Undersökning: Digitaliseringen ökar kompetenskraven och hotar att skapa digitala klyftor

Pressmeddelande 20/2020, Får publiceras 19.5.2020 kl. 10

93 procent av löntagarna använder redan digitala verktyg i sitt arbete. Användningssätten och antalet applikationer varierar emellertid mycket. Mest intensivt används digitala verktyg av högt skolade tjänstemän. Mest rutinmässig är användningen hos personer i arbetstagarställning som har fått utbildning på andra stadiet eller grundskolestadiet. I Finland verkar det emellertid inte ha skett en liknande polarisering av yrkesstrukturen som till exempel i USA, visar Arbetshälsoinstitutets undersökningar.

– Trots att omfattningen av användningen av digitala verktyg och användningssätten varierar stort och skapar ojämlikhet, dvs. s.k. digitala klyftor bland löntagarna, är löntagarnas erfarenheter av användningen av digitala verktyg i arbetet som helhet jämfört positiva, säger forskningsprofessor Tuomo Alasoini vid Arbetshälsoinstitutet.– I Finland och i övriga Norden – bortsett från Danmark – tycks det inte ha skett en liknande polarisering av yrkesstrukturen i yrken som kräver hög eller låg kompetens såsom till exempel i USA. Detta har sannolikt påverkats av de nordiska utbildnings- och arbetsmarknadssystemen.

– Även i fortsättningen måste man säkerställa förutsättningarna för positiv utveckling, när digitaliseringen avancerar i takt med artificiell intelligens och intelligent robotik, betonar Antti Koivula, generaldirektör för Arbetshälsoinstitutet. 

Digitaliseringens effekter har undersökts i två olika projekt. I undersökningen Digitalisaatio kaikkien kaveriksi (”Digitaliseringen som allas vän”) reder man ut skillnader i löntagarnas användning av digitala verktyg och deras kompetens i Finland. I den nordiska undersökningen Työn tulevaisuus (”Arbetets framtid”) har man däremot jämfört förändringar i yrkesstrukturen i Finland, Sverige, Norge och Danmark.

20 procent av personerna i arbetstagarställning använder inte digitala verktyg i sitt arbete

Nästan alla tjänstemän använder något slags digitalt verktyg i sitt arbete. Däremot använder drygt en femtedel av personerna i arbetstagarställning fortfarande inte digitala verktyg i sitt arbete. Användningen är lägre bland yngre (15–24-åringar) och äldre (över 55-åringar) arbetstagare. Typiska yrkesgrupper där man inte ännu använder digitala verktyg i arbetet är byggnadsarbetare, industrins processarbetare samt städare, hemhjälpare och assisterande köks- och restaurangbiträden.

Som användare av digitala verktyg delas löntagarna upp i grupper som tydligt skiljer sig från varandra. De som använder digitala verktyg mest intensivt i sitt arbete är vanligtvis högt utbildade, de har bra digitala kunskaper och de upplever att användningen har ökat deras möjligheter till kreativitet. Många speciellt medelålders arbetstagare upplever emellertid att den teknologiska förändringen sätter stor press på kompetensen och att problem i systemen ofta gör arbetet långsamt.

Många som använder digitala verktyg mer rutinmässigt har en utbildning på andra stadiet eller grundskolestadiet och de använder ofta bara en eller två applikationer. De ser den digitala teknologins inverkan i sitt arbete i mindre utsträckning än andra och upplever att de får tillräckligt med stöd i användningen av datasystemen.

En tredje tydligt framträdande grupp använder digitala verktyg ganska mycket i sitt arbete, men de upplever inte att deras kompetens är bra. De är oroade över att lära sig digital kompetens och upplever att deras bristande kompetens gör arbetet långsamt. I gruppen finns löntagare med olika bakgrund, vars tydligaste gemensamma nämnare är hög ålder. De upplever att digital teknik har gjort arbetet mer belastande.

– I Digitalisaatio kaiken kaveriksi-undersökningens fortsättningsanalys tar vi upp speciellt denna tredje grupps behov och arbetsplatsernas bra lösningar för gruppen, säger Alasoini.
Läs mer om projektets resultat i bilaga 1.

Yrkesstrukturen i Norden har förändrats mot en riktning som betonar hög kompetens

De senaste åren har man pratat om polariseringen av yrkesstrukturen som orsakats av digitaliseringen, där antalet yrken som kräver hög och låg kompetens ökar och yrken som kräver medelhög kompetens minskar.

I det nordiska projektet hittades inga tecken på polarisering av yrkesstrukturen åren 2002–16. Antalet yrken som kräver hög kompetens ökade påtagligt, medan yrken som kräver låg kompetens minskade mest. Så är det speciellt i Finland, Sverige och Norge. I Danmark fanns det däremot bevis på polarisering.

Förändringar i yrkesstrukturen i Finland

• Yrken som kräver låg kompetens har minskat avsevärt. Särskilt har antalet kontorsanställda minskat. Tillväxtgrupper inom yrken som kräver låg kompetens är försäljare samt primär- och närskötare.
• Yrken som kräver medelhög kompetens minskade också litet åren 2002–16. Deras struktur har emellertid tydligt förändrats. Olika expertyrken har ökat, medan traditionella jobb har minskat (t.ex. verkstads- och gjuteriarbetare, montörer, reparatörer osv.).
• Yrken som kräver hör kompetens har ökat. Dessa består i praktiken av specialsakkunniga och personer i ledande position.

Man har förutsett att man med hjälp av utvecklad artificiell intelligens även kan automatisera allt mer expertarbete som kräver hög kompetens.
– I fortsättningen kan det vara så att förändringarna i yrkesstrukturen inte längre följer en lika entydig modell. Yrkets krav på kreativ och social intelligens är ändå även i fortsättningen människans styrka inom olika yrken jämfört med en maskin, betonar Alasoini.  

Situationen i andra Europeiska länder varierar stort vad gäller polariseringsutvecklingen. I vissa europeiska länder har det under de senaste åren skett polarisering, men i en del syns däremot en tydlig kompetensbetonad förändring. Man följer utvecklingen med intresse bland annat i Europeiska arbetsmiljöbyrån (EU-OSHA), vars ena uppgift är att i sina Foresight-projekt förutse förändringar i arbetslivet som orsakats av digitaliseringen. Förändringarna behandlar inte alla likadant och fenomenet utmanar förutom Europas konkurrenskraft även vår arbetshälsa.

Digitalisaatio kaikkien kaveriksi-projektet (2020–21) undersöker löntagarnas användning av digitala verktyg i arbetet och hurudan inverkan användningen har. Undersökningen åtskiljer olika grupper efter användningssätt och granskar hur fördelarna av användningen av digital teknik fördelas bland löntagarna. I den första fasen utfördes en statistisk analys, som baserar sig på Statistikcentralens arbetsmiljöundersökning från år 2018. I den andra fasen kompletteras bilden genom fördjupande intervjuer och analyser av organisationer, som har framgångsrikt förhindrat att digitala klyftor ska uppstå bland personalen. I den tredje fasen söker man lösningar på hur digitala klyftor mellan löntagarna kan fyllas igen och förebyggas. Undersökningen finansieras av Arbetarskyddsfonden och Arbetshälsoinstitutet. Läs mer om resultaten från den första fasen i bilaga 1.

Föremålet för den nordiska Työn tulevaisuus-undersökningen (2017–20) är digitaliseringens inverkan på arbetet och arbetsmarknaden i Norden. I projektet deltar cirka 30 forskare från fem nordiska länder. Arbetshälsoinstitutet deltar i en del där man undersöker digitaliseringens effekter på yrkesstrukturen och arbetets innehåll på traditionella industri- och servicebranscher. I projektet undersöktes förändringar i yrkesstrukturen i fyra nordiska länder åren 2000–15 (i Finland 2002–16) genom att dela yrkena i fem lika stora grupper enligt genomsnittlig lön och följa förändringar i gruppernas storlek under denna period. Yrkets genomsnittliga lön användes för att mäta kompetensen. Projektet finansieras av Nordiska ministerrådet. Slutrapport för projektet publiceras på hösten.

Europeiska arbetsmiljöbyråns (EU-OSHA) uppgift är att med hjälp av kommunikation främja arbetssäkerheten, arbetshälsan och produktiviteten i Europa. I Finland koordineras verksamheten av Arbetshälsoinstitutet. I FORESIGHT-projektet identifierar man nya risker, bedömer förändringarnas effekter på arbetstagarnas hälsa och säkerhet samt främjar beredskapen.  Foresight-projekten (EU-OSHA)EU-OSHA Europeisk forskningsdata om arbetslivet (Arbetshälsoinstitutet)
Kampanjen Työn keventämisen keinot käyttöön (Friska arbetsplatser belastar rätt) www.terveellinentyo.fi 

Mer information:
Tuomo Alasoini, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 564 6140, tuomo.alasoini[at]ttl.fi
Kirsi Ahola, chef, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 561 5692, kirsi.ahola[at]ttl.fi
Antti Koivula, generaldirektör, Arbetshälsoinstitutet, tfn 030 474 2340, antti.koivula[at]ttl.fi
 

BILAGA 1 Resultaten från Digitalisaatio kaikkien kaveriksi-projektets första fas
BILAGA 2  Presentationer på informationstillfället Digitalisaatio ja työ (”Digitalisering och arbetet”) 19.5.2020, se streamningen (länk till Youtube) (PÅ FINSKA)

• Corona och digitaliseringen, Antti Koivula, generaldirektör Arbetshälsoinstitutet
• Europeiska arbetsmiljöbyrån, FORESIGHT Kirsi Ahola, chef, Arbetshälsoinstitutet
• Forskningsresultat från projekten Digitalisaatio kaikkien kaveriksi och Työn tulevaisuus
  Tuomo Alasoini, forskningsprofessor, Arbetshälsoinstitutet

Mediatjänster
Kristiina Kulha, specialexpert
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, specialexpert
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Taggar: