Upplevelserna av coronatiden polariserades inom servicebranschen – uppskattningen ökade men en del saknade stöd

Coronapandemin har lett till både positiva och negativa effekter på arbetet inom servicebranschen, berättar enkätundersökningen Arbetshälsa och kompetens inom servicebranscherna. Upplevelserna har polariserats kraftigt inom branschen, där man både har gjort närarbete och å andra sidan upplevt många permitteringar. En betydande del av arbetstagarna inom servicebranschen till exempel rapporterade att stödet från chefer och arbetskamrater minskade under coronatiden. Majoriteten rapporter dock inte om en minskning. Som en arbetsseger under coronatiden kan man skåda lärandet av nya arbetsmetoder och den ökade uppskattningen från både arbetsgivare och kunder. Cirka en tredjedel av de som besvarade enkäten meddelade att arbetsmängden har ökat och antalet pauser minskat. Enkätundersökningen genomfördes av Arbetshälsoinstitutet och besvarades under maj av cirka 3 000 medlemmar i Servicefacket PAM rf.

Coronapandemin ledde till både positiva och negativa effekter på arbetet inom servicebranschen, berättar den av Arbetshälsoinstitutet genomförda enkätundersökningen Arbetshälsa och kompetens inom servicebranscherna. De som besvarade enkäten arbetade inom handelsbranschen, hotell- och restaurangbranschen, fastighetsservicebranschen, bevakningsbranschen och andra servicebranscher. 

Drygt en tredjedel av alla som besvarade enkäten (36 procent) var rädda om sin hälsa under coronatiden. Vanligast var rädslan inom handelsbranschen (43 procent). Knappt en tredjedel av svarsgivarna ansåg att arbetsmängden hade ökat. Dessutom rapporterade 35 procent att de haft färre pauser än tidigare.

Upplevelserna av mängden stöd från chefer och arbetskamrater varierade. Cirka en femtedel ansåg att arbetskamraterna inte stöder dem lika mycket som tidigare, men över hälften av de som svarade på enkäten var inte av samma åsikt om påståendet. Cirka var fjärde svarsgivare rapporterade att de får mindre stöd från sin chef, men över en tredjedel berättade inte om att stödet har minskat.

– Servicebranscherna fördelades kraftigt på grund av corona. Inom hotell- och restaurangbranschen permitterades 75 procent av arbetstagarna och var utan arbete. För en del var arbetskamraterna och chefen inte längre en del av vardagen, vilket kan vara orsaken till upplevelserna om minskat stöd, säger PAM:s arbetsmiljöexpert Merja Vihersalo.

Närarbetare befann sig i en ny situation

Inom servicebranscherna har största delen av arbetsuppgifterna förutsatt närvaro även under coronatiden.

Jämfört med tidigare undersökningar ser det ut som att en del av de positiva ändringar som coronapandemin föranlett var tydligare inom servicebranschen än i närarbete i genomsnitt (Miten Suomi voi?-undersökningen från 2021 som referenspunkt). Till exempel blev självständigt beslutsfattande i anknytning till arbetet och lärandet av bättre arbetsmetoder vanligare hos arbetstagare inom servicebranschen.

– Till exempel arbetade anställda inom handeln och fastighetsservicen i brådska och en ny situation. Det var nödvändigt att lita på deras färdigheter att fatta beslut om sitt eget arbete, och arbetstagarna klarade av att skapa nya verksamhetssätt. Jag är stolt över alla vardagshjältar inom PAM, säger Merja Vihersalo från PAM.

– Att servicebranschens arbetstagare och arbetsplatser har lärt sig bättre arbetsmetoder under coronatiden är något som man måste beundra. Att antalet pauser och stödet från chefer och arbetskamrater har minskat är däremot oroväckande erfarenheter, säger specialforskare Sara Lindström från Arbetshälsoinstitutet.

Upplevelsen av en bra arbetsförmåga var förknippad med coronapandemins positiva effekter

Var tredje av de som svarade på enkäten hade permitterats antingen på heltid eller deltid. Inom hotell- och restaurangbranschen var antalet permitterade störst (75 procent), och var tionde hade övergått till deltidsarbete inom branschen.

Övergång till deltidsarbete eller permittering på grund av corona var inte förknippat med den upplevda arbetsförmågan.

– För att även i fortsättningen undvika negativa effekter på arbetsförmågan skulle jag på arbetsplatserna fästa uppmärksamhet vid hälsofrämjande ledarskap. Chefernas stöd till arbetstagare är viktigt särskilt i förändringssituationer, såsom i arbetslivet efter coronapandemin, säger äldre sakkunnig Irmeli Pehkonen från Arbetshälsoinstitutet.

Av alla som besvarade undersökningen upplevde 70 procent att deras arbetsförmåga är bra (8–10, på skalan 0–10). Antalet anställda som ansåg sin arbetsförmåga vara bra var störst inom hotell- och restaurangbranschen (75 procent) och minst inom fastighetsservicebranschen (65 procent). Arbetstagare som ansåg sin arbetsförmåga vara bra rapporterade oftast om positiva effekter av coronan, såsom fler erfarenheter av uppskattning och lärande av bättre arbetsmetoder.

Arbetets självständighet, uppskattning och bättre arbetsmetoder förstärktes under coronatiden särskilt inom fastighetsservicebranschen

Av de yrkespersoner inom servicebranschen som besvarade enkäten upplevde drygt 40 procent att de hade kunnat fatta beslut om sitt arbete mer självständigt än tidigare. Drygt en tredjedel ansåg att de hade lärt sig bättre arbetsmetoder, vilket var synligt särskilt inom fastighetsservicebranschen.

Enligt enkäten ansåg 29 procent av alla yrkespersoner inom servicebranschen att de uppskattades mer av kunder och 25 procent att de uppskattades mer av arbetsgivaren under coronatiden. Arbetstagarna inom fastighetsservicebranschen upplevde att kundernas uppskattning hade ökat mest (35 procent).

– Man har lagt märke till betydelsen av professionell städning under coronakrisen. Enligt en ny ekonomisk översikt av fastighetsbranschen anses lokalernas sundhet och säkerhet bli allt viktigare faktorer, och lokalernas rymlighet, ventilation och hygien kommer att beaktas i allt större grad till följd av pandemin. Detta har säkert en positiv inverkan på städtjänsternas och hela fastighetsservicebranschens ökande uppskattning, säger näringspolitiska experten Tiia Brax från Fastighetsarbetsgivarna rf.

Kunskaper och verksamhetssätt som stöder förnyelseförmågan var allmänna särskilt inom hotell- och restaurangbranschen

Arbetstagare inom servicebranschen upplevde att man på arbetsplatsen uppskattade allas kompetens och yrkeskunskap (54 procent), identifierade styrkorna i arbetstagarnas nuvarande kompetens (57 procent) och uppmuntrade arbetstagarna att använda sina egna styrkor i arbetet (48 procent).

Av de som besvarade enkäten rapporterade 63 procent att samarbete uppmuntrades på arbetsplatsen. Andelen var störst inom hotell- och restaurangbranschen (71 procent) och minst inom bevakningsbranschen (42 procent).

– När målet är att reformera verksamheten och anpassa sig till tiden efter coronapandemin behövs det uttryckligen uppskattning av kompetens och utveckling i samarbete, säger Sara Lindström från Arbetshälsoinstitutet.

Svarsgivarnas bedömning av kunskaper och verksamhetssätt som stöder förnyelseförmågan var högst inom hotell- och restaurangbranschen.

– Inom hotell- och restaurangbranschen har man varit tvungen att komma på nya verksamhetssätt mitt i den kris som corona orsakat och de begränsningar som gäller branschen. Enkätens resultat visar att reformer inom branschens företag är möjliga även i svåra situationer. Samarbete mellan arbetsgivare och arbetstagare uppskattas, och problem kan lösas i bra samarbete med en kompetent personal, säger jurist Janne Kiiskinen från Turism och Restaurangförbundet MaRa rf.

Enkäten Arbetshälsa och kompetens inom servicebranscherna

  • Enkäten Arbetshälsa och kompetens inom servicebranscherna genomfördes under maj 2021.
  • Enkäten besvarades av medlemmar i Servicefacket PAM rf. Materialet innehåller både sysselsatta och permitterade, men inga arbetslösa arbetstagare.
  • Enkäten besvarades av cirka 3 000 arbetstagare, av vilka 43 procent arbetade inom handelsbranschen, 26 procent inom hotell- och restaurangbranschen, 11 procent inom fastighetsservicebranschen, 5 procent inom bevakningsbranschen och 16 procent inom andra servicebranscher.
  • Mer information om projektet (på finska): Työhyvinvointia ja osaamista palvelualoilla (2021-2023) - Työterveyslaitos (ttl.fi)
  • Undersökningen genomfördes av Arbetshälsoinstitutet, och dess huvudsakliga finansiär var Arbetarskyddsfonden.

Ytterligare information

  • Sara Lindström, specialforskare, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 4521, sara.lindstrom@ttl.fi
  • Merja Vihersalo, arbetsmiljöexpert, Servicefacket PAM rf, 040 532 4319, merja.vihersalo@pam.fi
  • Tiia Brax, näringspolitisk expert, Fastighetsarbetsgivarna rf, 040 768 5815, tiia.brax@kiinteistotyonantajat.fi
  • Janne Kiiskinen, jurist, Turism och Restaurangförbundet MaRa rf, tfn 09 6220 2084, janne.kiiskinen@mara.fi

Mediatjänster

Päivi Lehtomurto, specialexpert inom mediekommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn +358 50 4156 309
paivi.lehtomurto@ttl.fi

Juha Hietanen, specialexpert inom mediekommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn +358 50 477 32 67
juha.hietanen@ttl.fi

Arbetshälsoinstitutets materialbank

Må bra av jobbet

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda. ttl.fi

Prenumerera

Citat

När målet är att reformera verksamheten och anpassa sig till tiden efter coronapandemin behövs det uttryckligen uppskattning av kompetens och utveckling i samarbete.
Sara Lindström