Ökad allergirisk vid växthusarbete
Inom växthusarbete har man på ett betydligt sätt klarat av att bekämpa olägenheter orsakade av kemikalier, men enligt nyaste forskning innefattar arbetet även biologiska riskfaktorer. Tomat, gurka och växthusens mikroorganismer kan orsaka allergi hos arbetstagare. Astma, allergisk snuva och eksem kan dock bekämpas genom att minimera dammiga arbetsmoment och genom att skydda sig.
Arbetshälsoinstitutet undersökte exponeringsnivåerna i finska tomat- och gurkväxthus och arbetstagarnas allergi mot föroreningar av vegetabiliskt och animaliskt ursprung i arbetsmiljön.
– Växthusproduktionen är tekniskt avancerad i Finland. I de tomat- eller gurkväxthus som vi undersökte var arbetsmiljön mycket ren och enligt mätningarna var den allmänna luftkvaliteten rätt bra, berättar äldre sakkunnig Katri Suuronen från Arbetshälsoinstitutet.
– Trots att nivåerna för exponering för damm i växthus är låga är det nödvändigt att förhålla sig allvarligt till dem. Mätningen av allergener är utmanande och även låga halter kan vara skadliga för hälsan, tillägger Suuronen.
Enligt utredningen är växthusarbete året runt förknippat med en ökad risk för allergi jämfört med många andra arbeten.
– Av de undersökta hade 60 procent sensibiliserats för någon agens i växthuset. Cirka hälften hade blivit allergiska mot något biologiskt bekämpningsmedel, såsom rovkvalster eller rovstinkfly. Även allergi mot själva produktionsgrödorna och humlorna som användes för pollineringen konstaterades, berättar specialistläkare Pirjo Hölttä från Arbetshälsoinstitutet.
– Det allmännaste symptomet var snuva, som påträffades hos cirka 30 procent av arbetstagarna. En del av arbetstagarna som utvecklat allergi hade inga symptom, fortsätter Hölttä.
Arbetsmetoder fria från damm och skydd för händerna
Växthusallergier och hud- och luftvägssymtom kan bekämpas genom att utveckla arbetsmetoder fria från damm och använda skyddsutrustning.
– Damning kan minskas till exempel genom att undvika hantering av växtavfall nära andningszonen. Växtavfall kan dras längs med marken direkt till avfallskärlet eller fällas direkt i påsar eller presenningar på golvet. Det lönar sig att fundera ut de bästa sätten i samband med den övriga riskbedömningen vid varje arbetsplats, berättar Katri Suuronen.
Arbetstagarnas händer och armar ska skyddas från kontakt med växter och damm. Också andningsskydd ska användas under arbetsmoment, där damning inte kan förhindras på andra sätt. Sådana är till exempel avlägsnande av plantor och hantering av lövhögar.
Nya anvisningar för växthusföretag och företagshälsovården
I undersökningen deltog åtta företag inom växthusbranschen och bland annat Handelsträdgårdsförbundet ry och Österbottens Svenska Producentförbund som samarbetspartner. Arbetsgivare har glatt tagit emot undersökningen och dess resultat.
– Det är bra att vi får anvisningar om hur man kan förebygga riskerna för exponering för såväl arbetstagare som oss odlare, konstaterar Johanna Smith från Smiths Garden.
Arbetshälsoinstitutet har upprättat nya anvisningar för arbetsgivare och företagshälsovården om bedömning och förebyggande av allergirisker förknippade med växthusarbete. Av växthusarbetare har många utländsk bakgrund, och handledningen av dem kan vara utmanande på grund av språkliga och kulturella skillnader. Hoppet är att den nya animationen om arbete i växthus hjälper företagare i detta. Alla anvisningar finns på adressen www.ttl.fi/kasvihuonetyo.
Biologisk bekämpning i växthus-undersökningen
- Av arbetstagarna hade 60 procent sensibiliserats för någon agens i växthuset. Hälften hade sensibiliserats för minst ett biologiskt bekämpningsmedel och 40 procent för växthushumlor. Cirka 20 procent av arbetstagarna hade sensibiliserats för tomat och/eller gurka.
- Arbetsrelaterad snuva konstaterades hos 30 procent av arbetstagarna, eksem hos 20 procent och astma hos 14 procent.
- Mellan 2001 och 2020 konstaterades 29 fall av allergiska yrkessjukdomar förknippade med växthusarbete. Vissa yrkessjukdomar förblir sannolikt oupptäckta.
- I undersökningen deltog 120 växthusarbetare från åtta företag.
- Undersökningen genomfördes åren 2018–2021.
- Två webbinarier ordnas om projektresultaten:
- Läs mer: Biologisk bekämpning i växthus-forskningsprojekt (på finska)
Mer information
- Specialistläkare Pirjo Hölttä, pirjo.holtta@ttl.fi, +358 30 474 3116
- Äldre sakkunnig Katri Suuronen, katri.suuronen@ttl.fi, +358 30 474 2576
Mediatjänster
Juha Hietanen, specialexpert inom mediekommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn +358 50 477 32 67
juha.hietanen@ttl.fi
Päivi Lehtomurto, specialexpert inom mediekommunikation
Arbetshälsoinstitutet, Helsingfors
tfn +358 50 4156 309
paivi.lehtomurto@ttl.fi
Arbetshälsöinstitutes materialbank
Må bra av jobbet
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda. ttl.fi
Taggar: