Bland annat behövs det fler specialistläkare i företagshälsovård och fler sakkunniga inom det sociala området med behörighet i företagshälsovård
överläkare Timo Leino, Arbetshälsoinstitutet
Också företagshälsovårdens informationssystem behöver utvecklas. Planeringen, uppföljningen och utvärderingen av företagens företagshälsovårdsverksamhet bör förbättras och tidsanvändningen bör följas. Företagen är intresserade av att utveckla kvaliteten, och företagshälsovårdsenheterna är villiga att satsa på bättre kvalitet, vilket givetvis är en utmärkt sak
överläkare Timo Leino, Arbetshälsoinstitutet
En delorsak kan vara Folkpensionsanstaltens ersättningspraxis, som för närvarande inte stöder gruppinterventioner. Det finns skäl att införa en flexiblare ersättningspraxis, så att också gruppinterventioner ska kunna genomföras som ersättningsgill företagshälsovårdsverksamhet. Företagshälsovårdens förebyggande arbete bör utvecklas och dess betydelse stärkas
överläkare Timo Leino, Arbetshälsoinstitutet
Företagshälsovårdsenheterna bör utvidga den arbetsplatsinriktade verksamheten och samarbetet och gå aktivare in för att mäta kundnöjdheten bland sina organisationskunder
Specialexpert Susanna Syynimaa, Arbetshälsoinstitutet