Arbetsengagemang minskar risken för arbetslöshet och arbetsoförmåga – även lönenivån kan stiga

Undersökning: När arbetstagaren upplever arbetsengagemang återspeglas fördelarna både i individens liv och på bredare front i samhället. Det konstaterades att arbetsengagemang har betydande positiva effekter på arbetsmarknaden. Arbetshälsoinstitutets och Etlas utredning visar att det är viktigt att satsa på arbetshälsa i förebyggande syfte.

Arbetsengagemang som arbetstagarna upplever har en positiv inverkan på arbetsmarknaden. Arbetsengagemang (work engagement) förutspår en mindre sannolikhet för förtida invalidpension och minskar risken för arbetslöshet. Dessutom har det en positiv inverkan på förbättring av finländarnas yrkesställning och lönenivå.

– Arbetsengagemang har undersökts över 20 år och de resultat som nu har fåtts är bland de starkaste bevisen för dess positiva betydelse för individer, arbetsplatser och även samhället. Arbetsengagemang har mångsidiga och långtgående konsekvenser på arbetsförmåga och arbetskarriär, berättar Jari Hakanen, forskningsprofessor vid Arbetshälsoinstitutet.

Resultaten framgår av Arbetshälsoinstitutets och Etlas undersökning som nyligen publicerades och där man utnyttjade Statistikcentralens undersökning om arbetsförhållanden: svar om arbetsengagemang av nästan 5 000 finländare i arbetsför ålder kombinerades med de registeruppgifter som gäller dem.

Arbetsengagemang innebär ett positivt känslo- och motivationsläge i arbetet. En arbetstagare som upplever detta går gärna till arbetet på morgonen, upplever sitt arbete som meningsfullt och njuter av det. Arbetsengagemang är förknippat med tre dimensioner av välbefinnande: energi, hängivenhet och fördjupning.

I denna undersökning granskades arbetsengagemang som lycka som upplevs i arbetet och förutom hälsa och produktivitet är en av de tre indikatorerna för hållbar arbetskarriär.

För hållbar arbetskarriär och produktivitet är det betydande att det engagemang som arbetstagaren upplever förutspår en mindre sannolikhet för arbetslöshet. Därigenom främjar det att individen klarar av motgångar i sin karriär.

– Många faktorer som är helt oberoende av individen kan orsaka arbetslöshet och i vissa branscher förändras lönen eller yrkesställningen inte även om man arbetar hur energetiskt och hängivet som helst, säger Jari Hakanen. 

Ny information om förhållandet mellan lönenivå och arbetshälsa

Undersökningens synvinkel kan anses som banbrytande i flera avseenden.

– Vi har en enorm mängd information till exempel om skadliga effekter av arbetsstressen men mindre forskning om hur en positiv upplevelse av arbetshälsa kan förutspå att inga problem kan uppstå, säger Jari Hakanen.

Traditionellt har man undersökt till exempel huruvida lönenivån ökar arbetstillfredsställelse. Nu närmade man sig ämnet från en annan vinkel genom att utreda huruvida arbetstillfredsställelse påverkar lönenivån.

– Det verkar att i bakgrunden finns uttryckligen ett orsakssammanhang: arbetsengagemang leder till goda resultat på arbetsmarknaden. Denna observation bevaras även om vi beaktar ett brett spektrum olika personegenskaper, konstaterar Ilkka Ylhäinen, forskare vid Etla.

Redan under två års uppföljningsperiod konstaterades att arbetsengagemangets positiva inverkan på arbetsmarknaden är betydande. Baksidan dvs. aspekter som pekar på arbetsnarkomani kom inte fram.

– Forskningsresultatet är ett viktigt meddelande till den finländska arbetsliv om att det lönar sig att satsa på arbetshälsan på arbetsplatserna i föregripande syfte. Det är viktigt att åtgärder görs inte bara då det går dåligt. Under årens lopp har vi samlat mycket information om hur arbetsengagemang främjas till exempel genom att ställa in arbete, säger Jari Hakanen.

Ytterligare uppgifter

Forskningsprofessor Jari Hakanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 040 562 5433, jari.hakanen[at]ttl.fi

Artikeln kan fritt läsas (endast på engelska)

Hakanen JJ, Rouvinen P, Ylhäinen I. The Impact of Work Engagement on Future Occupational Rankings, Wages, Unemployment, and Disability Pensions—A Register-Based Study of a Representative Sample of Finnish Employees. Sustainability. 2021; 13(4):1626.

Arbetsengagemang-undersökning

• Som material användes Statistikcentralens Undersökning om arbetsförhållanden 2013 samt de registeruppgifter från 2013–2015 som gäller arbetsmarknadsuppgifter av de anställda personer som svarade på den.
• Undersökningen genomfördes som en del av forskningsprojektet SWiPE – Smart Work in Platform Economy som Finlands Akademis råd för strategisk forskning finansierade.
• I undersökningen granskades arbetsengagemang som en del av begreppet hållbar arbetskarriär. Parametrarna var arbetsengagemang (lycka), invalidpensionsbeslut (hälsa) och individens löneutveckling och förbättring av yrkesställning (produktivitet). Arbetslöshet är en omvänd indikator (produktivitet).
• I undersökningen standardiserades bland annat inverkan av följande egenskaper på undersökningsfenomen: ålder, kön, utbildning, civilstånd, antal barn, gjorda arbetstimmar per vecka, bransch, yrke, region, kroniska sjukdomar, sjukfrånvaro och tidigare arbetslöshetsperioder (för analyser som gäller arbetslöshet).

Mediatjänster

Päivi Lehtomurto, specialexpert inom mediekommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn +358 50 4156 309
paivi.lehtomurto@ttl.fi

Juha Hietanen, specialexpert inom mediekommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn +358 50 477 32 67
juha.hietanen@ttl.fi

Arbetshälsoinstitutets materialbank

Må bra av jobbet

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda. ttl.fi

Taggar: