Arbetslivets omvandling kräver större teknologiska färdigheter
Arbetshälsodagarna 12.-13.9.2017, Pressmeddelande 40/2017, Helsingfors Mässcentrum, Fritt för publicering 12.9.2017 kl. 11.30
Arbetslivet genomgår en genomgripande omvandling, där digitaliseringen och globaliseringen påverkar arbetsmetoderna, arbetsstrukturerna och alla som arbetar. Ovissheten om framtiden oroar både beslutsfattare och arbetstagare. Om vi vill ha fortsatt framgång i arbetslivet, måste vi våga utveckla våra digitala färdigheter och se förändringen som en möjlighet. De teknologiska färdigheterna borde vara en del av våra medborgarfärdigheter, säger Arbetshälsoinstitutets generaldirektör Antti Koivula på Arbetshälsodagen 12.9.2017.
– Vi måste veta hur teknologin fungerar för att kunna ställa krav på de datasystem vi köper.
– Alla behöver inte kunna programmera. Men det är lättare att genomföra förändringar, om man förbereder sig på att ens arbete kommer att förändras och utvecklar sitt kunnande om hur datasystemen fungerar. Man bör aktivt försöka påverka förändringen, och inte bara anpassa sig till den, påpekar Koivula.
Också skolorna har en viktig uppgift när det gäller att förbättra medborgarnas digitala färdigheter. Även om majoriteten av dagens ungdom är uppvuxen med mobiltelefon, är det inte sagt att detta räcker till i arbetslivet.
– Bristande digitala färdigheter får inte leda till marginalisering, säger Koivula.
För organisationernas ledning och för utvecklare av digitala lösningar är det viktigt att tänka på slutanvändaren, människan. Datasystemens uppgift är att öka produktiviteten, inte att ge användarna gråa hår. Till exempel i samband med vårdreformen är det viktigt att den information som finns samlad inom flera olika datasystem kan fås att tjäna kunden och vårdpersonalen.
En bra arbetsplats är inspirerande och rättvis, anser ungdomen
Vad tänker våra ungdomar om sin framtid i arbetslivet? Arbetshälsoinstitutet anställde i somras 60 sommarpraktikanter – antalet sökande var mer än 600. När vi frågade dem vad de själva anser vara utmärkande för en bra arbetsplats, gav de högsta prioritet åt sådana egenskaper i arbetsgemenskapen som gott arbetsklimat och jämlikt bemötande.
Andra viktiga egenskaper var flexibilitet och en trevlig – gärna internationell – arbetsmiljö. De ansåg det också vara viktigt att kunna förena arbetet med det övriga livet.
Sätt förtroendekapitalet i arbete
Vad arbetslivets omvandling i slutändan leder till får framtiden utvisa. Det viktiga är att vi har en gemensam målsättning och beredskap att klara förändringar. Vi får inte slösa bort det förtroendekapital som under långa tider har varit en av grundstenarna i det finländska välståndsbygget.
Mer information:
generaldirektör Antti Koivula, Arbetshälsoinstitutet, 030 474 2340, twitter @senatorantti, antti.koivula[at]ttl.fi
Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551
Tiina Kaksonen, koordinator
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.
Taggar:
