Samverkan i arbetarskyddet fick nöjaktigt betyg av arbetarskyddspersonalen

Arbetarskyddspersonalen gav samverkan i arbetarskyddet ett rätt bra allmänt betyg, motsvarande 7,7 på skolbetygsskalan. Det som ansågs fungera bra var systematiken i arbetarskyddet och samarbetet och diskussionerna med personalen. Områden som behöver utvecklas är informationen, ledningens engagemang och framförhållningen. Detta framgår av den senaste Arbetarskyddspanelen, en enkätundersökning som Arbetarskyddscentralen och Arbetshälsoinstitutet har genomfört bland arbetarskyddschefer och arbetarskyddsfullmäktigen.

Arbetarskyddscentralen och Arbetshälsoinstitutet informerar 23.5.2017

Personalen har goda möjligheter att påverka beslutsfattandet i arbetarskyddsfrågor

Den senaste Arbetarskyddspanelen ger en positiv bild av samverkan på arbetsplatserna. Genom enkäten sökte man svar på frågor om hur arbetsplatsens ledning, chefer, personal och arbetarskyddsaktörer genomför sina uppgifter.

Det är glädjande att många arbetsplatser tar upp arbetarskyddsfrågor vid personalmöten och avdelnings- eller veckomöten.

– I fortsättningen skulle det vara intressant att undersöka vilka ärenden som tas upp under mötena och hur interaktivt de behandlas, konstaterar forskaren Hanna Uusitalo vid Arbetshälsoinstitutet.

Av panelen framgick också att personalen på många arbetsplatser aktivt anmäler missförhållanden och utvecklar förslag till förbättringar.

Arbetarskyddsaktiviteten bland cheferna varierar mycket från arbetsplats till arbetsplats. På de öppna frågorna svarade många att en del chefer fungerar mycket exemplariskt, medan andra är passiva i arbetarskyddsärenden. Knappt hälften av arbetarskyddspersonalen bedömde att cheferna inte diskuterar arbetarskyddsärenden regelbundet med sina medarbetare.

– Detta är oroväckande, eftersom säkra arbetsmetoder och välbefinnande i arbetet är frågor som förverkligas i arbetet på den egna arbetsplatsen och i den egna arbetsgemenskapen, säger Uusitalo.

Tidsbrist och bristfällig informationsgång är utmaningar för samverkan i arbetarskyddet

Ett framgångsrikt, proaktivt och systematiskt arbetarskyddsarbete kräver tid och resurser. De tillgångarna ser ut att inte finnas på alla arbetsplatser. 41 % av arbetarskyddspersonalen bedömde att arbetarskyddsverksamheten närmast går ut på att reagera på avvikelser och problem. En dryg femtedel svarade att det inte finns tid att sätta sig in i den senaste arbetarskyddsinformationen eller planera arbetarskyddet tillräckligt omsorgsfullt.

På en del arbetsplatser hade man också problem med kommunikationen och informationsgången mellan parterna. Det förekom t.ex. att information om frågor som aktualiserats vid arbetarskyddskommissionens möten inte fördes vidare till andra anställda, och att informationsgången mellan ledningen och arbetarskyddspersonalen inte alltid fungerade. Till exempel över en fjärdedel av arbetarskyddsfullmäktigena kunde inte svara på frågan om arbetarskyddsärenden behandlas på ledningsgruppens möten eller ej.

Trots detta bedömde arbetarskyddspersonalen att ledningen rätt väl uppfyllde arbetsgivarens tillsynsskyldighet, och överlag ansågs ledningen vara relativt väl engagerad i arbetarskyddet.  

Arbetarskyddet är en gemensam sak – eller är det?

Det är också glädjande att se att man på arbetsplatserna har en gemensam uppfattning om arbetarskyddet och att ledningen och personalen tillsammans har kommit överens om arbetarskyddets målsättningar. Dessutom verkar målsättningarna på många arbetsplatser vara kopplade till strategin för affärsverksamheten. Det fanns emellertid skillnader mellan svaren från arbetarskyddschefer och svaren från arbetarskyddsfullmäktige. Till exempel en femtedel av arbetarskyddsfullmäktigena visste inte om arbetarskyddsärenden behandlas på ledningsgruppens möten eller inte. Bland arbetarskyddscheferna var detta oklart för en av tio.

– Är de positiva resultaten tecken på att den lagstadgade representativa arbetarskyddssamverkan fungerar bra på de flesta arbetsplatser, men att kontakten till ledningssystemen ännu inte har funnit sin form?, undrar ombudsman Kerttuli Harjanne vid Arbetarskyddscentralen.

Arbetarskyddspanelen är en panelbaserad enkätstudie som riktar sig till arbetarskyddspersonal. Undersökningen genomförs av Arbetshälsoinstitutet och Arbetarskyddscentralen 1–2 gånger per år. I undersökningen samlar man in information om arbetarskyddsbehoven på arbetsplatserna och kartlägger hur det dagliga arbetet påverkas av olika fenomen i samhället.  Den senaste enkäten genomfördes i mars—april 2017. Enkäten skickades ut till de arbetarskyddschefer och arbetarskyddsfullmäktigen, vars kontaktuppgifter finns i Registret över arbetarskyddspersonal. Enkäten besvarades av 514 personer, vilket ger en svarsprocent på 16 procent. Panelen belyser aktuella frågor i arbetslivet.

 

Mer information

Ombudsman Kerttuli Harjanne, Arbetarskyddscentralen, tfn 040 716 5915, kerttuli.harjanne[at]ttk.fi

Forskare Hanna Uusitalo, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 0034, hanna.uusitalo[at]ttl.fi

Senior expert Minna Toivanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 4506, minna.toivanen[at]ttl.fi

 

Bekanta dig också med

Arbetarskyddspanelens webbsidor www.ttl.fi/tyosuojelupaneeli

Detaljerad redovisning av resultaten för panel VIII (pdf)  

Mediatjänster
Kristiina Kulha, informationschef
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn. 358 40 5486914, 358 30 474 2551

Tiina Kaksonen, koordinator
Arbetshälsoinstitutet, Uleåborg
tfn. 358 30 474 3015, 358 50 3643158
www.ttl.fi

Om oss

Arbetshälsoinstitutet (Työterveyslaitos) är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

Prenumerera

Media

Media

Citat

I fortsättningen skulle det vara intressant att undersöka vilka ärenden som tas upp under mötena och hur interaktivt de behandlas
forskaren Hanna Uusitalo, Arbetshälsoinstitutet
Är de positiva resultaten tecken på att den lagstadgade representativa arbetarskyddssamverkan fungerar bra på de flesta arbetsplatser, men att kontakten till ledningssystemen ännu inte har funnit sin form?
ombudsman Kerttuli Harjanne, Arbetarskyddcentralen